minnen man kan ta i

Vi har haft en regnig innedag idag. Lagat mat. Biff á la Lindström på viltfärs med keso och garam masala och kryddig kall tomatsås.
Pappa, får jag smaka? Frågar hon oavbrutet, och jag vill inte hämma hennes nyfikenhet och ser på när hon äter rå lök, senap, tomatpuré, rått ägg och fänkål. Allt skall in. Allt skall testas. Inte allt är gott.
Men vi gör det tillsammans och det regerar.
Hennes biffar blev små och hon åt dem med uppenbar stolthet.

När jag rotade ibland mina lådor efter målarfärger idag hittade jag en bit av Berlinmuren. Jag kastades tio år tillbaka i tiden till en annan plats, ett annat jag. Jag blev överväldigad och grävde fram en hel hög med obetydliga betydliga saker. Föremål utan värde som är fulladdade med information just för mig. En del är vackra eller kul att se på, andra känns bra att hålla i. Några är direkt fula. Alla är ryckta ur sitt tidigare sammanhang och det de nu har gemensamt är mig. Alla är sparade av mig, de betyder något för mig. Jag har lådvis av dessa oavslutade berättelser och jag älskar dom.
Jag avgudar lösryckta saker i en hög, eller i en låda. Det handlar inte om ett medvetet samlande av en speciell typ av föremål, utan bara om slumpmässiga ting. De sitter alla på en del av min historia. De kan också sättas samman i nya konstellationer som får egen betydelse. De berättar historier som kan vävas och växa och få eget liv. Varje gång något nytt sparas och införlivas i samlingen så förändras den; varje litet föremål påverkar hela högen av saker.
Det går givetvis att katalogisera dem på tusen olika sätt, med olika utgångspunkt där inget är mer rätt. Minnet är ju inte linjärt utan frammanas av olika saker som en lukt, en bild, ett ljud. Samlingen av saker är på samma sätt icke-linjär i ständig, ibland slumpartad förändring.
Ibland på loppis, i prylaffärer eller på resa kan jag få ett oemotståndligt habegär över små saker. Bara vissa, och det går sällan att avgöra varför just ett föremål skulle vara viktigare än ett annat, men jag vet direkt. Jag vill inte titta på det och minnas det. Jag vill inte hålla det och lämna tillbaka. Jag vill ha. Jag vill äga just den. Jag vill att den skall ligga i en av lådorna.
Jag önskar att jag hade plats att ha alla sakerna framme.


en bit av Berlinmuren, en liten hund från Japan, ett tygmärke från Serre Chevalier, Roy Rogers, tändstickor från New York, min farfars visitkort och handtaget från ett salldsbestick i elfenben.