2010-09-30
Brew dog / 21st century heroes
2010-09-25
Mitt i tiden
UtställningsTXT till "Tio små hus"
Den [livs]nödvändiga ofullständigheten.
I det ofärdiga, i mellanrummet, finns det plats att inte veta.
Med spår, försök, skiss, möjligheter.
Jag har försökt lokalisera det som finns utanför bildens naturliga fokus,
vid sidan av det som berättas. Jag har arbetat med det ännu inte bestämda tillstånd,
där alla svar fortfarande är möjliga, där bilden ställer följdfrågor och ger många
ingångar.
Där allt är rätt.
Jag vill inte säga till dig vad du ser.
Jag vill att bilderna skall ge dig frågor snarare än svar.
Jag vill gärna utmana dig en smula, låta dig läsa mellan raderna,
hitta din egen berättelse.
/Mattias
2010-09-20
Note to oneself
Höst o fuktigt: nåt annat
Det torkar aldrig. Det blir väldigt mycket tålamod o väldigt lite precision o snabbhet.
Precision snabbhet tålamod
Det är akvarell.
Då var jag 16 o gick i gymnasiet o hade just investerat i min första målarlåda, med fina penslar till.
Nu, har jag samma låda o penslar, o jag sitter o väntar o väntar på att det skall torka så att jag kan fortsätta.
Man hinner onekligen tänka när man målar vattenfärg.
Kanske är det just det som gör akvarellen så speciell, för den som målar, att man måste vänta, det går inte att stressa, o ändå när det väl gäller måste man vara med, då kan man inte ha huvudet annanstans.
Det gör inte bilderna nödvändigtvis intressanta att titta på, men det är kanske inte därför man håller på.
Vi får väl se.
2010-09-14
Barn som ger betyg
Ett enkelt koncept: fyra olika artister (en trollkarl, en bolltrollare, en dansare och en mänsklig robot, typ), alla får 2,5 minut i rampljuset som Max, men måste sluta om publiken tycker att det är tråkigt, då manometras det friskt o rampljuset släcks.
O så en liten trepersoners jury som har åsikter o ger tips o råd inför artistens fortsatta gärning.
Idol-konceptet.
Men ändå. Barn i publiken, barn i juryn, vuxna i rampljuset.
Det blir besynnerligt.
Barn som sitter o säger till vuxna artister att de borde vara mer påhittiga.
Eller är det kanske något bra?
Att barnen får en plats i åsiktsbranschen?
Att deras röst oxå räknas?
Fan vet.