det kan kännas så

förlåt

det var precis så det var. sannaste sant. jag lovar.

sparat sparat på väggen där

sparat

lådor boxar påsar hyllor.
bort.

det kan komma att vara bra att ha
sen



nu är det sen.

...

är detta framtiden, frågade han ängsligt och jag tog hans hand och svarade ja.

om du skickade flaskpost, vad skulle det stå?

Att gå vilse, det är ett äventyr, säge Lennarts kompis (Lennarts listor). Spännande. När jag var liten var en pojke vilse i pannkakan o hans päron bannade honom för att han inte åt upp maten o han vandrade i ett galenskapsbefolkat matlandskap. Bill Murray o Scarlet Johansen är vilse i ett språk ett land de inte förstår, inuti sig själva som de inte förstår.

Vilsenheten kan vara befriande eller obehagligt. Det kan ju vara tomaste mellanland i väntan på Godot eller något annat. Det kan vara att röra sig på bruket mellan kaklet på gatorna mellan husen mellan.
Emellan det man väntar på eller inte vill se vara i upptäcka.

Vilsen är ibland motsatsen till alla som med framgångsblick går med stadiga steg mot segern. De som vet. Som vet hur man gör hur det skall vara vad allt gåt ut på.
När man tittar upp på stjärnorna kan man käna sig lite liten o vilse i det stora världsaltet o universum o allting. Litenheten o undran över ens futtiga mening blir påtaglig.

Men hur hittar man igen?
Var finns den undangömda bokhandel som i sagorna säljer kartor över ens själ.
Var finns dörren till Narnia Nangiala Fantàsien?
Vart köper man Austers blå skrivbok i vilken saker blir sant?

före o efter

Efter den dagen blev inget sig likt, o det skulle komma att dröja många år innan jag insåg betydelsen av det som hände.
Kärlek min vän.

ibland är det svårt att se vad människor betyder

...

Julian Carax o samtal som ger ny riktning

Samtal om bilder o process slog mig av banan. Alla fina ord som lärare blev tomma o jag såg i mitt arbete samma ängslighet o rädsla för att ompröva omformulera som jag så slagkraftigt kritiserar. Fram växer en ny bild.
Något som kräver större närvaro större tillit. Till processen kanske, men framförallt till betraktaren. Våga berätta mellan raderna o utanför bilden, lita på att den som tittar ser.

tack.

Jag fick en bok av mamma. Vindens Skugga. Tårar rinner tills ögonen svider. En mystisk roman med enastående språk, om böcker o far-son-relation o vänskap o kärlek o Barcelona, om hemligheter i de trånga gränderna o om mörka figurer i ögonvrån.
Skall en bok läsas i år, låt det bli denna, läs inte på baksidan, lyssna inte på samtal. bara läs. sidorna o tiden rusar o det blir gryning.

snart är det tid för tårar

Det kommer liv ur jorden.
Underjorden.
Under.
Urjorden urmodern. Modern.
Moderitet.

Det finns en röst innanför huden en rörelse en vilja.
En drake.
En vrede.







o det finns tårar vackraste silvertårar i allas ögon om man tillåter dem om man låter dem.

...

jävla skitregering

Jag mår så illa. Vill kräkas.
Jag hoppas att alla som röstade fram skitalliansen går in i väggen eller blir uppsagda eller något annat som gör att ni får känna på vad det faktiskt innebär med den nya förfördelningspolitiken. Jag vill inte någon illa, egentligen, jag blir bara så ledsen när jag ser i vilken takt högern demonterar o river hål i skyddsnätet. det känns som att de redan nu har fattat att de är chanslösa nästa val o bara jobbar på allt de har för att göra det så bra det bara går för alla sina rika polare.
Det ser fan inte bra ut detta.

vissa sover gott även när bomberna faller

Amatör:
1) (numera föga br.) i allm.: person, som med förkärlek omfattar en viss konst o. d. utan att syssla med dess praktiska utöfning; älskare (af ngt);
jfr KONSTÄLSKARE, MUSIKVÄN. Et sällskap litterat folk, rika Amateurer af vackra konster. SP 1780, s. 178. Man kallar också dem Anatörer, som utan kunskap gerna höra musik, och bivista musikaliska öfningar. ENVALLSSON Mus.-lex. 11 (1802). 2) person, som (för nöjes skull) utöfvar l. sysslar med konst l. idrott o. d. utan att hafva den till yrke; stundom med bibegrepp af bri­stande skicklighet;
jfr DILETTANT Amatör på fiol, i pianospelning, i målning, i velocipedåkning. Konsert af amatörer. Täflingslopp för amatörer.

Är vi rädda för amatören?
Är det bara geniet som får finnas o synas o uttala sig?
Jag vill tro på amatören, jag vill troo på att alla som vill får vara med. Jag vill tro på att det är självaste grunden för demokratin, att man får säga att man får tycka att man får prova sig fram.
Det bloggas o skrivs i dagspress o debatteras med jämna mellanrum om själva bloggandet som någon form av kvasi-txt en massa ordbajs ut o ingen som orkar läsa o bla bla bla.
jag vill tycka tvärtom ( o det är jag övertygad om att en massa redan har gjort) att själva formatet hade aldrig växt så stort om inte en massa massa människor hade saknat en kanal ut för sina ord åsikter idéer.
Kanske, bara kanske, är det så att det finns ett avstånd mellan människorna o politiken o dagspressen, att vi levt med envägsinformationen ett bra tag, sen TVn invaderade våra hem, o dialogen har uteblivit för de allra flesta. Att gå i demonstrationståg o rösta o skriva en insändare räcker bara så långt.
Så kanske vi nu får ett sköljande flöde som är svårt att sålla i, när man googlar så dränks man i bloggar bland träffarna...eller är det så att man upplever sig dränkt för att man 1. inte anser sig ha tid att leta bland dem, o varför är det så ? 2. man tror inte att det kan stå något viktigt i bloggarna??
Kanske är det där det viktiga finns?

Inom det konstnärliga arbetet tror jag att den genihyllande kulten är den mest hämmande av alla. Om man inte är en jävel på det så skall man icke göra sig besvär. fuck det! självklart skall man arbeta med de frågeställningar som känns verkliga, o man får väl lära sig under vägen.
Jag kan bara se att hyllandet av geniet är en önskan om att bevara makten hos dem som redan har den, oavsett fält. Att man skall låta området man innehar befolkas av de som kan, inte av plebejer o amatörer som degraderar o gör det åtkomligt för allavemsomhelst.

nej. på med alla. också blir återigen ett av språkets viktigaste ord. inte antingen eller, utan oxå.


Hem
1) (†) bebyggd jordegendom l. tomt; fastig­het; gård; hemman. Fjerdedeelz heem. JOHANSSON Noraskog 2: 363 (i handl. fr. 1644). Hemmet som iag nu åboor är af een sådan ringheet att iag näppligen en häst mig till hielp der på föda kan. VDAkt. 1696, nr 89. Gården .. bestod af 2 hela Hem, som utgjorde 52 Stigar kol. HULPHERS Dal. 65 (1762). AdP 1800, s. 134.
jfr KRONO-, KVARN-, SKATTE-HEM. – särsk. i sammanställning med hus (jfr 2 a); svårt att skilja från 2. G1R 1: 29 (1521). PERINGSKIÖLD Hkr. 1: 326 (1697). 2) om (förhyrd l. med äganderätt bebodd) gård l. bostadslägenhet ss. stadigvarande bo­ningsort l. bostad för en l. flera personer, i sht för (var särskild medlem av) en familj l. ett hushåll; särsk. om bostad vari man bor med egen uppsättning av möbler, husgeråd o. d.; äv. med inbegrepp av l. med tanke företrädes­vis l. uteslutande på de personer som bo i ett hem, särsk. de personer (i sht make l. maka o. barn l. föräldrar o. syskon) som man har jämte sig i sitt hem; ofta mer l. mindre känslobeto­nat, med särskild tanke på hemmet ss. en plats där man njuter av förtroligt samliv, lugn l. trygghet l. trevnad l. där man kan öppna sitt hjärta med anspråk på att vinna förståelse l. sympati. Grunda ett (nytt) hem. Upplösa ett hem. Hava (ett) eget hem, särsk. om äkta makar l. vuxen man l. kvinna som satt eget bo. Egna hem, se EGEN 1 e δ. Hemmet är barnets värld. Lämna sitt hem l. hemmet. Vara utflugen ur hemmet. Komma från ett bildat, obildat, fattigt, rikt, godt, ordentligt hem. Hemmets (dvs. särsk. föräldrarnas) inflytande på barnet. Han hade aldrig haft något värkligt hem. Flicka med hem i staden får plats som ensamjungfru (i an­nons). LUCIDOR (SVS) 279 (1672).

Sedan jag flyttade hemifrån har jag haft 18 hem.

Ser ett kaos träda fram. En rastlöshet. En rädsla kanske, för rutin för vanligt för trygghet.
Rörlighet rörighet.
Så många adresser så många saker som hänt så många berättelser så många människor.

Att fly o att flytta är nästan samma ord.

