Det verkar lätt att tänka sig att man är snäll när man inte kritiserar, när man håller inne på det man egentligen ville ha sagt, eller kanske inte ens tillät sig att tänka fundera formulera. Hur skall någon kunna växa om vi håller käften?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_arkiv
-
▼
11
(124)
-
▼
01
(21)
- ....-----
- en stol är en stol är en
- Calais
- om svensk film
- kaffe kostar vatten
- nu kommer våren
- tokyo drawings
- att säga
- en dag till ända
- Box House
- Tokyo images
- en ny dag
- man skäms ju fan över att vara man ...
- tokyo flight
- tokyo001
- Ett hus blev ett café
- Förberedelser
- sak-nad
- i snö
- drömmen om att vakna i en annan tid
- ....man hittar sin scanner i packningen.
-
▼
01
(21)
5 kommentarer:
Man kan också kritisera och ändå vara snäll.
Någon kan behöva att man går försiktigt fram medans en annan fixar att man går på och vänder utochin på tankebanor och tillvägagångssätt.
Det är ofta ganska lätt att läsa av vilken sorts person man har framför sig, hur långt man kan gå... men ibland läser man av fel och tänker i efterhand att man borde gjort annorlunda, så kommer det nog alltid att vara när man jobbar med levande människor.
Själv klarar jag motstånd olika i olika perioder beroende av hur trygg jag är... men oavsett hur jag tar det så brukar en rak och ärlig kritik alltid vara det bästa. Då vet jag vad jag har att förhålla mig till och jag kan göra ett eget val om jag vill köra på i samma spår, pröva nytt eller ta en helt annan väg.
De som är svårast att ge kritik är nog de som inte ännu insett att de har ett eget val...
Jobbar själv också mycket med om jag ska komma med konstruktiv kritik eller bara uppmuntra.
Kritik, eller som jag ser det, tips på hur något kan utvecklas ännu mer verkar vara näst omöjligt att kommunicera.
Just nu kör jag mest med: -Ååå va bra, fortsätt så.
Konstruktiv kritik. man pratar mycket om det. anpassa sig till mottagaren...bla bla bla
vad hände med att lära sig ta kritik och diskussion?
emellanåt blir jag så satans trött på att man skall behöva tänka sig för så mycket hela tiden.
jaja
ja kanske... lite destruktiv kritik menar du?
Jag förespråkar verkligen inte att mjäka... "Åh va bra, fortsätt så" kan ju vara bra men blir snabbt rätt tomt tror jag.
Klart som fasen man skall utmana men utmaning kommer aldrig att vara samma för alla vilket betyder att man nog ändå måste tänka sig för en hel del... även om det är tröttsamt att alltid ha tentaklerna ute :)
Skicka en kommentar