man nog blir lurad om man inte förstår.
Men vad finns det att förstå?
Jag äger min egen läsning. Det finns en avsändare, men inget svar.
Inget facit.
Det jag upplever är mitt.
Bara.
Det går alltid att ha en intention, men oxå bara det. Resten är upp
till någon annan.
Får det inte ta tid?
Är det farligt om det kräver eftertanke? Varifrån kommer den
oerhörda rädslan för obesvarade frågor? Påståenden eller
motfrågor istället för färdigtuggade sanningar.
Det får man fundera vidare på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar