2012-12-23
något om uppmärksamhet
Tittar på de här bilderna från Tokyo. Bilder av material.
Det är något med dem. Något med hur jag upplever att närheten till materialet är så stark i Japan. Jag vet inte egentligen om de har större närhet än andra, men det är något med detaljerna som är så enastående fascinerande.
Kanske är det uppmärksamheten, både i utförandet och användandet.
I det lockande hantverket finns överenskommelsen mellan objektet och användaren att detta är något viktigt.
Vi har en pakt. Gemensamt lovar vi varandra att det vi har är värt det.
På samma sätt som uppmärksamhet skiljer en vän från en flyktig bekant, skiljer det även ett genomarbetad handling från en slarvig. Uppmärksamheten för materialet, råvaran, hantverket. Och insikten att uppmärksamhet tar tid.
Uppmärksamhet för vänskap, tillit, kärlek och trygghet.
En foodie, om uppmärksamheten i matlagningen.
Uppmärksamhet
Närvaro
Intresse
Fokus
2012-12-16
en liten hylla på en dold plats
Det kan tyckas banalt.
Men den här hyllan, vände lite upp o ner på saker för mig.
Jag är fortfarande inte helt säker på varför, men jag tror det är självklarheten i asymmetrin.
Kanske var det oxå sammanhanget, en liten book shop/café/galleri i Tokyo, en smal trappa upp på en plats nästan omöjlig att hitta. Slumpmässigt.
Utrecht
Jag tittar på bilden nu o tänker på all inneboende inlärd idé om form som ledde till detta.
En liten hylla, med en kant som är bredare än själva hyllan.
Så obetydligt o ändå så outgrundligt raffinerat.
Modigt nästan.
Jag undrar om det ens går att lära sig ett sånt förhållningssätt?
...och...Masanao Hirayama...ja!
2012-12-10
igen...något om att göra rum
Var på Konsthallen.
Såg Jonas Dahlberg. Hall of mirrors.
Så jävla bra. En utställning som verkligen inte ber om ursäkt.
Rummet kräver av mig, att byta tempo, att våga ge mig ut i det helt svarta rummet i An imagined city.
När jag sitter o ser resan ner o ner i det eviga källaren svindlar det. Det slutar aldrig.
Och åkningen genom rum efter rum efter rum.
Modeller. Illusionen är förförisk.
Jag faller pladask.
och plockar fram kartong, kniv och lim.
__________________
Mattias
2012-12-05
Något om att önska sig
Man står i bokaffären. Igen.
Varje gång det blir för mycket.
Bokaffären lugnar.
o magasinaffären.
Bilder.
Tusentals.
Av allt det där, som de andra hinner o kan göra, som blir så koolt o tufft. Jag vill oxå.
Det kommer en dag såklart.
Just nu känns den jävligt avlägsen.
Varje gång det blir för mycket.
Bokaffären lugnar.
o magasinaffären.
Bilder.
Tusentals.
Av allt det där, som de andra hinner o kan göra, som blir så koolt o tufft. Jag vill oxå.
Det kommer en dag såklart.
Just nu känns den jävligt avlägsen.
2012-11-22
petar med txt
Det är kväll o tyst.
Sitter o petar med txt, uppdaterar web (nytt från utställning + foto), läser mejl, kollar lite nätet. Tara Donovan. Very nice.
Ett samtal som kanske skulle varit en föreläsning satt rätt i tiden
och fick en uppföljning / fortsättning o det är en bra sak.
------------------------------------------------
fil + flingor
kaffe
kaffe
äggmackor (2st)
thé
kaffe
tacos
yogurt
klementin
2012-11-18
man rensar ut lite, gör plats för nytt
Utställningen i Stadsbyggnadskontorets källare är över.
Allt är borta. Korridoren igen tom.
Jag tror att vi lärde oss något om att förhandling inte är alls svårt om man inte utmanar sig.
Det är lätt att det blir lite mesigt, att man är så ok med allt att det inte riktigt tar tag.
Men hur fan gör man?
Vi arbetade fritt, men ändå ur skisser, utan tema eller överskrift, men ändå i någon slags riktning.
Vi enades om att nästa gång så behöver vi ett ämne, ett tema...något att ta avstamp ifrån som kan ge tydligare riktning.
2012-11-14
2012-11-13
Tre rum
Tre olika rum.
Konstruerade.
Skulptur i Bottna, Viadukt vid Kungsten, Modell för filmarbete
Bilden blir minnet. Utan bilden kanske jag inte minns.
Men minns jag nu?
Vad?
Och bilden för sin egen skull, vad hände med det?
Jag förmodar att det alltid kommer att vara en del av mitt arbete, att dokumentera. Man skulle nästan kunna säga att det är det som är mitt arbete. Att dokumentera, samla, sortera.
O R G A N I S E R A.
--------------------------------------
fil o flingor
kaffe
kaffe + mackor
fil + flingor
kaffe
dumplings
2012-11-12
det analoga rummet + play
Jag tänkte
skriva lite lite om rum.
Men jag råkade se en föreläsning av Aaron Dignam.
Men jag råkade se en föreläsning av Aaron Dignam.
Om PLAY.
Om att leka / spela tillvaron för att både bli bättre på det vi gör,
Men framförallt vilja göra det.
Sluta ha tråkigt.
Se mening med fler saker.
Om att leka / spela tillvaron för att både bli bättre på det vi gör,
Men framförallt vilja göra det.
Sluta ha tråkigt.
Se mening med fler saker.
Om rummet tänkte jag idag.
Att storheten ligger i omslutandet.
Om att det finns runt oss (och i oss).
Rummet upplevs med alla sinnen.
Att storheten ligger i omslutandet.
Om att det finns runt oss (och i oss).
Rummet upplevs med alla sinnen.
Och det är därför bilden av rummet aldrig kan bli mer än
pornografi. Ett visuellt kittlande och en dröm om både
taktilitet och ägande.
Att ha och ta på.
pornografi. Ett visuellt kittlande och en dröm om både
taktilitet och ägande.
Att ha och ta på.
Den spatiala upplevelsen måste vara analog.
2012-11-01
Dag 3 utställningsbygge
Trött i armarna, o ryggen.
Vi diskuterar vari utmaningen ligger.
Finns där ens någon?
Vi ser oxå att bilderna som växer fram är förstorade skissböcker, som när man skriver på en whiteboard o förbluffas över att det är samma handstil fast större.
Vi har inget tema, ändå kommer olika möjliga läsningar in.
Kanske är det just det som är grejen, att alla kan läsa det de vill. Som tarot.
Man ser det man behöver.
Vi diskuterar vari utmaningen ligger.
Finns där ens någon?
Vi ser oxå att bilderna som växer fram är förstorade skissböcker, som när man skriver på en whiteboard o förbluffas över att det är samma handstil fast större.
Vi har inget tema, ändå kommer olika möjliga läsningar in.
Kanske är det just det som är grejen, att alla kan läsa det de vill. Som tarot.
Man ser det man behöver.
2012-10-30
2012-10-29
Dag 1 i källaren
Vi har fått upp papp.
Skyddat golvet.
Börjat teckna.
Det går lite långsamt. Försiktigt.
Vi försöker bryta ner det.
Arbeta emot det fina självklara.
Det är inte lätt.
Skyddat golvet.
Börjat teckna.
Det går lite långsamt. Försiktigt.
Vi försöker bryta ner det.
Arbeta emot det fina självklara.
Det är inte lätt.
Process i källaren på Stadsbyggnadskontoret
Imorgon måndag 29/10 sätter vi igång. Klockan 10.00
Susanne w och jag.
Vi har samlat en massa material.
I källaren på Stadsbyggnadskontoret skall vi arbeta den kommande veckan med ett projekt som skall stå klart på fredag.
Fredag 2/11 kl 12:00 - 16:00 är det vernissage.
Stadsbyggnadskontoret
Källaren
Vi skall arbeta tillsammans, på en 20 meters vägg.
Förhandla
Diskutera
Utmana
Välkommen att komma och hälsa på under arbetet, eller på fredag.
Susanne w och jag.
Vi har samlat en massa material.
I källaren på Stadsbyggnadskontoret skall vi arbeta den kommande veckan med ett projekt som skall stå klart på fredag.
Fredag 2/11 kl 12:00 - 16:00 är det vernissage.
Stadsbyggnadskontoret
Källaren
Vi skall arbeta tillsammans, på en 20 meters vägg.
Förhandla
Diskutera
Utmana
Välkommen att komma och hälsa på under arbetet, eller på fredag.
Barnteaterakademins blogg
I somras, Juli, gjorde jag ett inlägg på Barnteaterakademins blogg.
"""Jag minns en seriesida i Joakim Pirinens album GAS där barnen på någon lekplats i någon förort i slutet av 1900-talet, till den lekplatsansvarige i områdets förfäran, lekte Chilenskt tortyrfängelse och inte rymdraket i den nya lekställningen.
31
"""Jag minns en seriesida i Joakim Pirinens album GAS där barnen på någon lekplats i någon förort i slutet av 1900-talet, till den lekplatsansvarige i områdets förfäran, lekte Chilenskt tortyrfängelse och inte rymdraket i den nya lekställningen.
