det kan kännas så

förlåt

det var precis så det var. sannaste sant. jag lovar.

sparat sparat på väggen där

sparat

lådor boxar påsar hyllor.
bort.

det kan komma att vara bra att ha
sen



nu är det sen.

...

är detta framtiden, frågade han ängsligt och jag tog hans hand och svarade ja.

om du skickade flaskpost, vad skulle det stå?

Att gå vilse, det är ett äventyr, säge Lennarts kompis (Lennarts listor). Spännande. När jag var liten var en pojke vilse i pannkakan o hans päron bannade honom för att han inte åt upp maten o han vandrade i ett galenskapsbefolkat matlandskap. Bill Murray o Scarlet Johansen är vilse i ett språk ett land de inte förstår, inuti sig själva som de inte förstår.

Vilsenheten kan vara befriande eller obehagligt. Det kan ju vara tomaste mellanland i väntan på Godot eller något annat. Det kan vara att röra sig på bruket mellan kaklet på gatorna mellan husen mellan.
Emellan det man väntar på eller inte vill se vara i upptäcka.

Vilsen är ibland motsatsen till alla som med framgångsblick går med stadiga steg mot segern. De som vet. Som vet hur man gör hur det skall vara vad allt gåt ut på.
När man tittar upp på stjärnorna kan man käna sig lite liten o vilse i det stora världsaltet o universum o allting. Litenheten o undran över ens futtiga mening blir påtaglig.

Men hur hittar man igen?
Var finns den undangömda bokhandel som i sagorna säljer kartor över ens själ.
Var finns dörren till Narnia Nangiala Fantàsien?
Vart köper man Austers blå skrivbok i vilken saker blir sant?

före o efter

Efter den dagen blev inget sig likt, o det skulle komma att dröja många år innan jag insåg betydelsen av det som hände.
Kärlek min vän.

ibland är det svårt att se vad människor betyder

...

Julian Carax o samtal som ger ny riktning

Samtal om bilder o process slog mig av banan. Alla fina ord som lärare blev tomma o jag såg i mitt arbete samma ängslighet o rädsla för att ompröva omformulera som jag så slagkraftigt kritiserar. Fram växer en ny bild.
Något som kräver större närvaro större tillit. Till processen kanske, men framförallt till betraktaren. Våga berätta mellan raderna o utanför bilden, lita på att den som tittar ser.

tack.

Jag fick en bok av mamma. Vindens Skugga. Tårar rinner tills ögonen svider. En mystisk roman med enastående språk, om böcker o far-son-relation o vänskap o kärlek o Barcelona, om hemligheter i de trånga gränderna o om mörka figurer i ögonvrån.
Skall en bok läsas i år, låt det bli denna, läs inte på baksidan, lyssna inte på samtal. bara läs. sidorna o tiden rusar o det blir gryning.

snart är det tid för tårar

Det kommer liv ur jorden.
Underjorden.
Under.
Urjorden urmodern. Modern.
Moderitet.

Det finns en röst innanför huden en rörelse en vilja.
En drake.
En vrede.







o det finns tårar vackraste silvertårar i allas ögon om man tillåter dem om man låter dem.

...

jävla skitregering

Jag mår så illa. Vill kräkas.
Jag hoppas att alla som röstade fram skitalliansen går in i väggen eller blir uppsagda eller något annat som gör att ni får känna på vad det faktiskt innebär med den nya förfördelningspolitiken. Jag vill inte någon illa, egentligen, jag blir bara så ledsen när jag ser i vilken takt högern demonterar o river hål i skyddsnätet. det känns som att de redan nu har fattat att de är chanslösa nästa val o bara jobbar på allt de har för att göra det så bra det bara går för alla sina rika polare.
Det ser fan inte bra ut detta.

vissa sover gott även när bomberna faller

Amatör:
1) (numera föga br.) i allm.: person, som med förkärlek omfattar en viss konst o. d. utan att syssla med dess praktiska utöfning; älskare (af ngt);
jfr KONSTÄLSKARE, MUSIKVÄN. Et sällskap litterat folk, rika Amateurer af vackra konster. SP 1780, s. 178. Man kallar också dem Anatörer, som utan kunskap gerna höra musik, och bivista musikaliska öfningar. ENVALLSSON Mus.-lex. 11 (1802). 2) person, som (för nöjes skull) utöfvar l. sysslar med konst l. idrott o. d. utan att hafva den till yrke; stundom med bibegrepp af bri­stande skicklighet;
jfr DILETTANT Amatör på fiol, i pianospelning, i målning, i velocipedåkning. Konsert af amatörer. Täflingslopp för amatörer.

Är vi rädda för amatören?
Är det bara geniet som får finnas o synas o uttala sig?
Jag vill tro på amatören, jag vill troo på att alla som vill får vara med. Jag vill tro på att det är självaste grunden för demokratin, att man får säga att man får tycka att man får prova sig fram.
Det bloggas o skrivs i dagspress o debatteras med jämna mellanrum om själva bloggandet som någon form av kvasi-txt en massa ordbajs ut o ingen som orkar läsa o bla bla bla.
jag vill tycka tvärtom ( o det är jag övertygad om att en massa redan har gjort) att själva formatet hade aldrig växt så stort om inte en massa massa människor hade saknat en kanal ut för sina ord åsikter idéer.
Kanske, bara kanske, är det så att det finns ett avstånd mellan människorna o politiken o dagspressen, att vi levt med envägsinformationen ett bra tag, sen TVn invaderade våra hem, o dialogen har uteblivit för de allra flesta. Att gå i demonstrationståg o rösta o skriva en insändare räcker bara så långt.
Så kanske vi nu får ett sköljande flöde som är svårt att sålla i, när man googlar så dränks man i bloggar bland träffarna...eller är det så att man upplever sig dränkt för att man 1. inte anser sig ha tid att leta bland dem, o varför är det så ? 2. man tror inte att det kan stå något viktigt i bloggarna??
Kanske är det där det viktiga finns?

Inom det konstnärliga arbetet tror jag att den genihyllande kulten är den mest hämmande av alla. Om man inte är en jävel på det så skall man icke göra sig besvär. fuck det! självklart skall man arbeta med de frågeställningar som känns verkliga, o man får väl lära sig under vägen.
Jag kan bara se att hyllandet av geniet är en önskan om att bevara makten hos dem som redan har den, oavsett fält. Att man skall låta området man innehar befolkas av de som kan, inte av plebejer o amatörer som degraderar o gör det åtkomligt för allavemsomhelst.

nej. på med alla. också blir återigen ett av språkets viktigaste ord. inte antingen eller, utan oxå.


Hem
1) (†) bebyggd jordegendom l. tomt; fastig­het; gård; hemman. Fjerdedeelz heem. JOHANSSON Noraskog 2: 363 (i handl. fr. 1644). Hemmet som iag nu åboor är af een sådan ringheet att iag näppligen en häst mig till hielp der på föda kan. VDAkt. 1696, nr 89. Gården .. bestod af 2 hela Hem, som utgjorde 52 Stigar kol. HULPHERS Dal. 65 (1762). AdP 1800, s. 134.
jfr KRONO-, KVARN-, SKATTE-HEM. – särsk. i sammanställning med hus (jfr 2 a); svårt att skilja från 2. G1R 1: 29 (1521). PERINGSKIÖLD Hkr. 1: 326 (1697). 2) om (förhyrd l. med äganderätt bebodd) gård l. bostadslägenhet ss. stadigvarande bo­ningsort l. bostad för en l. flera personer, i sht för (var särskild medlem av) en familj l. ett hushåll; särsk. om bostad vari man bor med egen uppsättning av möbler, husgeråd o. d.; äv. med inbegrepp av l. med tanke företrädes­vis l. uteslutande på de personer som bo i ett hem, särsk. de personer (i sht make l. maka o. barn l. föräldrar o. syskon) som man har jämte sig i sitt hem; ofta mer l. mindre känslobeto­nat, med särskild tanke på hemmet ss. en plats där man njuter av förtroligt samliv, lugn l. trygghet l. trevnad l. där man kan öppna sitt hjärta med anspråk på att vinna förståelse l. sympati. Grunda ett (nytt) hem. Upplösa ett hem. Hava (ett) eget hem, särsk. om äkta makar l. vuxen man l. kvinna som satt eget bo. Egna hem, se EGEN 1 e δ. Hemmet är barnets värld. Lämna sitt hem l. hemmet. Vara utflugen ur hemmet. Komma från ett bildat, obildat, fattigt, rikt, godt, ordentligt hem. Hemmets (dvs. särsk. föräldrarnas) inflytande på barnet. Han hade aldrig haft något värkligt hem. Flicka med hem i staden får plats som ensamjungfru (i an­nons). LUCIDOR (SVS) 279 (1672).

