våga våga våga

Jag skall lyssna på den som sa att du får fan ta o stiga ur o våga.
Jag låtsades som inget men jag vet att det är så satans sant o nu skall jag.
Idag lovar jag att jag skall våga lite lite.
Det skall gå för helvetes jävlarrs.

Nu kör vi tamejfan!
skål!

det går om man vill

...

porösa strukturer

En början till en visualisering av strukturer. Ätpinnar o buntband.
Bra material.

Inte en väg ännu, men något av en riktning.

...snart.

Det skall komma uppsamling.
Saker som fallit mellan stolar.
Men istället blir det mest hajblick ut genom fönstret.
Semester har bromssträcka.
Pulsen skall ner.
Nätterna skall ätas hela.


att våga gör så lite som möjligt.


oj.

vaffan?!

somliga dagar går pennan av sig själv medan man tänker på annat...
då blir det lite hur som helst.
semester ger annat perspektiv på tid.
uppe i varv går ner.
måste blir skulle kunna.

internal fear / wishing

le font

Haha.

Jag skulle tro på hela världen. Jag menar det, jag skulle tycka att den var enastående att stiga upp i. Varje dag.

Han: Omskriven, men sällan lyssnad på.

Hon: Fermenca, ovetande om att tiden går långsammare i månsken.

F: - Om du stod still skulle jag kyssa dig.
Han: - Jag kan inte, om jag stannar finns jag inte.
F: - Utan rörelse blir alla tunna. Transparenta. Kanske om jag rör mig med dig blir det lättare.
Han: - Om du rör dig med mig försvinner vi.
F: - Tillsammans?

Rakaste vassaste tunntunna sårstreck över barhud över landskap inom utom.
[ _ _ _ _ _ _ ]
Hon petar ut ögon på dockor stjäl sovande barns hjärtan.
Finns aldrig på morgonen aldrig på dagen aldrig där man tittar.

Jag tycker om henne på nätet.
I ögonvrån.

Hon bor i luftslott luftkoja.

Han: - Tid betyder aldrig samma sak.
F: - Det gör inget, jag skulle ändå vara kvar.
Han: - Jag skulle ljuga.
F: - För att få stanna?
Han: - Ja.

Reser sig, pekar på sina fötter, sina ben.

Han: - Jag skulle stå precis här o nicka fastän jag inte visste.
F: - Och de skulle tro dig?
Han: - Ja.
Han: - Det gör de alltid.
F: - För att de måste?
Han: - För att annars skulle inget vara som vi bestämt.

Utanför rasar stillhet river köttsår grusar drömmar o knän o clownskrattar i tåransikte.
Jag rullar genom festsal balsal nattkorridor.
Önskar glödfingrar.

Sticker hål på såpbubblor ögonglober fantasier.
Är teflon o skyddsplast.
Vet att det blir morgon o i ljuset blir allt som vanligt.

Tomt.

F: - Jag vill ljuga med dig.
Han: - Om tiden?
F: - Nej, om oss.
Han: - Jag med.

cirklar

...som går i o utanför varann.
Ger sammanhang o en bild av det jag redan vet (egentligen).
Vill andas annorlunda.
Vill se det viktiga.
Vill orka.

Utanför står stora havet i stiltje o jag går försiktigt försiktigt på ytan, noga med att inte titta ner.

...

Oavsett hur tunn så blir en annans doft på huden bedövande.
Närvarande.
En påminnelse, om sömnlösheten.

...

...

söndag...

Så mycket olika spår.
Varför vill man ha en FRAlagstiftning som verkligen riskerar medborgarnas integritet?
Jag sitter o funderar på hur förändring sker i ett samhälle o vad man kan göra som individ, som medborgare, ett ett land, i en värld.
Inte mycket känns det som.
Det blir liksom som de bestämmer, de som vi har röstat fram, de som lovar o lovar.
O i det större globala perspektivet där storföretag o mediakonglomerat* gränslöst äger tingen o åsikterna blir den enskilde medborgaren devalverad till konsument, som kan välja att köpa det ena eller det andra.

Är det konstigt att man plockar upp stenar?
Eller målar på gatan?
Eller skiter i upphovsrätt?

Men efter det? Vad händer efter det?
Hur vaskar vi tillsammans fram konstruktiva lösningar för att ändra kurs?

Det ser mörkt ut på avbytarbänken.

