Månen gråter o alla låtsas som inget.
då o då.
Små tunna linjer leder mig framåt leder mig inåt skiljer oss är tunna tunna gränser är landskap tommaste landskap jag letar så intensivt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
07
(241)
-
▼
02
(16)
- tunnaste tommaste
- att samla för att inte dö
- i andras ord blir mina egna tankar tydligare
- avgrund
- nu är de sina egna o det är ju lite läskigt
- Ismael
- Fermenca Bandolin
- långsamma steg genom staden
- jag är inte mina bilder o de är inte jag.
- i en tid av väntan är det svårt att andas
- när jag sätter mig ner o kommer bilderna o tankarna
- teckningar i rummet
- söndag kväll
- ja, solen kommer att gå upp imorgon oxå, det har d...
- ...
- natt
-
▼
02
(16)
3 kommentarer:
tack. ja det är tusch i flaska o dopp-stift-penna. värsta traditionella analoga alltså.
kul att du gillar, det värmer.
ja ja ja. o sån stiftpenna som man hade för två hundra år sen. underbart.
tuschet doftar dessutom ljuvligt.
finns skönt kinesiskt. det måste vara ljusäkta, men jag föredrar ett som inte är vattenfast, för då torkar det in i pennan.
oj. eh. vilken penna som helst som är ett skaft o lösa stift, dom kostar billigt.
tusch, jag har ett billigt kinesiskt svart som är vattenfast o ljusbeständigt.
inga konstigheter.
o ett papper som klarar av tusch o inte blöder. finns säkert jättefina, jag jobbar på teckningspapper, både i mindre format i böcker o i större på lösa ark. men oxå på vanligt kopieringspapper o kuvert o sånt.
prova dig fram.
Skicka en kommentar