MySpace är RupertSpace

o jag läser om MySpace som ägs av Fox Interactive som ägs av Rupert Murdoch o nu vill de ha tillbax lite av de 580 mijloner dollars (!) som de investerat. Kan det verkligen stämma, eller har jag läst fel?
Men oavsett, så måste ändå frågan komma upp, varför köper man en sån sajt/comunity för den groteska summan, när den är gratis...?
Det borde ju rimligen vara för att man vill ha åsiktsföreträde. eller?

Hur går egentligen idén om dem fria marknaden som den enda vägen ihop med den ständiga strävan att äga ALLT. roff roff roff.

jag ser ju att det är bitar här som går utanför min ringa förmåga till förståelse, det måste finnas andra som ser det bra i detta. för mig luktar det bara corp. greed o jag vill kräkas.

sakernas tillstånd o vidare granskning av tillfälligheter

Promemoria:
1) (skrivelse innehållande) anteckning(ar) gjord(a) till stöd för minnet, minnesanteck­ning(ar); numera i sht: (mer l. mindre skissartad) skrivelse innehållande anteckningar om de mera väsentliga fakta rörande en viss fråga l. vissa huvudpunkter i en framställning l. vissa upp­gifter, avsedd att tjäna till ledning vid (det slutgiltiga) utarbetandet av en skrivelse l. vid behandlingen av en fråga l. ledandet av ett sammanträde o. d. I går fann jag åter et hem­ligt Pro memoria i hans skrifbord, så lydande: NB den 29 hujus . . skickas . . (låntagurens) obliga­tion tilbaka (osv.). DALIN Arg. 2: 294 (1734, 1754). Jag . . har hos mig liggande en slags Pro-Memo­ria, som jag för min egen enskilta upplysning . . författat. AdP 1789 s. 576. Drottningen erhåller ett slags promemoria eller föredragningslista. AB 1838, nr 59, s. 3. SFS 1937, s. 1424. – särsk.


Plenum:
1) fulltalig församling l. styrelse o. d.; för­samling sam1ad till plenum (i bet. 2.


Kausal:
Jfr KAUSALITET, KAU- SATIV, KAUSERA] (i fackspr., i Sht filos.) som hänför sig till en orsak l. till orsaker, orsak­lig, orsaks-. ConvLex. (1821).


Plebej:
1) hist. om förh. i antikens Rom (l. dess lydländer): med­lem av den (bl. a. gm erövringar o. invandring skapade) samhällsklass som stod utanför kret­sen av de gamla ätterna o. urspr. saknade (vissa) medborgerliga rättigheter, men små­ningom tillkämpade sig likställighet med pat­ricierna; äv. (i fråga om förh. under senro­ mersk tid): person tillhörande de fattigare sam­hällslagren. EBERHARDT AllmH 2: 91 (1768). GRIM­ BERG VärldH 3: 387 (1928).


Mondän:
1) (†) världslig, världsligt sinnad. PFEIFFER 1837. 2) som lever med i l. tillhör den stora o. eleganta världen resp.: som brukas i l. är karakteristisk för l. präglad av (livet i) denna; ytterst fin o. ele­gant (o. modern); societets-. Mondäna kvinnor. I mondäna kretsar. Mondänt sällskapsliv. GHT 1896, nr 161 B, s. 1

Samma färg som kniven gör

Scen 1.
Ett nästan tomt, men inte kalt, rum. Ljust. En dagbädd i skinn, fyra kartonger i vit papp på golvet. Kläder på golvet. Hans o hennes.

Fermenca Bandolin, naken, håret utsläppt.
Han [Solo], naken, verktygsbälte utan verktyg.

FB: - Här, smaka min längtan. Håller fram sig i en fin ask.
- Du har en känslig mun. Jag litar på att du lovar mig.

HAN: - Jag har taggtråd i munnen. Och min tunga är av glas.

FB: - Du kan väl smaka ändå. Ser på HAN ser igenom inuti finns tusen munnar ögon klippdockor.

HAN: - Jag kommer att skada dig.

FB: - Det gör ingenting, jag blöder för dig om du bara lovar.

HAN: - Jag lovar.

anavrin

- Tror du på ett liv efter detta?
- Detta är livet efter detta.

- Vad gör fåglarna i holken?

Morgonljus. Morgonstad.
Drakeld.
Kaffe.
Längtan.
Kartläggningen. Minnen. (spatiala)
Drömmar.


Förundras över den kroppsliga kraften att söka geografin för frågorna.

Ställtid tanketid nutid härtid.


Hon är jag. Objektet är subjekt. Jag bär hennes smärta och hon bär min.


Säng
Spis
Dumstrut
Vin
Bord
Stol stol
Kanin
Hopphage
Kartor (över min längtan)

Konstruktioner. Berättelser.