Sedan jag flyttade hemifrån har jag haft 18 hem.

Ser ett kaos träda fram. En rastlöshet. En rädsla kanske, för rutin för vanligt för trygghet.
Rörlighet rörighet.
Så många adresser så många saker som hänt så många berättelser så många människor.

Att fly o att flytta är nästan samma ord.

MySpace är RupertSpace

o jag läser om MySpace som ägs av Fox Interactive som ägs av Rupert Murdoch o nu vill de ha tillbax lite av de 580 mijloner dollars (!) som de investerat. Kan det verkligen stämma, eller har jag läst fel?
Men oavsett, så måste ändå frågan komma upp, varför köper man en sån sajt/comunity för den groteska summan, när den är gratis...?
Det borde ju rimligen vara för att man vill ha åsiktsföreträde. eller?

Hur går egentligen idén om dem fria marknaden som den enda vägen ihop med den ständiga strävan att äga ALLT. roff roff roff.

jag ser ju att det är bitar här som går utanför min ringa förmåga till förståelse, det måste finnas andra som ser det bra i detta. för mig luktar det bara corp. greed o jag vill kräkas.

sakernas tillstånd o vidare granskning av tillfälligheter

Promemoria:
1) (skrivelse innehållande) anteckning(ar) gjord(a) till stöd för minnet, minnesanteck­ning(ar); numera i sht: (mer l. mindre skissartad) skrivelse innehållande anteckningar om de mera väsentliga fakta rörande en viss fråga l. vissa huvudpunkter i en framställning l. vissa upp­gifter, avsedd att tjäna till ledning vid (det slutgiltiga) utarbetandet av en skrivelse l. vid behandlingen av en fråga l. ledandet av ett sammanträde o. d. I går fann jag åter et hem­ligt Pro memoria i hans skrifbord, så lydande: NB den 29 hujus . . skickas . . (låntagurens) obliga­tion tilbaka (osv.). DALIN Arg. 2: 294 (1734, 1754). Jag . . har hos mig liggande en slags Pro-Memo­ria, som jag för min egen enskilta upplysning . . författat. AdP 1789 s. 576. Drottningen erhåller ett slags promemoria eller föredragningslista. AB 1838, nr 59, s. 3. SFS 1937, s. 1424. – särsk.


Plenum:
1) fulltalig församling l. styrelse o. d.; för­samling sam1ad till plenum (i bet. 2.


Kausal:
Jfr KAUSALITET, KAU- SATIV, KAUSERA] (i fackspr., i Sht filos.) som hänför sig till en orsak l. till orsaker, orsak­lig, orsaks-. ConvLex. (1821).


Plebej:
1) hist. om förh. i antikens Rom (l. dess lydländer): med­lem av den (bl. a. gm erövringar o. invandring skapade) samhällsklass som stod utanför kret­sen av de gamla ätterna o. urspr. saknade (vissa) medborgerliga rättigheter, men små­ningom tillkämpade sig likställighet med pat­ricierna; äv. (i fråga om förh. under senro­ mersk tid): person tillhörande de fattigare sam­hällslagren. EBERHARDT AllmH 2: 91 (1768). GRIM­ BERG VärldH 3: 387 (1928).


