söndag...

Så mycket olika spår.
Varför vill man ha en FRAlagstiftning som verkligen riskerar medborgarnas integritet?
Jag sitter o funderar på hur förändring sker i ett samhälle o vad man kan göra som individ, som medborgare, ett ett land, i en värld.
Inte mycket känns det som.
Det blir liksom som de bestämmer, de som vi har röstat fram, de som lovar o lovar.
O i det större globala perspektivet där storföretag o mediakonglomerat* gränslöst äger tingen o åsikterna blir den enskilde medborgaren devalverad till konsument, som kan välja att köpa det ena eller det andra.

Är det konstigt att man plockar upp stenar?
Eller målar på gatan?
Eller skiter i upphovsrätt?

Men efter det? Vad händer efter det?
Hur vaskar vi tillsammans fram konstruktiva lösningar för att ändra kurs?

Det ser mörkt ut på avbytarbänken.

Handla utan att fråga om lov?
Veta att det finns konsekvenser, ta dem när de kommer?
Tro på möjligheten till förändring, agera på övertygelsen?
Tänja?
Hur elastiska är de regelverk vi verkar inom?
Är makt en överenskommelse av endast en part?
Nej inte om man får tro James P Carse (Ändligt och Oändligt spel) som talar om att makt är alltid en överenskommelse av båda parter. Om det förhåller sig så, hur gör vi för att frånsäga oss rollen som passiva mottagare av den borgliga alliansens taktfasta sönderplockande av ett fungerande samhälle för alla?
Hur sätter vi stopp, innan de har fått isär hela skiten, sålt det som gick att sälja, plundrat resten, o dragit till Cayman Islands med cashen o nolltaxerat sig in i adelskalendrar o historien?
Hur?
Med stenar?

Eller finns det bättre sätt att sluta acceptera maktordningen som den är?
Det måste det ju fan göra.





*jag vet inte riktigt vad konglomerat betyder, men det låter så fett bra. skall slå upp det...

Konglomerat:

koŋ¹glωmera⁴t, äv. kon¹-, l. -glo- l. -glå-, äv. ⁰¹⁰⁴ (kånnglomerát DALIN), n.;best. -et; pl. == l. -er.
(förr äv. skrivet con-)
[jfr t. konglomerat, eng. conglomerate, sbst; av fr. conglomérat, av lat. conglomeratum, p. pf. n. av con- glomerare, hopnysta, av com (se KON-) o. glomerare, nysta, hoprulla (jfr AGGLOMERERA)]


[1]

1) miner. bärgart som består av avrundade med gärgartsstycken ("bollar") fast förenade gm ett bindemedel; motsatt: breccia;

jfr AGGLOMERAT
HISINGER PVetA 1811, s. 20.
HimHavJord 1: 143 1925.

jfr BASALT-, URBÄRGS-KONGLOMERAT m. fl.
[2]

2) bildl: komplex l. samling (blandning) av löst förenade element (utan inre samband med varandra); hopgyttring, sammangettring.
Ett konglomerat af enskilda erfarenhets-satser. BOLIN Statsl. 1: 63 (1868).
(Berlin) är ett väldigt konglo­merat av småstäder. SvD(A) 1933, nr 63, s. 22.


ok, nu vet vi det.