Jag skall nu berätta: jag fattar inte väderleksrapporten. Jag är 34 och jag har sett den satans kartan på TV så många många gånger och jag sitter där och ser Göteborg och jag ser siffror och solar och moln och jag säger haha det blir ändå aldrig som dom säger…haha det är väl bättre att titta ut på morgonen.
Haha säger jag men egentligen handlar det om att jag inte fattar ett skit. Jag vet inte ens vad det är jag skall titta efter. Jag är väderanalfabet. Jag tycker att Tone har en sexig röst, men jag fattar inte vad hon säger. Det värsta är alla moln och högtrycks lågtrycksrygg och här ser ni ett område med varmare väder som drar in över södra Sverige…NÄ…det gör jag inte, men imorgon kommer jag att se det och det har betydelse för mig.
Gör detta att jag känner mig lite dum i huvudet?
Ja.
Nu är det val och jag känner som inför väderleksrapporten. Jag förstår att det kommer att påverka mig, men jag fattar inte hur. Den enda skillnaden för mig mellan de två är att på söndag får jag välja hur jag tycker att det skall bli. Men om det sedan blir så är som vädret…det blir, och det påverkar mig, och jag tar fram ett paraply eller drar på shorts.
Jag vill vara politisk. Eller, jag bryr mig om lite sakfrågor och jag upprörs över saker och jag blir glad över andra, men jag kan inte rymma från den inneboende osäkerheten över att när jag promenerar till Oskar Fredriksskolan på söndag för att rösta så är det tombola. Haha dra en lott ni kan bli rik o landet också o alla fattighjon o utstötta kantstötta kan också vinna haha, eller så blir dom andra rika haha skepp ohoj landkrabbor.
När jag skulle rösta nej till EU hade jag bestämt mig skitlänge och jag gick resolut in i lokalen inte gammal förstagångsväljare och helt plötsligt blev det roligare att säga ja.
Vad i helvete?!
Jag gick ut och därifrån och fattade inte vad som hänt och det har jag fortfarande inte gjort.
Nu känns det så igen.
Att välja är som ett jävla prov, där man skall göra rätt för annars kommer dom andra att skratta.
Tänk om man kommer ut o har lagt sin röst på Hacker-Lasse eller Krisdemokraterna med den sköna stanna-hemma-kärring-politiken. Freddans allierade stöveltramp tramp ja vad är väl en au pair eller två?
Men hur det än blir så skall jag inte underlätta för ett blått regnväder.
Tuffa ljud #1: Däck på grusväg.
Jag älskar det ljudet. När en bil kör så där lite långsamt in på grusväg. Jag döööör. Jag blir nästan lite brallig när jag tänker på det. och det är lika skönt att cykla med feta däck på grusväg. Till o med köra barnvagn.
Det är inte övergående, det är en läggning.
Vilka ljud gillar du?
2006-09-13
2006-09-12
golfbyxa eller piratbralla
Ha ha. Kom an kom an pirater…hmm hmm bomber och granater..Jag gillar Piratpartiet för dom hatar också intellektuell egendom och copyright på idéer o annat töntigt som giriga bushanhängare vurmar så för (att förankra hemma att det finns ett parti som tycker att Pirater skall bestämma i staden var inte det lättaste). Som likabehandlingsombud på jobbet borde jag väl rösta på FI, o jag hejar på Gud[run]. Och när jag tänker efter så tycker jag att Sossarna är lite väl tråkiga o framförallt känns det som att de oftare o oftare ertappas med en allians i sängen, fast det är klart att en liten smygrevolutionär skulle man ju kunna kasta sin röst på. För hur man än vrider o vänder på det så är det den djupaste avgrund att tänka sig en borgerlig regering.
Detta är min plats.
Och jag H A T A R högern.
De står ideologiskt i hjärtat för allt jag inte vill. Om man dessutom ser sig lite om i världen o ser vad den nya fina högern tar sig för så blir det rejält obehagligt.
Nya Moderaterna = new Conservatives. Låter det bra?
Fy fan!
O Moderaterna skickade dessutom reklam om barnomsorg adresserat till mitt barn. Sen kom en ursäkt två dagar senare, oj..(korsade fingrar bakom ryggen) he he, det var inte meningen. På det andra reklambladet som kom från dom idag stod det ’Fredrik behöver din röst’.
Ja det kan du ge dig fan på att du behöver! Med sån jävla snikna-ormen-stil så behöver du all hjälp du kan få.
O när dessutom Lasses hackergäng inte vet att hålla käft om sitt fulsurfande så får du nog se dig snuvad ännu en gång på posten som landets first man.
Så, hellre ett parti som seglar med dödskalleflaggan hissad i topp, än ett som seglar under blå flagg med den svartvita i fickan.
Kroksabel mot golfklubba.
Skepp ohoj och en flaska med rom.
Och. Är det fel av Göran Persson att köpa hus. Stort. ?
Får man inte köpa herrgård om man har varit stadsminister
Minne:
Jag gick upp tidigt och gick ner till Bostadsförmedlingen. Det låg i samma hus som stadsbyggnadskontoret bakom Gustav Adolfs Torg. Dit kom man på morgonen och så tog man en sån där blå nummerlapp och sen väntade man. Där. På plats. Och när lägenheterna skulle fördelas så fick den först i kön välja om hon eller han ville ha den o om inte så gick den vidare nedåt, sedimenterade ner så att säga.
Kommer ni ihåg? Vad hände med det egentligen?
Nu sitter bostadsbolagen o väljer o vrakar bland flera tusen sökande på varje lägenhet, tusentals. Bostadsbolagen bestämmer hur de vill att deras områden skall se ut, vilken mix av olika typer de skall ha för att få balans.
Eller hur.
Hur många fd. knarkare, invandrare, lågavlönade passar in i den mixen?
Sånt jävla marknads-konkurrens-fria valet-skitsnack.
Ett enda jävla mössan i hand på kapitalet.
Vi suger alla marknadens kuk och vi är dessutom så jävla naiva att vi är glada för att få göra det.
O även om det inte är nån riktig post så kanske det funkar med paketen i tobaksaffären. Kanske. Men det känns dyrare o krångligare så fort man inte skall hämta sina www-beställda böcker eller semesterbilder. Betala en räkning, eller hämta ut från en avi. Då blir det ju ett stort skämt! Har du inte bredband är du rökt, då kostar det lika mycket som en ComHem plusmeny att pröjsa hyran o lite annat.
Jag fattar verkligen inte varför folk verkar så vettskrämda av det offentliga. Det skattefinansierade. Det som är allas och som alla får ta del av. Varför skall allt vara privat o konkurrensutsättas?
Förresten lyssnar jag på Thom Yorke ( the Eraser) o det är ju fantastiskt!
Han har min röst! (men inte mina pengar, skep o hoj!)
9 11 = 11
detta mejlet fick jag igår.
siffermagi på högsta nivå:
>>Detta är väl en konstruerad historia av någon mend för mycket tid
>>till förfogande, men inte desto mindre värt att läsa!!
>>>>Prova följande instruktioner och läs noggrant texten, det blir
>>riktigt märkligt mot slutet vill jag lova!
>>>>>>>>1) New York City har 11 bokstäver
>>>>2) Afghanistan har 11 bokstäver
>>>>3) Ramsin Yuseb (Terroristen som planerade ödeläggelsen av Twin >>Towers>>1993) har 11 bogstaver>>>>4) George W Bush har 11 bokstäver
>>>>>>Detta kan hittills vara rena tillfälligheter, men det blir
>>intressantare längre ner i texten:
>>>>1. New York är den 11 te staten
>>2. Flygplan 11 hade 92 passagerare ( 9 + 2 = 11)
>>3. Flygplan nummer 77 som också flög in i Twin Towers, hade 65
>>passagerare>>(6 + 5 =11)>>4. Tragedien skedde 11 september, eller också känt som 9/11 ( 9 + 1 >>+ 1=11)>>5. Som du kanske känner till är "US emergency services" >>telefonnummer 911 ( 9 + 1 + 1=11)>>>>Fortsatt bara tillfälligheter? Läs vidare!>>>>1) Totalt antal offer på flygplanen som störtade var 254 ( 2 + 5 + >>4 = 11)>>>>2) 11 september är den 254 dagen på året ( 2 + 5 + 4= 11)>>>>3) Bombningen i Madrid skedde 3.11.2004 ( 3 + 1 + 1 + 2 + 0 + 0 + 4 >>=11)>>>>4) Tragedien i Madrid skedde 911 dagar efter Twin Towers tragedien.>>>>Nu kommer något som är ännu märkligare:Det mest kända symbol från >>USA, efter Stars & Stripes, är örnen.>>>>Följande vers är tagen från Islams mest heliga bok, Koranen:>>>>"For it is written that a son of Arabia would awaken a fearsome >>Eagle. The wrath of the Eagle would be felt throughout the lands of >>Allah and while some of the people trembled in despair still more >>rejoiced: For the wrath of the Eagle cleansed the lands of Allah >>and there was peace.">>>>Det var alltså vers nummer 9.11 i KoranenTror du fortfarande att >>det er en ren tillfällighet? Prova detta och se vad du sedan tror >>och tycker:>>>>Öppna Microsoft Word och gör följande:>>>>1. Skriv med stora bokstäver: Q33 NY. Detta är numret på det första >>flygplanet som flög in i Twin Towers.>>>>2. Markera Q33 NY>>>>3. Ändra storleken till 48>>>>4. Ändra typsnittet till WINGDINGS (Evt. WINDINGS 1)>>>>SKRÄMMANDE! Eller?>>>>Detta är verkligen skumt!!!.>>>>>>Sänd detta till 15 personer inom 143 min annars får inte dina >>vänner klia sig i skallen!>>>>
siffermagi på högsta nivå:
>>Detta är väl en konstruerad historia av någon mend för mycket tid
>>till förfogande, men inte desto mindre värt att läsa!!
>>>>Prova följande instruktioner och läs noggrant texten, det blir
>>riktigt märkligt mot slutet vill jag lova!
>>>>>>>>1) New York City har 11 bokstäver
>>>>2) Afghanistan har 11 bokstäver
>>>>3) Ramsin Yuseb (Terroristen som planerade ödeläggelsen av Twin >>Towers>>1993) har 11 bogstaver>>>>4) George W Bush har 11 bokstäver
>>>>>>Detta kan hittills vara rena tillfälligheter, men det blir
>>intressantare längre ner i texten:
>>>>1. New York är den 11 te staten
>>2. Flygplan 11 hade 92 passagerare ( 9 + 2 = 11)
>>3. Flygplan nummer 77 som också flög in i Twin Towers, hade 65
>>passagerare>>(6 + 5 =11)>>4. Tragedien skedde 11 september, eller också känt som 9/11 ( 9 + 1 >>+ 1=11)>>5. Som du kanske känner till är "US emergency services" >>telefonnummer 911 ( 9 + 1 + 1=11)>>>>Fortsatt bara tillfälligheter? Läs vidare!>>>>1) Totalt antal offer på flygplanen som störtade var 254 ( 2 + 5 + >>4 = 11)>>>>2) 11 september är den 254 dagen på året ( 2 + 5 + 4= 11)>>>>3) Bombningen i Madrid skedde 3.11.2004 ( 3 + 1 + 1 + 2 + 0 + 0 + 4 >>=11)>>>>4) Tragedien i Madrid skedde 911 dagar efter Twin Towers tragedien.>>>>Nu kommer något som är ännu märkligare:Det mest kända symbol från >>USA, efter Stars & Stripes, är örnen.>>>>Följande vers är tagen från Islams mest heliga bok, Koranen:>>>>"For it is written that a son of Arabia would awaken a fearsome >>Eagle. The wrath of the Eagle would be felt throughout the lands of >>Allah and while some of the people trembled in despair still more >>rejoiced: For the wrath of the Eagle cleansed the lands of Allah >>and there was peace.">>>>Det var alltså vers nummer 9.11 i KoranenTror du fortfarande att >>det er en ren tillfällighet? Prova detta och se vad du sedan tror >>och tycker:>>>>Öppna Microsoft Word och gör följande:>>>>1. Skriv med stora bokstäver: Q33 NY. Detta är numret på det första >>flygplanet som flög in i Twin Towers.>>>>2. Markera Q33 NY>>>>3. Ändra storleken till 48>>>>4. Ändra typsnittet till WINGDINGS (Evt. WINDINGS 1)>>>>SKRÄMMANDE! Eller?>>>>Detta är verkligen skumt!!!.>>>>>>Sänd detta till 15 personer inom 143 min annars får inte dina >>vänner klia sig i skallen!>>>>
2006-09-07
2006-09-06
ängslig lite
Gick stråket från Haga över Skanstorget upp emot Sveaplan och bort till Linnéplatsen. Galleristråk. Det nya intressanta enligt såna som vet. Mors Mössa, Galleri Box, Galleri 54, 300m2 Art space och Konstepidemin.
Jag slås av en ängslighet. Kalle Brolin fyller Mors Mössa med pamfletter och info.blad från olika frivilligorganisationer i gbg, här finns också intervjuer med några som arbetar i organisationerna, och bilder, och flaggor eller vimplar med meningar och ord hämtade ur allt ryckt material (fast lite eget också). Utställnignen ger så många ingångar i det lilla rummet att jag får svårt att tro på det. Bilderna av kvinnor från olika organisationer som syr kalles flaggor är fina, och när jag får veta att männen saknas för att de flesta av dem är papperslösa i Sverige o därför inte gärna vill vara på bild blir fotografierna en stark bild av ett Sverige jag inte känner och nog gärna bortser från. I bilderna finns tydligt det andra Sverige. Och i flaggorna finns orden som förför eller upprör eller är humor.
Men kanske skulle det räckt med flaggorna och fotografierna? Jag upplever att Kalle inte vågar lita fullt ut på deras styrka och det är synd.
Jag upplever samma på Konstepidemin där Helena Dahlman visar bilder och objekt med djur och små flickor. Och det är vackert och bitvis fett genomarbetat och tålmodigt och skirt och ibland tungt. Men varför den samtidstillrättalagda tematiken med övergreppet? Det våldsamma övergreppet förförelsen lurandet smärtan. Jag skall givetvis inte påstå att Helena inte har en relation till dessa händelser, kanske på nära håll och givetvis som samhällsmedborgare, men jag kan ändå inte komma ifrån en tillrättalagd frågeställning som i sig engagerar publiken och på ett sätt också tar fokus från de verken. Det är överdådigt, men ändå lite slarvigt, symbolladdat där lilla flickan och rovdjuret (främst björnen) är bärande. Men bilderna och objekten behöver inte det stora förklarande temat, utan skulle göra sig mycket bättre själva där symbolerna kunde få kasta sig fram och tillbaka och fortplanta sig och vara betraktarens. Nu är de serverade.
jag saknar verkligen en konst som står själv. Som vågar. Både att ta ställning och väcka frågor, utan att känna sig nödgad att förklara.
Jag slås av en ängslighet. Kalle Brolin fyller Mors Mössa med pamfletter och info.blad från olika frivilligorganisationer i gbg, här finns också intervjuer med några som arbetar i organisationerna, och bilder, och flaggor eller vimplar med meningar och ord hämtade ur allt ryckt material (fast lite eget också). Utställnignen ger så många ingångar i det lilla rummet att jag får svårt att tro på det. Bilderna av kvinnor från olika organisationer som syr kalles flaggor är fina, och när jag får veta att männen saknas för att de flesta av dem är papperslösa i Sverige o därför inte gärna vill vara på bild blir fotografierna en stark bild av ett Sverige jag inte känner och nog gärna bortser från. I bilderna finns tydligt det andra Sverige. Och i flaggorna finns orden som förför eller upprör eller är humor.
Men kanske skulle det räckt med flaggorna och fotografierna? Jag upplever att Kalle inte vågar lita fullt ut på deras styrka och det är synd.
Jag upplever samma på Konstepidemin där Helena Dahlman visar bilder och objekt med djur och små flickor. Och det är vackert och bitvis fett genomarbetat och tålmodigt och skirt och ibland tungt. Men varför den samtidstillrättalagda tematiken med övergreppet? Det våldsamma övergreppet förförelsen lurandet smärtan. Jag skall givetvis inte påstå att Helena inte har en relation till dessa händelser, kanske på nära håll och givetvis som samhällsmedborgare, men jag kan ändå inte komma ifrån en tillrättalagd frågeställning som i sig engagerar publiken och på ett sätt också tar fokus från de verken. Det är överdådigt, men ändå lite slarvigt, symbolladdat där lilla flickan och rovdjuret (främst björnen) är bärande. Men bilderna och objekten behöver inte det stora förklarande temat, utan skulle göra sig mycket bättre själva där symbolerna kunde få kasta sig fram och tillbaka och fortplanta sig och vara betraktarens. Nu är de serverade.
jag saknar verkligen en konst som står själv. Som vågar. Både att ta ställning och väcka frågor, utan att känna sig nödgad att förklara.
2006-09-05
2006-09-01
kool-pansar
Stefan jobbar med reklam. Det känns bra. När han vaknat på morgonen o dricker Café latte o läser två morgontidningar o färskpressad jos känner han det. Inuti. Han gör det, han är det. När han pratar med människor utanför kontoret vill han nog att samtalet skall ha innehållit hans jobb. Det behöver inte handla om det bara, men det känns alltid bra om det nämns.-Ja du vet rätt mycket kvällar det senaste, är ju en bra mening, den leder alltid fram till rätt frågor.
Elisabeth drar upp sin chans att le i näsan. Hon vet att den som inte ler är ute ur leken. Fetstekt som hennes son säger. Hon vill ju så jävla jävla gärna få en chans men hur hon än gör och vad hon än säger så kommer hon aldrig vidare till en andra intervju.
Petra har knullat med sin chef för att hon tycker att makt är sexigt. I alla fall säger hon det till dom andra när hon skålar o berättar att han har ganska stor kuk.
Alexander hatar sin granne för att grannen, som heter Christer, är så jävla slapp. Han kan komma ut i morgonrock o hämta tidningen vid elva när Alexander redan har varit uppe i tre timmar och gjort nåt.
Jävla slusk.
Historierna fortsätter o fortsätter o den ena är fan mer sorgsen än den andra, den ena kallare på ytan än den andra. Man träffar dem överallt hela hela tiden o alla är i samma svåra.
Livet.
Projektet livet är inte lätt o jag upplever att vart jag än vänder mig så har människor jag träffar så svårt att vara öppna eller bjussa eller släppa greppet. Så många mätta koola som gör mig skitnervös där jag ser att det handlar om annat, det handlar om skal o skydd o jag ser det o fattar det men när jag står där blir jag ialla fall lilla rädda töntiga killen med mössan i hand o vågar inte visa mig.
O den känslan är den värsta jag vet.
Sen, när jag går hem vet jag vad jag upplevt o jag vet att jag kommer uppleva det igen för jag har inget kool-pansar o det låter ju så där lagom skönt naivt. Jag har säkert ett sånt pansar nånstans, det har alla.
Fan.
2006-08-31
tomteverkstad hos robert
en sån samling loonies hos Robban i 3.an. De förbjuder varandra o hånar o nu är det en skön soppa av åsikter...
ner med allt...
förbjuda Bosse Ringholm.
herregud. det är min mänskliga rättighet att referera till Gud (run) i politiken.
o svartarbete har de minsann ägnat sig åt.
men porr kollar de inte.
de anser sig vara en del av sveriges framtid.
jösses
2006-08-28
mittemellan
Det finns en plats mellan berättelsen och det svarta. Där står jag. Där är det inte stilla men tyst. Där är det inte verkligt men sant. Där är det aldrig riktigt ljust och där finns inget framför eller bakom. Där finns skam och längtan och alla önskningar på en gång. Där tar tiden aldrig slut och där är man alltid för sen.
Utanför ligger livet allt det stora farligaste käraste. Utanför står dom på rad. Men det finns inget innanför det finns bara här. Mittemellan.
Kryper hungrigaste bubbelhjärta tuggummi såpbubblor saknad och längtan och ensamhet.
Smyger undrande sneglande leende.
Och när längtan tar tag i mig slänger mig slår mig i marken hårt som fan kommer kallaste timmar utanför. Längtan efter det nya och det gamla samtidigt. Längtan efter handflator och tomhet.
I platsen mittemellan står jag glödande av hetaste åtrå av brinnande egoistiska habegär av stillsammaste vitt och mjukaste nära. Jag tar extra allt och dubbelmeny och påfyllning om man får. Jag glufsar allas drömmar och mina egna och jag slutar aldrig gråta rörd till galenskap av min egen godhet.
Jag står mittemellan och ser på och jag vet inte vilken väg jag skall gå.
Utanför ligger livet allt det stora farligaste käraste. Utanför står dom på rad. Men det finns inget innanför det finns bara här. Mittemellan.
Kryper hungrigaste bubbelhjärta tuggummi såpbubblor saknad och längtan och ensamhet.
Smyger undrande sneglande leende.
Och när längtan tar tag i mig slänger mig slår mig i marken hårt som fan kommer kallaste timmar utanför. Längtan efter det nya och det gamla samtidigt. Längtan efter handflator och tomhet.
I platsen mittemellan står jag glödande av hetaste åtrå av brinnande egoistiska habegär av stillsammaste vitt och mjukaste nära. Jag tar extra allt och dubbelmeny och påfyllning om man får. Jag glufsar allas drömmar och mina egna och jag slutar aldrig gråta rörd till galenskap av min egen godhet.
Jag står mittemellan och ser på och jag vet inte vilken väg jag skall gå.
2006-08-21
mamma scan o 128.bitars kryptering
Äter en kall Mamma Scan ur kylen för att jag är rastlös. Trött och lite uttråkad. Energilös. Huvudet vill en massa grejer vill att det skall hända hända jag ligger i soffan kommer på bästa idéerna men orkar inte ta mig upp för att ens försöka komma i närheten av att börja på något som skulle kunna ses som en ansträngning för att hitta en strategi för ett genomförande.
Har idéer galore. Vill nån ha så säg till.
Här finns frön till tusen stordåd.
Jag skjuter från soffläge oraklet i Delfi ligger kraftlös i soffan hjärnan går i dubbelvarv spottar ur sig potentiella scenarier för framgång och lycka, för möten och utveckling.
Så mycket fantastiska möjligheter.
Men jag orkar fan inte upp ens för att fylla i en blankett.
Ligger o hittar formen för hundra saker i huvudet i skissboken blir det bara listor på sånt som skall komma som skall bli.
Sen.
