jaja. med vin i kroppen blir allt lote ...lite...lättare. bildarbetet går långsamnt framåt. man vill att det skall gå fortare. jag är avundsjuk på mina studenter som får göra detta varje dag, jag vill oxå göra varje dag. varje varje dag.vissa dagar blir det massa bilder de bara strömmar ur mig andra dagar blir det som ideg...idag..titta sto..stirra..limma lite rita lite.
jag vill att det skall bli tusen bilder varje gång jag sitter ner men det blir det inte o det är frustrerande som fan!
ensamhet o tomhet. de bor i mig o ibland äter de upp mig ibland är de mina vänner.
imorgon skall jag fan upp tidigt o arbeta.
tuden bilder skall det bli!
ja jävlarr.
7 kommentarer:
det goa vinets filter kan bidra med att glömma hur fantastiskt många bilder som flödar ut ur dig även om känslan då är så sann så sann.
har undrat några år nu om man nånsin kan få den vinöverseende euforins inspiration men med det där finskarpa som skallen kan göra utan rus.
testade för typ åtta år sen att skriva den mest fenomenala finkänsliga dikt som ett led i det där goa goa vinets anda. kan vara det mest pinsamma och sämsta jag läst någonsin. alla kategorier. men just då var det så Störst.
smärtan gör oss verkliga. ädla blir vi när vi finner sätt att se den,erkänna och känna den utan att flippa, utan att överdriva, utan att tränga bort den. att hålla sig kvar i verkligheten.
med "rätta" ventiler och med goda nära vänner, familj och terapeuter klarar vi av dom mest outhärdliga känslostormar och insikter. och även om man inte tror det så rider man ut på andra sidan med en ny styrka och livskraft. egots död renar.
det är mycket jobb att göra, resten av livet i olika cykler och faser antar jag.
man dör många gånger under ett helt liv.
skrivet så här känns detta snusförnuftigt, men innebörden. innebörden.
lyssna till hästar.
o studenterna är avundsjuka på ditt bildflöde. allt du hinner. gräset är alltid grönare...
vi borde dricka mer vin i dethär landet.
v: om alla är lite påverkade hela tiden borde alla väl tycka att allt är bra?
Jag blir lessen av den där bilden. Och att kniven – som ju skulle vara självförsvar (som den var i drömmen) – nu ... det är ju tveeggat. Fast snyggt.
signe: fniss, ser det framför mig. om alla vore myspluppiga och lyckliga till sinnet så skulle den vinlulliga världen vara ett schysst ställe kanske. ett tag. fast då hade den varit schysst utan vinlull också kom jag att tänka på.
jag ler, idén om vinet satte igång alla. den är fin, signe, jag som vic ser det framför mig, fan va fint det hade varit, ett enda stort lurigt cocktailparty.
o vic, det är väl underbart det där man brakar ur sig i nattlig dimma som känns så sinnessjukt rätt o stort o som faller så obönhörligt platt nästa dag.
däremot...bilder funkar bättre, där finns inte samma felmarginal. jag kan tycka om det som klottras i berusning, kanske inte som bild i sig, men som berättelse.
o det är nog så att vi växer i smärta, men emellanåt kanske man känner att nu har man nog växt klart på ett tag.
signe, snällt sagt, vi kan smyga runt å va avis på varann.
idag hann jag lägga en pärlplatta, kanske kommer den ut...förmodligen på 'bilderna'. det är en kanin på!
matt: jotackochl.. tillväxt sker i omgångar. med växtvärk. ska def pröva bildarbete i vinrajrajan!
pärlplatta (här lägger jag en hjärtasymbol fast den inte går att hitta på tangentbordet)och väv ! har nyss köpt en dagis-vävram. gissa att jag glömt hur man ska trä den, glad lossade jag på den underbara kreationen som släppte och gicksönder. men den har en viss potential just för det!
NEeenmjj somm....fan de e ju....äh. Ski sammmamma? E fan ska ja nu e jävlarr! VA? VAa? Nisdojf
Skicka en kommentar