Lunch?
Varvcafét?
Eller i alla fall ett café inne i ett litet varv.
Ett underbart ställe. Den absoluta motpolen till den ordnade, kulturpatinerade skärgården. Hej då som-på-bild surdegsbröd o fairtrade rutig duk o kustmys.
Hej fyra kylar med, Pripps, delicato, färdigupplagd lax eller räkor (eller paj som man värmer själv i micro).
Hej skitfula utsikt o gömt inne bakom en kran med en toalett utan ljus.
Det var strålande.
O en astrevlig ägare som grejade o hjälpte o det fanns plats för många o micron stod gömd i ett gammalt kylskåp.
Under dagen hade vi diskuterat autencitet o den västerländska fetishen över det "äkta". Vi hade cyklat genom Majorna o tittat på hus o villor o pratat om vad är det svenska, vad är det äkta, vilka saker vill vi minnas och ta med oss till framtiden som det äkta.
I skärgården känns inte mycket egentligen äkta.
Vackert, javisst.
Men anpassat efter den rådande idén.
En bild av skärgården.
I den diskussionen blev cafet i varvet viktigt.
Det kändes skitäkta.
Där finns någon som vill ha ett gött café, servera lite lax till turister, fixa till det.
Fan va fint!
When in Brännö, dont miss it!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar