Amatör:1) (numera föga br.) i allm.: person, som med förkärlek omfattar en viss konst o. d. utan att syssla med dess praktiska utöfning; älskare (af ngt);
jfr KONSTÄLSKARE, MUSIKVÄN. Et sällskap litterat folk, rika Amateurer af vackra konster. SP 1780, s. 178. Man kallar också dem Anatörer, som utan kunskap gerna höra musik, och bivista musikaliska öfningar. ENVALLSSON Mus.-lex. 11 (1802). 2) person, som (för nöjes skull) utöfvar l. sysslar med konst l. idrott o. d. utan att hafva den till yrke; stundom med bibegrepp af bristande skicklighet;
jfr DILETTANT Amatör på fiol, i pianospelning, i målning, i velocipedåkning. Konsert af amatörer. Täflingslopp för amatörer.
Är vi rädda för amatören?
Är det bara geniet som får finnas o synas o uttala sig?
Jag vill tro på amatören, jag vill troo på att alla som vill får vara med. Jag vill tro på att det är självaste grunden för demokratin, att man får säga att man får tycka att man får prova sig fram.
Det bloggas o skrivs i dagspress o debatteras med jämna mellanrum om själva bloggandet som någon form av kvasi-txt en massa ordbajs ut o ingen som orkar läsa o bla bla bla.
jag vill tycka tvärtom ( o det är jag övertygad om att en massa redan har gjort) att själva formatet hade aldrig växt så stort om inte en massa massa människor hade saknat en kanal ut för sina ord åsikter idéer.
Kanske, bara kanske, är det så att det finns ett avstånd mellan människorna o politiken o dagspressen, att vi levt med envägsinformationen ett bra tag, sen TVn invaderade våra hem, o dialogen har uteblivit för de allra flesta. Att gå i demonstrationståg o rösta o skriva en insändare räcker bara så långt.
Så kanske vi nu får ett sköljande flöde som är svårt att sålla i, när man googlar så dränks man i bloggar bland träffarna...eller är det så att man upplever sig dränkt för att man 1. inte anser sig ha tid att leta bland dem, o varför är det så ? 2. man tror inte att det kan stå något viktigt i bloggarna??
Kanske är det där det viktiga finns?
Inom det konstnärliga arbetet tror jag att den genihyllande kulten är den mest hämmande av alla. Om man inte är en jävel på det så skall man icke göra sig besvär. fuck det! självklart skall man arbeta med de frågeställningar som känns verkliga, o man får väl lära sig under vägen.
Jag kan bara se att hyllandet av geniet är en önskan om att bevara makten hos dem som redan har den, oavsett fält. Att man skall låta området man innehar befolkas av de som kan, inte av plebejer o amatörer som degraderar o gör det åtkomligt för allavemsomhelst.
nej. på med alla. också blir återigen ett av språkets viktigaste ord. inte antingen eller, utan oxå.
Hem
1) (†) bebyggd jordegendom l. tomt; fastighet; gård; hemman. Fjerdedeelz heem. JOHANSSON Noraskog 2: 363 (i handl. fr. 1644). Hemmet som iag nu åboor är af een sådan ringheet att iag näppligen en häst mig till hielp der på föda kan. VDAkt. 1696, nr 89. Gården .. bestod af 2 hela Hem, som utgjorde 52 Stigar kol. HULPHERS Dal. 65 (1762). AdP 1800, s. 134.
jfr KRONO-, KVARN-, SKATTE-HEM. – särsk. i sammanställning med hus (jfr 2 a); svårt att skilja från 2. G1R 1: 29 (1521). PERINGSKIÖLD Hkr. 1: 326 (1697). 2) om (förhyrd l. med äganderätt bebodd) gård l. bostadslägenhet ss. stadigvarande boningsort l. bostad för en l. flera personer, i sht för (var särskild medlem av) en familj l. ett hushåll; särsk. om bostad vari man bor med egen uppsättning av möbler, husgeråd o. d.; äv. med inbegrepp av l. med tanke företrädesvis l. uteslutande på de personer som bo i ett hem, särsk. de personer (i sht make l. maka o. barn l. föräldrar o. syskon) som man har jämte sig i sitt hem; ofta mer l. mindre känslobetonat, med särskild tanke på hemmet ss. en plats där man njuter av förtroligt samliv, lugn l. trygghet l. trevnad l. där man kan öppna sitt hjärta med anspråk på att vinna förståelse l. sympati. Grunda ett (nytt) hem. Upplösa ett hem. Hava (ett) eget hem, särsk. om äkta makar l. vuxen man l. kvinna som satt eget bo. Egna hem, se EGEN 1 e δ. Hemmet är barnets värld. Lämna sitt hem l. hemmet. Vara utflugen ur hemmet. Komma från ett bildat, obildat, fattigt, rikt, godt, ordentligt hem. Hemmets (dvs. särsk. föräldrarnas) inflytande på barnet. Han hade aldrig haft något värkligt hem. Flicka med hem i staden får plats som ensamjungfru (i annons). LUCIDOR (SVS) 279 (1672).
Sedan jag flyttade hemifrån har jag haft 18 hem.
Ser ett kaos träda fram. En rastlöshet. En rädsla kanske, för rutin för vanligt för trygghet.
Rörlighet rörighet.
Så många adresser så många saker som hänt så många berättelser så många människor.
Att fly o att flytta är nästan samma ord.
2 kommentarer:
minns du vårt samtal om det vackra med hjärta-o-smärta-poesi? om äktheten som inte nått det avanserade, öpphöjda symbolspråket, utan det som bara uttryckts så nära känslan, med de ord som fanns närmast tillhands?
dessa dikter, bloggarna, varje människas sätt att gestalta sig själv, sina upplevelser, det är ju däri skönheten ligger!!!!
barnen på förskolan bara gör, bara uttrycker. sjunger med utan tanke på ton. det är mycket pedagogen själv måste våga för att kunna förmedla att detta är ok. sensuren vi lärt oss (att lämna över till mästarna) blir tydlig gång på gång i arbetet med de minsta barnen. hur vi skrattar urskuldande åt egna tillkortakommanden o undviker sådant vi inte behärskar. barnen gör inte så, de provar o provar igen, försöker förmedla, gestalta, genomföra
det svåra verkar vara att fortsätta vara barn, trots att man skall vara vuxen o betala räkningar o diska o jobba o sånt.
Skicka en kommentar