som givetvis kommer att bli en början.
Tack.
det var så enastående.
jag satt med klump i hals o kände mig delaktig i något större.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
09
(185)
-
▼
05
(32)
- 019
- 018
- 017
- 016
- kväll
- hej då jesus, nu drar jag
- om att tillhöra
- ett slut
- 015
- övergiven utan egenskap att förändra*
- Små mönster
- 014
- 012
- morgon o regn
- 011
- 010
- världen växer
- 009
- 008
- 007
- jag tycker inte om ordet 'skapa' *
- nya foto
- 006
- 005 mörker
- 004
- Att odla är att se tiden
- 003
- ___:::::::::::::-----
- 002
- 001
- Kärleken och döden
- Tillstånd
-
▼
05
(32)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar