jag mötte sigge

Jag tar stafettpinnen från Sigge, som är på semester, o listar några av mina möten med kända människor.



















...inser att jag inte ser eller vet eller möter några kända.

Fast jag...nä det räknas inte...vet inte om man kan ...ah va fan...en tjej jag känner har knullat med Pras (Fugees) o om inte det faktumet skrämt mig hade han o jag varit.. (ett fult ord)..idag för hon o jag hade en liten sak gående.

o så förstås fick jag Sergio Aragones (tecknare i MAD o pappa till Groo svärdbäraren) autograf när jag var femton o jobbade på bokmässan o var styrkt av whisky till middagen. han var snäll o ritade en Mad-gubbe. Jag hittade den bilden på vinden häromdagen o kände tiden.

o en gång på en töntig fest på upper East side Manhattan satt alla o spelade kool o drack drinkar o var blassé för Ghostface (Killah som han var på den tiden) kanske skulle komma för en av dom som hade den lilla festen kände en som var datatekniker åt Wu-Tang clan, o senare på en annan fest smörjde jag upp den killen (teknikern) i brygga o tillbax för att Wu behövde en designer till sin nya klädlinje för tjejer o jag kände att det kunde varit toppen på min karriär.

o jag har skakat drinkar i baren när Tracy Bonham (en singer-songwriter i Alanis följe) satt o åt thai där jag jobbade (som bartender i tre dagar innan ägaren sa att jag var en jättetrevlig kille o kool o allt, men den sämsta bartender han sett...jag fick vara på andra sidan hädanefter).

o en sak som jag har tänkt mycket på (väldigt mycket med tanke på hur sällan jag träffar kändisar) är hur man gör när man presenterar sig...för något år sedan träffade jag Jonas Karlson i sthlm för han är vän till en vän o då stod vi där o jag gillar honom jättemycket o har kanske sett allt han har gjort...
-Hej, Mattias
-Hej, Jonas (nähä..)
jag fattar ju att jag inte kan säga 'jag vet', o min stolthet förbjuder mig från att i den stunden säga 'jag har sett allt du gjort', i det amerikanska sättet finns ett väldigt otvunget 'I love oyur work' som vem som helst kan säga o det är ok...det finns inte här, inte i mig ialla fall.

eh...

inser nu att jag är ännu sämre än vad jag trodde på att registrera kända människor om de någonsin skulle dyka upp i mitt småstadsaktiga synfält.

fast en gång förresten skulle jag o min kompis gå o ta på Suzanne Reuters hus för hans kompis hade hennes barn i skolan o kompisen åt betablockerare innan föräldrarmötena o det hade jag oxå gjort för det finns nästan ingen som jag är så imponerad av o samtidigt är så rädd för. Persbrant är ju en blöjbaby jämfört med Suz. o någonstans vet jag att jag skulle gråta men ändå be om mer.

och...shit...kommer ni ihåg Lokets hemliga kvinna...det var ialla fall min tjejs mamma, detta utspelar sig i mellanstadiet när vi gnuggade o gnuggade o drömde om en gång när det skulle bli på riktigt. Då kom Loket till lägenheten med hamburgare. senare hörde jag illvilliga rykten om honom från en prostituerad man, men jag vägrade tro det.

o jag var med o stod på skolgården o sa 'tjena' när Anton Glanzelius gjorde filmdebut o åkte iväg som en pojke till usa o kom hem som en man (med randiga converse som inte gick att få tag i här hemma).

...nu ser jag inget mer i kulan av glas.