Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
07
(241)
-
▼
01
(29)
- jag talar med mig själv
- natt
- ...
- natten
- nu
- lämna längta
- because Im worth it
- ...
- att leva
- hade behövt en kram
- Gröna Lyktan
- det är verkligen nu
- If Mies van der Rohe was alive I would go to bed w...
- chilenska grönsaker
- åtrå är ett synnerligen vackert ord
- fasetter i formen av att vara
- när man går i regnet ser ingen att man gråter
- va i heeeeeelv..?!
- konkurrenscensur?
- expansion
- dimma
- konst?
- ...
- ja, jag vill
- agera
- mänsklig entropi
- hur det blir
- ...
- 1.a januari
-
▼
01
(29)
8 kommentarer:
hej mattiboy. det glädjer mig ganska innerligt att du börjar få ordning på playlisten! rent moraliskt. i ett kosmiskt perspektiv får du förstås gå loss på vad du vill, men jag är ju inte direkt skuldsatt till kosmos i hänseendet att jag måste gilla lars w och hans onda anhang. men din blogg tycker jag mycket om.
det kan du gott ha, din gamle roskildefestivaltröjförsäljningströjorttappare!
tröjborttappare, skulle det sista ordet sluta med.
hoppsan. du vet något om mig som knyter band långt bakåt. jag gissar att jag vet vem du är, men inte ditt efternamn.
det är ganska kul det där med lars W, så många som upprör sig över honom o kommenterar det o har svårt att okeja det.
jag går sjukt loss på honom. vet inte varför. kanske sitter det ihop med mina tonår o alla de svenska gitarrspelarna, kanske är det bara skönt att nynna på lite småpekorala kärleksrim, kanske sätter han ord på lite grejer som jag känner emellanåt.
jag gillar det som fan ialla fall, kosmos får döma mig.
jag gillar Blink187 oxå ibland.
o britney.
o det är ju ganska skönt det där med musik, att det förväntas säga så mycket om vem man är. den där musikgrejen gör att man flaggar med en identitet, som jag tror att jag inte riktigt bett om.
'som en skuta utan segel/ som en skönhet utan spegel'...
hr kan man inte älska det?!
'jag vill bara gå hem med dig'..
ja, det kan ju kännas så vissa dagar.
antar jag.
jag tror att jag måste inse att jag är hopplöst ute. så länge har jag velat vara en kille i tiden i smeten i där det händer.
bläddrat nöjesguden o käkat kyckingvingar eller hängt på magasinet eller Draupner LPC Soul Kitchen för att det var det rätta att göra.
o nu sitter jag här i mitt småborgliga lugna pensionssparande medelklassliv o är inte ballare än såhär.
En studierektor som lyssnar på Lars Winnerbäck.
Kasta alla dömare i bäcken! Det finns en som får lov att döma: örat.
Om mitt öra gillar att höra ljudet av bajskorvar som brinner, så kan ingen säga att det låter dåligt. Mitt öra hörde att det lät bra. Om de inte hörde att det lät bra, så är det deras öra som är dåligt, inte ljudet.
eller hur.
men musiken funkar inte, tillsammans med allt annat, så längre. nu är den en positionering (har väl varit länge...beatles stones typ) o en identitetsbyggare.
det är lite synd.
Då måste vi värna det som är äkta, tingens rätta jag.
det är inte det lättaste, det finns en stark kraft som vill få oss att se förbi detta.
Ähh.
Lasse är bra. Det må vara icke politiskt korrekt bland innefolket, men det är ett faktum att han formulerar sig träffande då o då.
Men så är ju jag en gammal Lundell freak (vassa eggen!!) också. Svenska låtar med mening. Kan man annat än falla? Sen har ju Lasse W en liööe från Delsbo på gitarr också. Bara en sån sak..
Skicka en kommentar