Handla utan att fråga om lov?
Veta att det finns konsekvenser, ta dem när de kommer?
Tro på möjligheten till förändring, agera på övertygelsen?
Tänja?
Hur elastiska är de regelverk vi verkar inom?
Är makt en överenskommelse av endast en part?
Nej inte om man får tro James P Carse (Ändligt och Oändligt spel) som talar om att makt är alltid en överenskommelse av båda parter. Om det förhåller sig så, hur gör vi för att frånsäga oss rollen som passiva mottagare av den borgliga alliansens taktfasta sönderplockande av ett fungerande samhälle för alla?
Hur sätter vi stopp, innan de har fått isär hela skiten, sålt det som gick att sälja, plundrat resten, o dragit till Cayman Islands med cashen o nolltaxerat sig in i adelskalendrar o historien?
Hur?
Med stenar?

Eller finns det bättre sätt att sluta acceptera maktordningen som den är?
Det måste det ju fan göra.





*jag vet inte riktigt vad konglomerat betyder, men det låter så fett bra. skall slå upp det...

Konglomerat:

koŋ¹glωmera⁴t, äv. kon¹-, l. -glo- l. -glå-, äv. ⁰¹⁰⁴ (kånnglomerát DALIN), n.;best. -et; pl. == l. -er.
(förr äv. skrivet con-)
[jfr t. konglomerat, eng. conglomerate, sbst; av fr. conglomérat, av lat. conglomeratum, p. pf. n. av con- glomerare, hopnysta, av com (se KON-) o. glomerare, nysta, hoprulla (jfr AGGLOMERERA)]


[1]

1) miner. bärgart som består av avrundade med gärgartsstycken ("bollar") fast förenade gm ett bindemedel; motsatt: breccia;

jfr AGGLOMERAT
HISINGER PVetA 1811, s. 20.
HimHavJord 1: 143 1925.

jfr BASALT-, URBÄRGS-KONGLOMERAT m. fl.
[2]

2) bildl: komplex l. samling (blandning) av löst förenade element (utan inre samband med varandra); hopgyttring, sammangettring.
Ett konglomerat af enskilda erfarenhets-satser. BOLIN Statsl. 1: 63 (1868).
(Berlin) är ett väldigt konglo­merat av småstäder. SvD(A) 1933, nr 63, s. 22.


ok, nu vet vi det.

inuti eller ute i rymden

En utställning, på ett galleri, i New York. Jag har ett papper någonstans på vem o var.
Ett rum, stort, med en molekyl, eller Big Bang eller något annat svårgreppbart.
En noga sammansatt struktur i svarta resorband, att röra sig igenom mellan.
Ett rum så enastående att vara i att jag aldrig ville gå.
Det var bland det bästa jag sett på mycket länge.

vad är vad kan man undra?

Försöker få ordning. Inuti, i rummet. Får inte syn på vad som är vad. Letar provar olika avstånd. En helhet som för längesen passerat komplex, förbi komplicerad till ren kaos.
Finns det inte en teori för det?

en kant

Rörelse rörelse.
Behovet av att vara i.

ja!

Om jag fick så skulle jag.
Vara med.
Se det nya.
Tro.

Smeta in er med solkräm pöbel o plebejer, jag är solen.

väntan väntan

kan det verkligen vara värt det?
Den som väntar på nåt gott...väntar alltid för länge.

uppdaterad web

mattiasg.se är utökad med mer mer mer.

nya _drawings

nya _journal stories


nytt nytt nytt är alltid bra, det ger bränsle.

nu är det sol sol sol ute o jag skall kyssa den.

utan tvekan

väntade

inbördes uppror o funderingar om en annan tid

slut

...

en dag

ja, så är det

xternal

mnemory

inte utan

ur anteckning:

Det brann i mina händer.
jag doppade dem i dig o
hoppades.
Jag visste att det rann över o jag visste att det aldrig skulle ta slut aldrig skulle sluta
brinna.
I Medeas drömmar står jag kvar utan ögon men ser allt ändå
När hon vaknar kommer jag att vara blind.
Det kan inte hjälpas.

snabba cash

Jens Lapidus rullar färskaste språket, upptempo nertempo, alla karaktärer med egen ton.
Resultat: svindlande.
Läsglädje.
Historien: nja

Hans karaktärer är du med Pat Bateman o ett öga rött o organisationen lever i Gomorra.
Den var som sommarglass. Njuta, äta fort innan smält.

O samtidigt: insikten om det obehagliga i konsumtionsbullimin. Fina märkena o klubbarna o töntigaste dryckesvanorna (stiligaste barluret all times: en bricka med grogg att blanda själv vid sitt bord…minimalt jobb för baren, dyrt.).
Finaste livet, Gucci o Kharma.
Livskvalitet.
Koks o silikon.
Ytornas yta.