Jag är ganska dålig på såpor. Allra helst dokusåpor. Jag tycker att dom är så konstiga o jag tror inte att jag är intresserad av den vanliga lilla människan o hur det går för honom/henne i ett eller annat konstruerat sammanhang. Jag skiter faktiskt i om nån blir baktalad kölhalad barbröstad utröstad på nån ö åt helvete långt ut i havet.Men ändå, var det kul att läsa Jens Ganmans tankeexperiment Blod och Död. Jag skrattade. Tio seriemördare på en öde ö fylld med knark o vapen o godis o våldsfilm o sist kvar blir benådad. Onekligen en corny plot, men ändå lite av det jag tror att vi egentligen letar efter.
Mer. Mer mer. Vi älskar blodet på isen i hockey o jag läste att i England fanns en porr-doku på betalkanal med lite svettiga grabbar i ett hus med kvinnliga porrskådisar o lite övning o lite tävling o lite utröstning o sist kvar får spela in en porrfilm. Får?!
O andra länders motsvarighet till vårt SVT-fredagsmysiga Robinson (när detta fanns) är hårdare o mer utsättande. Mer blod på isen helt enkelt. Så kanske är inte Ganmans idé långt borta.
Förutom tankeexperimentet är boken fullsketen med popkulturella o nostalgiska referenser som fick mig att minnas flera episoder i mitt liv.
Vilka minnen har du till A Nightmare on Elmstreet eller Rock me Amadeus med Falco?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar