Hur fan skall man förhålla sig?
När man har sagt till.
När man har diskuterat.
När man tror att det var engångshändelser.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
08
(259)
-
▼
08
(22)
- fint
- även utanför bild sker det
- vad önskar du dig mest av allt när du fyller år?
- ,,,
- vad gör man när vuxna inte är vuxna?
- foreverandeverandever
- ...
- eroticarch
- .kan inte jag ihop få mening en
- i alla drömmar finns en blind fläck
- ...
- utanför bild
- med tid för väntan
- hej då
- en längtan
- HOLGApremiär
- tillbaka
- o utanför...
- hemmadagar med färgpennor
- vill du så får du
- vart skall du gå?
- Funderar
-
▼
08
(22)
1 kommentar:
Ja du det var en tuff en. Ibland när vuxna är barn går det inte att påverka bara att anpassa sig och se till att blodtryck å sånt inte dödar en.
En del är mest goa och de kan man hantera på grund av charmen. Men så går de oftast att prata med också. Det underlättar ju alltid.
Värst är de som är barnsligt ego, som har sig själv så jävla mycket i centrum att de inte ser annat än sig själva och hur oförstående alla andra är. Till skillnad från barn kan man inte resonera med dessa personer. De har lev så länge att vad du än säger så har du fel och du har glömt och du har inte hört av dig och du göra aldrig osv.
Maktlös är man inför vuna människor som är som barn. Det mesta man kan göra är att inte låta dem komma för nära så det där blodtrycket blir för högt. Men jävlar vad man bara vill skrika, BETE DIG FÖR FÖR FAN! Och när man faktiskt har gjort det så har man inte vunnit någonting annat än att man nu har degraderats till en respektlös jävel istället för bara självisk... Haha!
Skicka en kommentar