Snart.
O tusen gånger har jag lovat mig själv på hedersord tio fingrar upp till gud att jag skall sluta skriva om sånt jag skall, o fokusera på det jag har gjort.
Inte mycket på dom sidorna då.
Men ok.
Jag skall ialla fall skriva om något jag såg på nätet häromdagen.
Western "hacktivists" and Tibetan refugees work to set up a wireless network for Dharamsala, the Dalai Lama's hometown-in-exile in northern India. Using junk parts and open-source software, the Dharamsala Wireless Mesh is proving to be more robust and reliable than the existing infrastructure.
O såna bra bilder. Det kändes befriande. Hoppfullt.
Och när jag gick djupare hittade jag den här hacktivistgruppen och där hittade jag detta, en liten mjukvara som crackar 128-bitars krypterade trådlösa nätverk på 60 sek. (läs också den överväldigande tech-mumbon i alla svaren till inlägget. Nu förstår jag innebörden av bli äldre)
Det var ett fönster till en värld utanför min.
Men någonting med hela detta sök-kluster gjorde mig ändå på gott humör.
Har idéer galore. Vill nån ha så säg till.
Här finns frön till tusen stordåd.
Jag skjuter från soffläge oraklet i Delfi ligger kraftlös i soffan hjärnan går i dubbelvarv spottar ur sig potentiella scenarier för framgång och lycka, för möten och utveckling.
Så mycket fantastiska möjligheter.
Men jag orkar fan inte upp ens för att fylla i en blankett.
Ligger o hittar formen för hundra saker i huvudet i skissboken blir det bara listor på sånt som skall komma som skall bli.
Sen.
Snart.
O tusen gånger har jag lovat mig själv på hedersord tio fingrar upp till gud att jag skall sluta skriva om sånt jag skall, o fokusera på det jag har gjort.
Inte mycket på dom sidorna då.
Men ok.
Jag skall ialla fall skriva om något jag såg på nätet häromdagen.
Western "hacktivists" and Tibetan refugees work to set up a wireless network for Dharamsala, the Dalai Lama's hometown-in-exile in northern India. Using junk parts and open-source software, the Dharamsala Wireless Mesh is proving to be more robust and reliable than the existing infrastructure.
O såna bra bilder. Det kändes befriande. Hoppfullt.
Och när jag gick djupare hittade jag den här hacktivistgruppen och där hittade jag detta, en liten mjukvara som crackar 128-bitars krypterade trådlösa nätverk på 60 sek. (läs också den överväldigande tech-mumbon i alla svaren till inlägget. Nu förstår jag innebörden av bli äldre)
Det var ett fönster till en värld utanför min.
Men någonting med hela detta sök-kluster gjorde mig ändå på gott humör.
2006-08-19
backgammon 4 real
För några år sen, när jag var student o bodde i Århus närde jag en dröm att bli proffesionell Backgammonspelare. Jag ville försörja mig på att rulla tärningar. Fuck ansvar o bidra till det stora alltet. Jag var en spelare.
Jag spelade online och på datorn, jag spelade timmar timmar med en vän på café, jag förde protokoll o jag hade ringar under ögonen efter långa nätter.
Då hette speldatorn Jellyfish o den var da shit o jag slog den till slut o kände livet i mig.
sen blev det annat o andra hem o andra saker o jag har inte spelat mer än mycket sporadiskt med vänner för att återuppleva den tiden. när vi alla närde drömmen.
idag hittade jag BackgammonMasters. Moneygame.
Jag har vunnit 11 raka klockan är 01:06 och jag kommer ha ringar under ögonen.
Men jag känner livet i mig.
matgu72
är jag där o du är där så kör vi så det ryker.
Jag spelade online och på datorn, jag spelade timmar timmar med en vän på café, jag förde protokoll o jag hade ringar under ögonen efter långa nätter.
Då hette speldatorn Jellyfish o den var da shit o jag slog den till slut o kände livet i mig.
sen blev det annat o andra hem o andra saker o jag har inte spelat mer än mycket sporadiskt med vänner för att återuppleva den tiden. när vi alla närde drömmen.
idag hittade jag BackgammonMasters. Moneygame.
Jag har vunnit 11 raka klockan är 01:06 och jag kommer ha ringar under ögonen.
Men jag känner livet i mig.
matgu72
är jag där o du är där så kör vi så det ryker.
2006-08-15
stafetten
..jag rycker pinnen från Karin som en kolarusig Nylander o kastar mig ut i yttervarv:
1. En bok som förändrat mitt liv
Microslavar av Douglas Coupland. När jag läste den öppnade sig en helt ny värld, både språkligt och innehållsligt.
2. En bok jag läser mer än en gång
Alla fotoböcker. Allt med bilder.
3. En bok jag skulle vilja ha med på en öde ö
En miljons miljard roliga spel o lekar
4. En bok som fick mig att skratta
Svart harakiri Paul Beatty
5. En bok som fick mig att gråta
Kärlekens innersta rum Björn Ranelid. Jag låg i ett litet jävla rum i Köpenhamn och var ensam o rökte lucky strike o drack varmt-kran-vatten-néscafe o tyckte att livet nog borde ha lite mer att erbjuda.
6. En bok jag önskar hade skrivits
Blindheten José Saramago
7. En bok som inte borde skrivits
Ingen. Det är nog bättre att tankarna kommer ut för vädring.
8. En bok jag just nu läser
Den vidunderliga kärlekens historia Carl-Johan Vallgren
9. En bok jag tänkt läsa
City Alessandro Baricco
10. Skicka vidare till fem andra bloggare!
Jonas, platser
Nyx
lisa
cree
tell
Bara män ser jag nu. Jag läser inte så mycket kvinliga författtare. Vet inte riktig varför. Det verkar bara bli så.
1. En bok som förändrat mitt liv
Microslavar av Douglas Coupland. När jag läste den öppnade sig en helt ny värld, både språkligt och innehållsligt.
2. En bok jag läser mer än en gång
Alla fotoböcker. Allt med bilder.
3. En bok jag skulle vilja ha med på en öde ö
En miljons miljard roliga spel o lekar
4. En bok som fick mig att skratta
Svart harakiri Paul Beatty
5. En bok som fick mig att gråta
Kärlekens innersta rum Björn Ranelid. Jag låg i ett litet jävla rum i Köpenhamn och var ensam o rökte lucky strike o drack varmt-kran-vatten-néscafe o tyckte att livet nog borde ha lite mer att erbjuda.
6. En bok jag önskar hade skrivits
Blindheten José Saramago
7. En bok som inte borde skrivits
Ingen. Det är nog bättre att tankarna kommer ut för vädring.
8. En bok jag just nu läser
Den vidunderliga kärlekens historia Carl-Johan Vallgren
9. En bok jag tänkt läsa
City Alessandro Baricco
10. Skicka vidare till fem andra bloggare!
Jonas, platser
Nyx
lisa
cree
tell
Bara män ser jag nu. Jag läser inte så mycket kvinliga författtare. Vet inte riktig varför. Det verkar bara bli så.
2006-08-14
draken inuti
Inuti brinner det jag känner att det finns där jag ser att det finns där. Ser på dig att du vill ser o känner att inuti brinner det.
Draken o tårarna ligger farligaste blottade under huden under skalet under fasaden pratar vanliga skönaste historierna berättelserna stannar borta från lågan som dränkt i bensin.
Stannar borta från allt som kan brännas kvar blir tunn skare att balansera på. Tunn gå försiktigt som nattfjärilar letar efter ljuset letar letar bränner sig faller vinglösa handlöst tröstlöst lovar eldigaste eden att aldrig bränna igen aldrig falla.
Hellre inte flyga.
Jag sitter stilla tittar lyssnar önskar en dörr en öppning i det ogenomträngliga. Vill veta vill höra. Vill ha svar på frågor jag inte kan formulera. Vill möta svaghet. Vill möta en vilja till något annat.
Tar sats tar sats vill springa igenom vill slå igenom kommer aldrig tillräckligt nära.
Bredvid så nära så nära har vi alltid funnits och jag pojkens önskan om famnens värme. Alltid nära alltid alltid ändå allt outtalat allt som inte får ord får inte komma upp fram draken o tårarna. Pojkens önskan om ord faller stilla snö över allt mjukt täckt inte tö inte.
Jag behöver orden de bränner mig inifrån draken o tårarna varigaste såret som inte självläker behöver hjälp
Att förstå
Att växa
Att läka
Att komma vidare.
Vägen tar slut o jag står o ser avgrunden undrar.
Kan inte göra det själv.
Draken o tårarna ligger farligaste blottade under huden under skalet under fasaden pratar vanliga skönaste historierna berättelserna stannar borta från lågan som dränkt i bensin.
Stannar borta från allt som kan brännas kvar blir tunn skare att balansera på. Tunn gå försiktigt som nattfjärilar letar efter ljuset letar letar bränner sig faller vinglösa handlöst tröstlöst lovar eldigaste eden att aldrig bränna igen aldrig falla.
Hellre inte flyga.
