Efter att ha mött så många arbeten idag, på så många nivåer, så många lager, så många vägar att ta sig framåt via bild, rörlig o fast, objekt, ljud, samtal, rum så känner jag mig obekvämt fast i mönster.
Det sitter en bit in att erkänna, men jag blir avundsjuk.
Jag vill oxå vara så öppen.
Inser att det är dax att stiga utanför den egna mallen.
Hur fan gör man?
hjälp.
2 kommentarer:
o du anar inte vad jag längtar när jag tittar in här. att göra. ta vara på tid för att göra.
kan man stiga utanför den egna mallen? handlar det inte bara om att inse (och inte glömma) att den är större än man trott, eller kanske formbar? kanske bara ord som beskriver samma sak egentligen. men jag tänker att det finns en skillnad
ja du, fan vet om man kan stiga ur den egna mallen. man vill o vill, men det är sannerligen inte det lättaste.
man behöver nog hjälp.
Skicka en kommentar