Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
07
(241)
-
▼
02
(16)
- tunnaste tommaste
- att samla för att inte dö
- i andras ord blir mina egna tankar tydligare
- avgrund
- nu är de sina egna o det är ju lite läskigt
- Ismael
- Fermenca Bandolin
- långsamma steg genom staden
- jag är inte mina bilder o de är inte jag.
- i en tid av väntan är det svårt att andas
- när jag sätter mig ner o kommer bilderna o tankarna
- teckningar i rummet
- söndag kväll
- ja, solen kommer att gå upp imorgon oxå, det har d...
- ...
- natt
-
▼
02
(16)
2 kommentarer:
Här är han igen, och jag kan inte riktigt läsa vad han säger, men nu är han vaken,, krönt och beväpnad.
Men fortfarande på väg.
Kanske tänker han på en liten rökande hund han känner. Jag tror det.
han tänker alla de tankar vi inte vågar säga högt, kanske inte ens viska när ingen annan hör.
han vågar ha onda drömmar.
men han vågar oxå kasta sig ut. han vågar vara den han vill.
fast bara när han går i sömnen.
Skicka en kommentar