2006-12-28

såren

och jag ser allt har vakande blicken öppnaste ögat. Jag ser igenom slutna ögon och hud. Jag ser hjärtan slå och jag ser era drömmar. Jag sitter fast i bilden av mig själv och solen regnar på min rygg vassaste pilar vassaste knivar inuti bor draken o små rädda möss och överallt ligger era ord på golvet fastnar under mina fötter när jag går klibbar på allt sitter fast. Jag har dolken i hjärta i hals blankaste svärdet redo. Redo att möta draken redo att möta orden.

Det finns inget som läker sår. De växer bara igen men de finns alltid kvar.
Kroppen glömmer aldrig.
Glömmer aldrig under huden bor såren o de finns alltid kvar.
Alltid.

Inga kommentarer:

_arkiv

.....