Mondän:
1) (†) världslig, världsligt sinnad. PFEIFFER 1837. 2) som lever med i l. tillhör den stora o. eleganta världen resp.: som brukas i l. är karakteristisk för l. präglad av (livet i) denna; ytterst fin o. ele­gant (o. modern); societets-. Mondäna kvinnor. I mondäna kretsar. Mondänt sällskapsliv. GHT 1896, nr 161 B, s. 1

Samma färg som kniven gör

Scen 1.
Ett nästan tomt, men inte kalt, rum. Ljust. En dagbädd i skinn, fyra kartonger i vit papp på golvet. Kläder på golvet. Hans o hennes.

Fermenca Bandolin, naken, håret utsläppt.
Han [Solo], naken, verktygsbälte utan verktyg.

FB: - Här, smaka min längtan. Håller fram sig i en fin ask.
- Du har en känslig mun. Jag litar på att du lovar mig.

HAN: - Jag har taggtråd i munnen. Och min tunga är av glas.

FB: - Du kan väl smaka ändå. Ser på HAN ser igenom inuti finns tusen munnar ögon klippdockor.

HAN: - Jag kommer att skada dig.

FB: - Det gör ingenting, jag blöder för dig om du bara lovar.

HAN: - Jag lovar.

anavrin

- Tror du på ett liv efter detta?
- Detta är livet efter detta.

- Vad gör fåglarna i holken?

Morgonljus. Morgonstad.
Drakeld.
Kaffe.
Längtan.
Kartläggningen. Minnen. (spatiala)
Drömmar.


Förundras över den kroppsliga kraften att söka geografin för frågorna.

Ställtid tanketid nutid härtid.


Hon är jag. Objektet är subjekt. Jag bär hennes smärta och hon bär min.


Säng
Spis
Dumstrut
Vin
Bord
Stol stol
Kanin
Hopphage
Kartor (över min längtan)

Konstruktioner. Berättelser.

mening

under timmarna ligger framtiden på lur

Dagens omkostnader:

Espresso + kaka, Bar Italia: 30.-

Malboro lights + tändstickor, 7Eleven: 48.-

Torskpaj inkl. sallad, Konstmuseet: 52.-



Plausibel
1) (†) be­haglig, angenäm; fördelaktig; äv.: behjärtans­värd (se d. o. 2. Det är fuller något plausibelt att hon är enkia, och (jag) håller före att expenserne upphefvas. RP 15: 157 (1651). När man ibland avancerar (dvs. låter utkomma i tryck) något, som är plaucibelt in gloriara gentis (dvs. för folkets ära). SCHÜCK VittA 4: 139 (i handl. fr. 1695). Plausible, (dvs.) angenämt som väl låter höra sig. BIURMAN Brefst. 162 (1729);


Funderar på kroppens behov av att återvända till, eller stanna i, den geografiska plats som innehar roten till det som senare upplevs som ofärdigt. Återvändandet som skärseld. Återkomsten.

farväl goda hopp, farväl tussilago

lycka

jerry cotton räddar en fallande dag

Det snöar. Vaffan är det?! Var finns rättvisan i detta? Det är ju vår, då skall det vara kaffe på uteservering under filtar, sol i ansiktet o lite snuva…inte snö!
För att liva upp stämningen lite skall jag återge några rader ur FBI-agent Jerry Cotton Den galne konstsamlaren.

Nu förstod Phil vad det hela gick ut på. De bägge männen var gangsters, ocj det var ingen tillfällighet att de dök upp just här. Deras närvaro hade säkert med Cathy Briggs telefonsamtal att göra. Ver det en fälla?
Phil insåg att han under inga omständigheter fick köra därifrån. Med en snabb blick i backspegeln förvissade han sig om att revolvern inte var riktad mot honom.
Det var tydligt att gangsterna helst inte ville väcka uppseende. Östra 64:e gatan ligger nära södra änden av Central Park, mitt på Manhattan. Det är alltid mycket folk där, och gatorna vimlar av bilar. Det står en polis i vartenda gathörn.
- Okay, mumlade Phil och låtsades finna sig i sitt öde. Bara han betalar så…
- Här, sa ganstern som stod utanför bilen och höll fram en sedel.
Phil spärrade upp ögonen. Hundra dollar.
- Pengarna är dina om du skyndar dig, sa gangstern.
Phil sträckte sig efter sedeln, men samtidigt öppnade han dörren med andra handen och kastade sig mot den så att den gick upp. Den träffade den överraskade gangstern i huvudet så att han for baklänges, och Phil rullade ur bilen.
Gangstern i baksätet återfick snabbt fattningen. Han försökte öppna bakdörren, men det gick inte. Phil hade låst bakdörrarna i denna något speciella taxi. Mannen satt inspärrad. Den andre rusade på Phil men sprang rakt på Phils knytnäve, som träffade honom mitt i ansiktet.