Jag tycker att det är en bra bild av vuxenvärldens välvilliga förväntan och barnens behov av att undersöka en värld.
31
tre ett
Att leka innebär naturligtvis väldigt olika saker för olika barn, unga och vuxna i olika delar av världen, eller tider i livet.
Det finns ofattbara mängder barn som aldrig får vara barn, som aldrig får leka.
De är vår tids smärta.
Det finns också många som har allt, som ändå inte får leka."""
Det finns ofattbara mängder barn som aldrig får vara barn, som aldrig får leka.
De är vår tids smärta.
Det finns också många som har allt, som ändå inte får leka."""
2012-10-18
2012-10-16
saker jag önskar att jag hade gjort
Det är kanske dumt att ångra sig.
Det går ju ändå inte att göra något åt nu. Men ibland önskar jag verkligen att jag hade gjort annorlunda.
# Fotograferat mig i en fotoautomat varje gång jag besökte en ny stad. Jag borde ha gjort det. Nu är det för sent att börja.
# Lärt mig spela gitarr. Klart jag kan lära mig lite nu, men bara lite.
Det går ju ändå inte att göra något åt nu. Men ibland önskar jag verkligen att jag hade gjort annorlunda.
# Fotograferat mig i en fotoautomat varje gång jag besökte en ny stad. Jag borde ha gjort det. Nu är det för sent att börja.
2012-10-15
Såna man minns
2008 var jag i Tokyo, och på galleriet i AXIS building såg jag Marije Vogelzang's enastående Sharing Dinner. Det är fortfarande en av mina viktigaste utställningsupplevelser.
Hon har ett nyhetsbrev oxå.
Och nu på kvällen, kollar jag på Karla Black, lågmält berättande om sitt arbete, från biennalen i Venedig 2011.
Och jag förförs av Carlos Bungas kartongrum, och Tadashi Kawamatas hela livsverk.
R U M M E T
Det är i rummet det händer.
och, a Butterfly's dream...
2012-10-14
2012-10-04
LEGO, beat Lab and the donts on Instagram
Jag hittar den här, 9bytz, en LEGO-maskin som aldrig slutar.
Och Casey Niestats Donts on Instagram.
and the beat making Lab in Congo
Och Casey Niestats Donts on Instagram.
and the beat making Lab in Congo
EDC
EDC (Everyday Carry) visar sig vara nästan en liten rörelse. Hundratals, ja säkert tusentals, bilder på saker som män har i sina fickor.
På Every-Day Carry finns sida upp o sida ner med bilder av mans-grejer.
Mycket klockor, knivar (?), plånböcker, ficklampor och annat.
Jag blev liksom först jätteglad när jag hittade sidan o tänkte att detta har jag på nåt sätt alltid fantiserat om men inte vågat göra, ta bild av mina saker, för att det är så in i helvete töntigt...o ändå...
Och jag minns ett jobb jag hade i akutintaget på Sahlgrenska, där en kväll en person kom in och avled.
Hans fickor tömdes på en rostfri bricka, och jag minns att jag noterade hur alldagligt det var, mitt i allt det hemska. En klocka, en plånbok, några halstabletter, nåt kvitto.
Den händelsen gjorde mig på något sätt mer medveten om saker jag bär med mig.
Under lång tid hade jag alltid en väska (en svart Marimeko i canvas) full med saker, alltid.
Bra-å-ha-grejor.
Därför blev jag extra glad när jag berättade om den här sidan, EDC, för en kollega, och det visade sig att han har precis det där...en väska full med bra-å-ha-grejer...med sig alltid.
Fan va koolt.
Jag ville oxå det, men när jag tog kort på mitt så blev det inte lika imponerande.
Men jag vill ju inte släpa runt på en massa saker.
För att det är tungt.
Men samtidigt vill jag det.
För att det är kul.
För att det finns så många små tillfällen när livet hade underlättats av att man var förberedd.
Nu vet jag inte hur jag skall göra.
2012-10-02
2012-09-29
Återställt
För ett och ett halvt år sen kom vi hi första gången och
valde stenbrottet som plats för vårt deltagande i Bottna Land Art 2011.
Efter den sommarens utställning stod arbetet kvar under det kommande året som ett pilotprojekt för Experimentyta Land Art.
Och slutligen som en kombo-utställning sommaren 2012 på KKV och i stenbrottet.
Idag städade vi ut området.
Lite vemodigt kanske, mest för att det varit en plats för oss att återkomma till med jämna mellanrum för kontemplerande av sakers tillstånd, och tältning.
Nu har vi sparat ut 1000 av de bästa pinnarna, resten blir material för framtida samarbeten.
