att erbjudas en plats vid bordet.att någon vill att man skall delta.
att inte behöva be snällt.
det kan visa sig vara viktigare än man först trott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
08
(259)
-
▼
11
(22)
- en kväll
- inbjudan
- man vet bara helt plötsligt när det är dax
- man undrar verkligen emellanåt
- man kan välja att vara öppeneller inteman kan välj...
- det är inte annat än att man blir matt
- now in motion*
- halka
- drawings_tokyO
- i seende* utan krav
- ibland när man ser sånt som andra har gjort blir m...
- drawings
- toKYO
- ...more Tokyo...
- ...föresten
- sno snatta sampla kopiera härma
- mat
- minnen kommer sällan i ordning
- hemma
- tokyo
- Peking
- dagar när det regnar utanför passar för att sitta ...
-
▼
11
(22)
2 kommentarer:
Så är det verkligen.
Man måste hela tiden vara så bra på att ta för sig och ta första steg, snacka för sig, bjuda in sig själv… överallt… I arbetslivet blir detta extra tydligt. Man jobbar på, kämpar och tänker att man aldrig kommer komma någon vart, man står och stampar tror man... tills man plötsligt blir tillfrågad, någon har sett och vill ha en med. Då växer man lite och är inte längre lika liten, ensam och obetydlig… fast dom där tankarna kommer snart smygande igen har jag märkt. Varför är man alltid så beroende av bekräftelse? Varför inte bara köra på och skita mer i vad andra skall tycka och säga.
…nu har jag svävat iväg lite här känner jag :)
Ha det.
det är svårt att bara köra på o skita i andra, särskilt när man jobbar med andra.
jag tror inte att det handlar om att man är xtra beroende av uppmärksamhet, jag tror att det är inneboende i det jobb man gör, det som just inte har ngn tydlig början o slut...utan snarare är ständigt pågående. det finns sällan några 'slut för dagen/projektet' att fira, då blir det ännu viktigare med hejarop längs vägen.
det blir en arbetssituation där man själv oftast måste vara sin egen domare, tumme upp eller ner, o det kan vara befriande ofta, men krävande/kvävande emellanåt.
det är viktigt att bli inbjuden.
o det är viktigt att komma ihåg att bjuda in, även när man är stressad o mest vill se om sitt eget.
tänker jag.
rock on
Skicka en kommentar