att säga, prata om, och när?
Att man inte får lägga sig i andras barnuppfostran är ju helt klart,
men hur är det med annat?
Får man säga, eller ska man bara göra sitt o hålla käften?
2010-02-28
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
10
(206)
-
▼
02
(29)
- Undrar lite över
- Egentligen
- TV är nyttigt för inlärning och omvärldsförståelse...
- olika saker samtidigt
- Att kunna andas
- precis utanför dörren låg hon och väntade*
- Rumsliga upprepningar
- söndag morgon
- Frusen översvämning
- Nya grejer = lycka
- ute snöar det...
- Jazz Ale o bok
- its all in the tunes, pretty boy. all in the tunes
- ...*
- iscensatt eftertanke / genomgång
- om mörkret
- Heh
- nej till OS
- på bussen till Oslo är en del av tid3n som är stilla
- På väg på väg
- Mat till vänner
- 826nyc ping pong and bricks
- Chris Jordan
- Snöfint
- att röra sig friare...att leka stad
- THE FITZCARRALDO SESSIONS - Alice and Lewis feat. ...
- hyper real
- bloody mary, anyone?
- Fredrik Härén, Creatables och stripp-träning
-
▼
02
(29)
4 kommentarer:
det beror på vilken grupp du menar, du tillhör nog olika grupper. om man i en grupp inte får, så är det nåt konstigt i gruppen. man får tex kritisera demokratin... det kan bli diskussion, men man får säga. det är friskt. har det med vana att göra, vad man i gruppen är van att säga?tänker du på något specifikt här?
dont mention the war, i did it once but i think i got away with it.
the war.
tja, både och.
tankarna kommer ur en diskussion om vad våra barn kommer att hålla emot oss, så som vi kan hålla tex prata om känslor, eller genusfrågor, med våran föräldrageneration, så landade vi i klimatdiskussionen, att ungarna kommer att undra va fan vi tänkte på, när vi visste hur det var ställt...o ändå bara körde på. Då fortsatte vi med om huruvida det är ok att shoppa o resa på som vanligt, o eftersom det egentligen inte är det, hur diskuterar vi det, när det är så många som flyger hit o dit runt jorden o tillbaka o köper jättemycket presenter till barnen på jul o nya saker till sig själva hela tiden osv...
att det är svårt att prata om utan att trampa varandra på tårna o skapa dassig stämning.
jag tror inte alls att det är fel på gruppen om man inte kan prata om allt, men jag undrar hur man skall göra...för hur skall saker kunna ändras om vi inte hjälps åt att påminna oss.
365-bloggen hde ett bra uppslag häromdagen om att skaffa en 'gör-kompis' för kreativa projekt, men jag tror att det bhövs för allt.
det är lättare att komma ut o springe eller gå på tråkiga möten om någon drar i en, samma sak torde gälla för tex jämställdhet eller klimatfrågor.
när ställde man en snubbepolare som inte tar ut föräldraledighet (jag tex...) emot väggen o verkligen pressar.
eller thailand-semestern.
eller julklappsberget
eller bilkörning
eller icke-ekologskt kött (kött överhuvudtaget)
eller HM-IKEA löneslavgrejer
eller...
vi pratar om det, lite, men det är ju skitsvårt att faktiskt diskutera det...för man får inte kritisera livsstil (identitet) om det inte är direkt farligt eller hotande...
ja, fast jag gör nog det rätt mycket, kritiserar folk för fel de gör. Problemet är nog egentligen att man själv gör liknande fel och man anser sig inte ha rätt att kritisera innan man ändrat sina egna fel. Den som är fri från skuld får kasta den första stenen. Men det är ju rätt dumt, eftersom vi alla gör fel kommer då ingen kunna ge kritik. Vi måste bryta den gamla traditionen. Därför måste vi lova att aldrig säga: ja men du då, du gör ju också fel... Istället ska vi säga: hur ska vi hjälpas åt för att sluta med våra fel.
Sådär. Nu vet du.
av alla ogenomtänkta saker som någon har hitta på att Jesus skulle ha sagt så är det bland de värre...
bara vara kritisk om man själv är felfri...så jävla dumt!
jag håller med, man bör o skall vara kritisk, men jag tror att det jag far efter är just de frågor som handlar om hur andra lever sitt liv, då kan det komma att bli väldigt känsligt (med dålig stämning som resultat).
tex. ta bilen överallt, istället för att åka kommunalt/cykla.
eller köpa en massa saker på IKEA utan att reflektera över att de är en otäck utsugarinstitution... en stol...en hel stol...för 39 spänn...o man låtsas som att det regnar. helt ärligt.
vem tror att den har kommit till och hit till sverige på ett shysst sätt?
å då riskerar man att sitta (igen) i nåns nya möblemang o säga åååh va fint o bra, fast egentligen vill man fråga varför har ni skitit i de som har tillverkat era möbler?
fast sen står man säkert där själv o väljer inte en Hästens (om den nu är sydd i sverige som de säger på reklamen) utan en IKEA för brunte kostar 40 papp o vem fan har råd med det...eller...?
alltså, min konsumtion i byte mot deras ohälsa.
hmmm
Skicka en kommentar