Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
09
(185)
-
▼
10
(31)
- Lördag
- lite olika
- Allt blir fint i svart/vitt
- Hell yeah
- förtvivlan sorg ilska
- bra egentligen det där med data
- L
- Två veckor
- Stor glädje
- Cirkeln sluts
- En grå dag
- Vernissage 6/11 kl 15-17
- Ja
- uppdatera d
- någon har lämnat spår i en bok jag lånat*
- Världsmästarna
- La Roux
- söndag 27 september och idag hänger ihop
- Lördag kväll när dom andra kollade Zlatan
- ett försök till ordning
- vi vet inte varför vi behöver det men vi tycker om...
- Snøhætta i Oslo
- Bra kvällar
- din begäran kunde inte bearbetas, försök igen.
- ibland känns det som att man är av el
- Godmorgon Göteborg
- många timmar frisk luft
- Urban yttre cirkel
- när man är hemma så sover man
- Nej livet är inte
- Rita rita
-
▼
10
(31)
4 kommentarer:
Förnuftet dödar på ett sätt all möjlighet till kunskap och därmed också livet? Kanske är det så enkelt.
Ger ett konkret svar på varför slentrian och förgivettagande ger utmattningssymptom och ångest.
Ja det kan vAra så. Jag tänker att man försöker o försöker få ihop sin planering framåt man måste ha en planering.
Sen lever man på o inser att man ju fan inte har en chans att gentligen se vart man skall. Eller?
Kanske kan man absolut ha en lång framförhållning till sitt liv.
Vet egentligen inte om det är bra eller dåligt med planering. Jag trodde länge att min sket sig redan i tonåren, har försökt att hitta en tråd så många gånger och nu 100 år senare så landar jag på samma spår som jag hade när jag var 16 fast ännu bättre.
Likabra att köra på sidospåren så länge de leder framåt.
Så länge man har kul och trivs...
Sant. Sidospår är oxå vägar. Att planera är kanske oftare önskvärt än genomförbart. I den mån man önskar det alls.
Det kan säkert lika mycket handla om att lära sig fungera o navigera i oplanerad terräng.
Jag tänker oxå att oplanera riskerar att ställa högre krav på omgivningen, när andra inte vet var man är på väg.
Fan vet.
Inte lätt.
Skicka en kommentar