Det ofattbara mörkret som inte går att se som inte går att avläsa som bara bara är där och helt plötsligt brinner som farligaste elden och skär som vassaste knivarna och runt om dansar vi andra den oförstående dansen. Den ofattbara.
Och våra tankar famnar dem som står kvar, de som står med hjärtat i handen nu.
De som står i kylan utan huden nu.
Vi önskar att det gick att förstå.
Istället är våra munnar ordlösa.
Vi skall minnas dig med största värme.
Vi skall minnas skratten och värmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar