vi kan välja annat

Läser i Journalisten (#20. 16-22/8 2005) om skrämsellournalistik. Hur främst lösnummermedia kastar dubbel-ordslöpsedlar i ansiktet på oss vareviga dag. Svullen mage kan vara svamp, datavirus, banksvindel, akrylamid, näringsbrist, inbrottsrisk, våldtäktsstråk, se om du är drabbad. Allt som skrämmer oss till att köpa lösnummer får plats. Att tidningarna spelar större intressen gratis rakt i handen verkar inte vara ett problem. De som vill att vi skall vara rädda för livet, för oss själva, för världen och det okända. Framförallt för det okända, det andra, det osäkra skall vi verkligen passa oss för. Stora läkemedelsföretag som gärna ser att vi är rädda och osäkra och mottagliga för färgglada preparat. En marknad som önskar oss osäkra på oss själva och vår förmåga och plats på jorden så att vi skall döva oss med inköp. Konsumera dig lycklig kräker löpen bredvid kvällspacket. Kom å köp! Kom å köp! Allt går att sälja med mördande reklam. En stor fet stråle med Lumor skulle dom ha!
Detta leder mig osökt in på reklam. På livsstilspredikanter och luftslottsmäklares våld på vårt innersta privata. Jag hatar dem! Jag hatar hur de vrider och vänder kappan så att det alltid är vi som står i snålblåsten med våra märkespåsar och undrar hur fan det gick till. Jag hatar hur vi alla står med mössan i hand och jublar med confetti åt deras pengar som åker gräddfil rakt förbi näsan på önskan om ett reklamfritt stadsrum, TV-rum, barnrum. Reklamen är livsfarlig skrev Sven Lindqvist på 50-talet. Det kostade honom anställningen på en ledande tidning och det är sant även idag. Reklamen äter upp våra näthinnor och gör oss blinda för andra möjligheter.
Vad kan vi göra, vad skall vi göra?
Vi kan sluta handla av dem som pissar oss i ansiktet med sin konsumtionsbulimi. Vi kan stödja projekt som adbusters eller reklamsabbotage.org. Vi kan betala Tv-licensen och bara kolla reklamfritt. Vi kan bojkotta Disney som gör sina filmer och TV-program till reklam för att sälja miljoner små löneslavsproducerade plastgrejer som gör att våra barn tänker på Disney 18 gånger i timmen. Vi kan själva riva ner skiten. Vi kan sabotera dom, som dom saboterar oss.Och vi kan vara givmilda istället för giriga och dela med oss av det vi har och det vi kan och det vi vet. Vi kan välja produkter och tjänster som står på annan grund, som inte har råd att slänga ett BNP på marknadsföring och livsstilsprofilering.
Vi kan lyssna på Svenska Akademin.