Viktigt att fundera över vilka traditioner vi tar med oss. Vem bestämmer det o hur förvaltar vi dem?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
06
(220)
-
▼
12
(25)
- jaha, så var det dax att sluta röka igen nu då.
- jag hittar
- ...
- ...
- ...
- såren
- Media är en stor fet blåsning
- Pasta, Lerin och txt
- GUD JOL
- en vit jul är det enda vi begär, snälla snälla tom...
- ...
- mod och insikt
- ...
- ...
- att bo i det sexualiserade samhället
- ...
- ...
- Agnes
- ...
- konsten
- jag står med blankaste svärdet framför draken
- kulor av glas
- ...
- styggaste saknaden
- havet
-
▼
12
(25)
2 kommentarer:
Fick för första gången på länge ett starkt sug att laga till de rätter jag fick till jul som liten. Övervägde tom att baka. Jag gjorde två rätter. Det smakade jättegott och kändes härligt. Men jag undrade över varför jag kämpade så hårt för att min son skulle älska Kalle Anka kl. 3. Vad tjänar jag på att han ska gilla den skiten som jag älskade bara för att det var det enda tecknade som fanns när jag var liten förutom vinjetten till anslagstavlan?
jag hör dig. jag gjorde xakt samma. skinka. i ugnen. shit det var den godaste skinkan jag någonsin ätit, mannerström är lång efter.
o köttbullar. yeah.
kalle o dom andra...vem fan bryr sig. inte mitt barn ialla fall, förutom askungen.
jag somnade.
jag tycker att den största vinsten är att få bestämma över hur mycket man skall åka. vi var inne hela dagen o det var fett med skönt. finkläder? NEJ.
myskläder o hasande i tofflor.
är jul egentligen en så viktigt tradition, nu när hela jesus-grejen är borta o det enda det handlar om är att man skall intensivhänga med sin släkt, istället för att sprida ut det, o så köpa sig fördärvad förstås.
kanske är det lika bra att dra ner på det hela.
fan vet.
Skicka en kommentar