---------------------------
Att arbeta utomhus har varit nytt för mig och det tar jag med mig in i nya projekt. Jag vill göra mer ute.
valde stenbrottet som plats för vårt deltagande i Bottna Land Art 2011.
Efter den sommarens utställning stod arbetet kvar under det kommande året som ett pilotprojekt för Experimentyta Land Art.
Och slutligen som en kombo-utställning sommaren 2012 på KKV och i stenbrottet.
Idag städade vi ut området.
Lite vemodigt kanske, mest för att det varit en plats för oss att återkomma till med jämna mellanrum för kontemplerande av sakers tillstånd, och tältning.
Nu har vi sparat ut 1000 av de bästa pinnarna, resten blir material för framtida samarbeten.
---------------------------
Att arbeta utomhus har varit nytt för mig och det tar jag med mig in i nya projekt. Jag vill göra mer ute.
Cell tillbaka i Bottna
Nu packar vi ihop.
Ett arbete med 3000 läkt skall sammanfattas.
Vi sorterar och bär.
Eldar och lägger i ordning.
Det är slutet och början på samma gång.
Ett arbete med 3000 läkt skall sammanfattas.
Vi sorterar och bär.
Eldar och lägger i ordning.
Det är slutet och början på samma gång.
2012-09-26
2012-09-16
2012-09-15
Hembygd / Marabouparken
Är du i Stockholm nån gång under hösten, gå å se!
Så inbjudande o rakt, skönt befriad från snobberi.
Roligt och vackert, om staden och utvecklingen och makten att bestämma, tolka, bygga, tycka.
Catti Brandelius video om Förortsindianen i kombination med hennes manifest (publicerat 2007 på www.kultur.stockholm.se) om den framtida staden är precis vad man behöver i de eviga samtalen och diskussionerna om den urbana utvecklingen. Pang på. Gör såhär bestämmar-gubbjävlar så skall ni se att allt blir bra.
Anna Witt låter etnologer som forskar på "ghetto-språk" (bara begreppet är ju lite så så) möta sina forskningsobjekt (unga killar i förorten) i Rap-battle.
I splitscreen ser vi båda utmanare samtidigt.
Så roligt och utmanande, skiftet i ton och vem som nu har makten över ordet är briljant!
Fler forskare borde rappa sina rapporter och artiklar.
Anna Högberg och Johan Tiréns Point of view (bilden) är så enkel, så tydlig, en idé precis uttalad och utförd precis så. Om man stod lite högre upp skulle man se andra saker.
Ja.
Och det är en byggnadsställning som rymmer hela världen.
För mig var detta en sån utställning som när man går därifrån får en att känna dels jag önskar att det var jag som ha gjort alla de här bra grejerna, o dels att det är meningsfullt med konst.
Det är inte ofta det händer.
Tack Marabouparken.
2012-09-14
2012-09-13
2012-09-12
Kristian Berglund / When
Idag kom Kristians nya lilla bok, When, i brevlådan.
Så fin.
Jag vill oxå göra böcker.
-----------------
2012-09-10
under dagen
macka
cheeseburgare Mcd
flingor + mjölk
lax med potatismos
flingor + fil
----------------------------------
3 koppar kaffe
2012-09-03
jag tar bilder för att minnas
för att minnas tillfället. för att frysa händelsen. bränna in den.
i huden.
---------
_ _ _ _ -ig
det är något man ser, som alla vet
men
ingen pratar om för det skulle göra alla skyldiga.
_ _ _
2012-09-01
2012-08-31
bilder ur flödet...
något om att vara i sitt element.
något om att vara i steget
något om att minnas
sånt man kan önska sig om man bara vet hur det uttalas.
skisser inför utställning
Har oxå gjort ljudet :)
Alla möjligheter att få ut det som bubblar över inuti.
Det måste ut.
2012-08-19
2012-08-14
Till Jesper
Brev till Jesper Waldesten
Jag kom över din bok 365 Waldersten på biblioteket och nu ligger den här på bordet och jag vet inte hur jag skall göra.
Jag kom över din bok 365 Waldersten på biblioteket och nu ligger den här på bordet och jag vet inte hur jag skall göra.
Jag känner avund Jesper, avund.
Det är ingen fin känsla minsann, inget man går runt och stoltserar med precis.
Men så var det.
.
Jag vill vara du.
Så enkelt är det.
Jag vill också så gärna våga allt det som du vågar.
Men när jag skall rita så blir det ansträngt. Ordnat.
Jag skall verkligen försöka lära mig av dig.
Nu jävlarrs Jesper, nu jävlarrs!
Tack för att du finns.
//Mattias
_________________________
Mattias Gunnarsson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)