Rafflande så det förslår. Snitsigt av Phil att hinna låsa dörrarna o kasta sig ut o golva gangstern!
Det är ju fantastiskt detta. Framförallt epitetet Gangstern om de dumma, ingen tvekan här inte. Jag hittade boken i min bokhylla, den har bott där oläst genom otaliga flyttar, har ingen aning om var den kommer ifrån, men nu är jag glad. Jerry Cotton o hans kollega Phil knockar skurkar o lurar ut gangsternätverk i en rasande fart. En konststjälande internationell liga, med sliriga bankirer o toppchefer o kontor i WTC o sluggerbovar med varma skjutjärn o kliande avtryckarfingrar.
Hur kan detta inte lysa upp en grå senvinter/tidigvår-dag?

o r o

Från hörnet ser jag hela rummet. Jag ser allt vet allt luften är så tunn här jag flämtar efter syre drar in djupaste jag kan djupaste inuti. Jag har små sår på fingrarna händerna tunna tunna repor huden svedd efter elden blåsor i händerna jag har burit glödande kol vetat att det bränns.
Alla orden tankarna kommer samtidigt utan någon synlig kronologi eller samhörighet. Bilder radas efter varandra då o nu o sen o varför o jag vill ge alla lika mycket uppmärksamhet lika mycket verklighet alla skriker lika högt fyller mig med en ostämd kör av idéer tankar ord borde måste skulle jag står på knä försöker sortera försöker få en ordning.

Jag skall följa dig mig genom det som varit o det som kommer o jag är ju så jävla jävla nervös. Inte rädd inte på flykt jag står rak naken inför mig själv. Ser i spegeln ögonen ser igenom mig ser väggen ser nåt annat


ORO
ω³~rω², r. l. f. (l. m.); best. -n (Fatab. 1909,s. 121 (1602: oronn; i bet. 3) osv.) ( (†) oroan VDR 1661 – 62, s. 56 (i bet. 3); oroen SCHMEDEMAN Just. 333 (1664; i bet. 1 c), Posten 1769, s. 1034 (i bet. 3)); pl. (numera bl. i bet. 3) oror ( PJANGERMANNUS CChristierni B 2 b (1602; i bet. 2 b), ORUDBECKD. Ä. Vitt. 22 (1693; i bet. 3; i ordlek) osv.) l. oroar (SAHL- STEDT (1773; i bet. 3) osv.). ( oro (ooro, oroo) 1536 osv. orodh 1619. uru 1642) [fsv. oro; jfr fd. vroo (d. uro), fnor. úró (nor. uro), isl. úró, mlt. unro(u)we, mht. unrno(we) (t. unruhe); av O- 1 o. RO, sbst.]
1) saknad av l. brist på ro l. lugn l. vila; tillstånd l. förhållande som utmärkes av (ten- denser l. möjligheter till) störningar l. för- ändringar l. växlingar o. d. (i den normala till­varon); särsk. om (tillstånd av) rörelse som stör ngts l. ngns stillhet o. vila; äv. mer l. mindre bildl. (jfr 2); förr äv. i uttr. göra ngn oro (jfr d), åstadkomma störningar i ngns nor­mala tillvaro. Det blev oro i lägret; jfr 2 o. LÄ­GER 8 b. Tagher tu en fremmande in til tich, så gör han tich oroo och driffuer tich vth ifrå tin eghendom. Syr. 11: 36 ("12") (öv. 1536). Hoo kan alla oroo och olycka vpräckna, som Menniskian swäffuar vthi medan hon leffuer? PJANGERMANNUS CChristierni B 2 b (1602). Then Oro som far­tygen orsaka i thetta stora farvatnet. BROMAN Glys. 3: 720 (c. 1740). Jordens Oro Wiker / För den frid, som varar. WALLIN Vitt. 1: 194 (c. 1830);


o jag känner draken sliter river min hud inifrån känner hur det går hål klöser forsande rödaste blodet. Jag ritar kartor jag vet att den vill ut o jag

kom inte för nära

i mellanrummet är luften så tunn att den inte går att andas men vi försöker ändå

den egna rörelsen

Martina Lowden har skrivit en bok till mig . Tänka sig. Jag läser o bläddrar o känner o vill känna igen mig i allt o samtidigt känns det så helvetes nära o ändå så distanserat. Så på håll som det alltid känns när man skall försöka återkänna tonårens finniga bergodalbana. När allt var så satans sant o verkligt o oändligt o allt kunde bara få fortsätta.
O jag läser Allt o låter orden o namnen o tankarna skölja mig o jag kan inte sluta. Vill inte sluta. Vill läsa som Naiv Supers huvudperson som tejpade en loop av ett litet faxmeddelande så att det inte slutade sända förrän mottagarens papper var slut vill jag läsa som en loop om o om igen o jag som aldrig har läst om en bok.


OBSTRUKTION

ob¹strukʃω⁴n l. op¹- (åbb­strucktschón DALIN), r. l. f.; best. -en; pl. (†, i bet. 1) -er. (förr äv. -struct-) [jfr t. obstruktion, eng. o. fr. obstruction; av lat. obstructio (gen. ōnis), tilltäppande m. m., vbalsbst. till obstruere (se OBSTRUERA)]

1) (numera knappast br.) med. förstoppning; förr äv. konkretare, om hårt tarminnehåll som åstadkommer l. är ett resultat av förstoppning; i pl. förr äv.: magbesvär i form av förstopp­ning, anfall av förstoppning; förr äv. om av­stannande l. hämning av cirkulation o. d. i andra organ än matsmältningsorganen. Uthi Lijfwet plågades han mycket af weder och .. obstructioner. TRANÆUS Medewij 25 (1690). At .. gamle obstructioner uthi inelfworne .. blifwit uplöste. LINDESTOLPE SuurbrFr. 3 (1718). Mat utan dricka giör obstruction. LINNÉ Diet. 1: 57 (1750). Lokal obstruktion i hjärnans blodomlopp. PT 1901, Br 18, s. 2. 3NF 8: 260 (1928).
(hela det här stycket var egentligen overstruket o jag ville ha det så här oxå men det verkar inte gå o det gör mig ledsen för jag ÄLSKAR det där överstrukna. fan!)

2) förhalande, hindrande, fördröjande; äv.: motstånd; försök l. strävan att fördröja l. för­hindra ngt; äv.: vägran att (lojalt) deltaga i ngt.


Obstruktion
Wikipedia

Obstruktion är en medicinsk term som kan översättas till betydelsen "blockering", ofta av en anatomisk gång.

Jag har efter samtal börjat tvivla på att mina berg som jag arbetat med verkligen är berg. De är ju små. De går att kliva över. De är kullar knoddar högar.
Obstruktioner.
Jag tycker om det. Ordet. Obstruktioner blir större o öppnare. Mer möjligt. Berg är så statiskt.
Berg.
Obstruktioner. Små ivägen ifrågasättande. De som får mig att ta en annan väg, lite annorlunda. De bär berättelser o de är sina egna. Obstruktiva element.

O jag är hemma idag. Från allt. hemma ordnar sorterar grejar pysslar försöker se mina konturer det är inte det lättaste. Är gas flyter som en tanke genom rummet försöker få fatt i mig rinner mellan mina egna fingrar rinner sand.
När den här dagen är slut så tror jag att jag har fastare form.

nya bilder i webosfären

Elin ritar vidare. Illustrerar o fyller oss med bilder o idéer. Tack för det.

världen är större än man vill veta

Från wordfighter får jag denna länk. Det är nästan svårt att tro det är sant. Det bor människor i Irak. Hon är en.

O med ens blir den egna världen så liten o futtig. Så fåfäng i sin bedräglighet över saker o det rätta o det fela o det koola o latte.