Koppen kommer från farmor o farfar. Den har funnits med länge som fan. Jag har haft 12, jag har 4 kvar. Jag blir glad av att se den. Jag blir glad över lagningen. (fast man får dricka lite snett annars kommer näsan emot). tyvär är den inte helt tät ännu, så det blir såhär när man fikar med den:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
07
(241)
-
▼
05
(24)
- somliga dagar
- jag innehåller mer vatten än dig*
- det är när man skall sova det händer
- blommor o lastbilar
- precis efter att jag kommit hem började det åska
- i min hand har jag ett liv utan slut
- jag bloggar, alltså finns jag.
- vissa dagar
- en plats
- en promenad i parken
- hehe konst i skogen kan de va nåt
- o efter kaffet satt vi stilla o såg genom varandra
- bollen är otvivelaktigt alla tiders bästa o viktig...
- alltid samtidigt
- på växjöväggar o andra
- jävla regn
- Jag tvivlar
- ett nytt rum
- blicken åt fel håll ibland
- om glädje skulle jag skriva
- spår av händelser berättar
- Fire walk with me
- Jag har lagat en kopp
- tystnad
-
▼
05
(24)
10 kommentarer:
fint
jag vill nästan lägga till ett hallelulja fast jag inte är religiös. laga eller förändra saker om man inte är nöjd. återvinning. finns ingen anledning att köpa nya koppar när det finns sådana som din.
eller hur. det är något stort o värdefullt i att det finns kvar o att man vårdar.
(o så blev det fint oxå med plastbanden tycker jag)
Jag håller med. Du vårdar inte bara koppen utan minnet av dig och minnet av farmor och farfar. Nu sitter jag och tänker på din farmor och farfar vid ett köksbord. Jag sitter här och tänker på din kopp, på när du satt med din kopp och lagade, den gick från trasig till hel och du gick från ledsen till glad. Och fick en kopp kaffe.
intressant det där, att handlingen kan framkalla minnen. kanske oxå sprida dem, att jag sitter med min farmor-o-farfars-kopp o då tänker kanske ni på era gammelpäron istället för mina o genom det så har en artefakt genom sitt liv o slitage o i handlingen av lagande gett upphov till andras minne o tankar.
laga, visar det sig, är viktigt.
Den där boken Det konstiga ögat eller va fan den den hette av de Geer, han symboliserade över smörjoljan (smörj-oljan, inte smör-joljan) som dagens samhälle glömt bort att använda, slutar man smörja så går det paj jävligt fort. Laga smörja underhålla. Jag tänkter faktiskt väldigt ofta på det. Jag har lärt min son smörja. Jag tror att det är bra.
tommy, ja det ligger nåt viktigt i det. (det trasiga ögat?).
smörja.
man glömmer lätt det, ringa ibland, skicka ett vykort, ta en fika. ett leende. ett fint ord. sånt.
vänskaps o livs-fundamenta.
laga ligger i samma område. inte slänga bara för att det blev fel. laga. tänka om, göra om, säga förlåt o mena det.
viktigt.
smörja.
(verbet)
Det är en bra lista; synonymer till smörja fast i livet.
Undrar varför laga mat och laga kopp är samma ord. Laga en kopp kaffe, vad gör man då?
laga en kopp kaffe: se bild.
ja, språket kan ibland kännas fattigt i det att det skall heta samma ord för olika saker, fast det är väl samtidigt det som öppnar för metaforer o individuell användning av orden.
(samma färg som kniven gör).
om det fanns exakta ord för allt skulle kanske berättelsen dö? är det månne i möjligheten till flerbetydelse som gör litteraturen möjlig?
tänker på det akademiska o vetenskapliga precisa språket där allt har en tydlig innebörd, annars heter det ngt annat. där finns lite rum för egna tolkningar eller berättelser utanför den givna narrationen.
det kan ju vara både spännande o poetiskt, men förga öppet för spekulation.
typ
fin lagad kopp. verkligen.
mps, eller hur.
den går att dricka ur fortfarande om man snabbar sig, annars får man plantera i den.
Skicka en kommentar