Det har nästan inte hänt någonting. Tiden finns inte mellan då och nu. Allting blir samma sak ingenting nytt. Jag står och ser på tiden rinner långsammaste vatten nedför bortåt. Jag kommer inte över inte förbi.
Kommer tomhet.
Oviktighet.
Då måste man välja jag välja vad som betyder. Hur mycket betyder.
Jag verkar inte vara bilden av mig.
Det är konstigt.
Egentligen vill jag bara tomhet.
2 kommentarer:
Har precis hittat din blogg. Slukade flera månader i sträck.. Något fick mig att känna. Att minnas vad som var viktigt. Fan vad man glömmer det lätt. Nu känns det lite bättre igen, fast det blev så mkt svårare.
Tack.
tack själv. kom gärna tillbaka. att skriva är på något sätt att berätta för sig själv vad som är viktigt.
Skicka en kommentar