Jag går långsamt.
Med händerna på ryggen.
Väntar på orden har inte bråttom har tid. Vill ha tid.
För samtalet.
Kanske har alla olika klockor inuti och det svåra blir att hitta de stunder när de visar samma tid.
Min går långsamt.
Jag är en sån som självantänder om det går för fort. Om jag måste ta viktiga beslut om jag måste handla behöver jag tid tid tid att tänka känna väga.
O jag kan önska bilden av den moderna människan som är på gång som tar in väljer sorterar som vill se nytt nya som är trygg i kaos som är stark i förändring.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
07
(241)
-
▼
02
(16)
- tunnaste tommaste
- att samla för att inte dö
- i andras ord blir mina egna tankar tydligare
- avgrund
- nu är de sina egna o det är ju lite läskigt
- Ismael
- Fermenca Bandolin
- långsamma steg genom staden
- jag är inte mina bilder o de är inte jag.
- i en tid av väntan är det svårt att andas
- när jag sätter mig ner o kommer bilderna o tankarna
- teckningar i rummet
- söndag kväll
- ja, solen kommer att gå upp imorgon oxå, det har d...
- ...
- natt
-
▼
02
(16)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar