2006-01-11

superstructure

inifrån river kanske maktlöshet
jag har munnen full av jordnötter och bensin och jag skrattar
hahaha
jag dansar i golfskor över hud och parkett
tralalala
det finns ursinne i mig och ängslan och jag vill stå upp stå emot vara säker men istället kräker jag.
Istället blir jag liten liten och rädd som fan för dom höga rösterna o ensam

Men det är ok att vara rädd
Det är ok för inget farligt skall hända o om det händer nå´t så gör det inget
Det gör inget nu
För allt har redan hänt o det kan inte hända igen
Det är bara första gången en gång även om man önskade att det inte var så.

Önskade o blundar man riktigt hårt o glömmer o glömmer så kanske första gången kommer igen o igen.

Över mina läppar svider tystnaden
Får inte kan inte vill inte går inte
Inuti bakom ögonen är man blind
Där är allt det vackra o hemska bara elektriska impulser som kanske inte finns

Jag har rullat i glas
Kommer du nära blöder vi båda

Det finns längtan i mig o ängslan o jag skrattar utanpå
Hahaha med munnen full
Munnen full o över läpparna svider tystnaden

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej Mattias.
Läser stum och berörd. Har du skrivit detta är du en av de största poeter jag vet.
Tommy

_arkiv

.....