Jag sitter stilla tittar lyssnar önskar en dörr en öppning i det ogenomträngliga. Vill veta vill höra. Vill ha svar på frågor jag inte kan formulera. Vill möta svaghet. Vill möta en vilja till något annat.
Tar sats tar sats vill springa igenom vill slå igenom kommer aldrig tillräckligt nära.
Bredvid så nära så nära har vi alltid funnits och jag pojkens önskan om famnens värme. Alltid nära alltid alltid ändå allt outtalat allt som inte får ord får inte komma upp fram draken o tårarna. Pojkens önskan om ord faller stilla snö över allt mjukt täckt inte tö inte.
Jag behöver orden de bränner mig inifrån draken o tårarna varigaste såret som inte självläker behöver hjälp
Att förstå
Att växa
Att läka
Att komma vidare.
Vägen tar slut o jag står o ser avgrunden undrar.
Kan inte göra det själv.
2006-08-13
inte tråkigt maxa maxa
Det beror på var man är i livet kanske, eller på vem man är. Jag tänker på hemmet som individuell symbol för olika saker. Jag ser två linjer: den transparenta som är beroende av sin kontext och som samarbetar med den för att skapa mening, och den andra som en mer sluten entitet en borg en plats att backa hem i. De är samma lägenhet men de betyder så olika saker. Hur mycket insyn och kontakt vill vi ha med omgivning och grannar, hur mycket vill vi bli av med yttervärlden och sluta oss i en trygg ombonad egenhet.
Om man tänker kring inredningsmagasinen och deras påhejare så tycks det vara enbart en tredje typ av hem som är att föredra, det man gärna visar upp, det som samarbetar exhibitionistiskt med omgivningen, det som välkomnar insyn där man arrangerar böcker på sängbordet och dammar av den omöjliga citruspressen i köket, det som är en förlängning av den medvetna urbana fattande intellektuella spännande individen som bor där.
Hemmet blir en neuros istället för en trygghet.
Men i de första två, tänker jag mig att det ryms en trygghet och en personlighet som kan vara lugn. Det handlar om funktionen av hemmet. Vem får komma dit? När bjuder man in gäster? Varför har man ordning eller inte?
Vad gör man i sitt hem? Den stora jobba-hemma-boomen som kom i slutet av det nya flexibla mobila trådlösa 90-talet som gjorde folk mer rörliga, men aldrig fria från jobbet. Ta med jobbet hem var nu något fint för folk som jobbade med Medija och Reklamm o lite andra flexibla områden. Ett hemmakontor det var minsann nåt det! nu knappt tio år senare ser man att det är inte något gött med att alltid se sitt jävla jobb. Det ligger enbart i arbetsgivarnas bästa att vi skapar total identitet av våra jobb. Vi är det vi sysslar med.
Jobbet har oss, inte tvärtom.
Jag tror att kontor är en dålig dålig idé, just för att det är så lätt. Det är så lätt att bota ledan med att kolla lite mejl eller skriva lite eller rätta lite. För tråkigt är uteslutet. Tråkigt betyder att man inte maxar, o fan ta den som inte maxar i ett samhälle där det går att maxa i allt hela tiden och där hela samhällsekonomin bygger på vår vilja att maxa. Tråkigt betyder att man ligger på soffan o inte vet vad man vill o man grubblar o funderar på om man verkligen behöver det ena o andra o så kan vi INTE ha det. nej maxa maxa hela tiden o du skall inte vara i ditt hem o ligga där utan att varken jobba eller fundera på vad du vill äga. Nej.
Man måste ha tråkigt.
Man måste måste ligga o glo i väggen o lyssna till sin andning o undra. Undra över små o stora saker.
Man måste ha stunder där man oåstadkommer.
O i hemmet är det viktigt att det finns plats för detta.
En gång när jag gick i skolan så arbetade jag på ett projekt om en känd persons arbetsrum. Tanken var väl att man skulle välja en kändis och sedan fundera ut själv hur denne skulle kunna tänkas vilja ordna sin arbetsmiljö. Jag valde Slas, författaren och konstnären, men istället för att tänka själv så skickade jag ett brev o frågade. Till lycka o förvåning fick jag ett tre sidor brev med mycket tydliga idéer om hur han vill ha det. en viktig del har jag burit med mig sedan dess: det får inte finnas TV radio telefon dator eller något annat att roa sig med, man skall av leda arbeta.
Man skall av leda arbeta. Smaka på den.
Ut genom fönstret alla påklistrade ideal av den kreativa inspirationen o lustfyllda skapandet.
Man skall av leda arbeta, och i det kommer lusten.
Jag tänker ofta på det.
Om man tänker kring inredningsmagasinen och deras påhejare så tycks det vara enbart en tredje typ av hem som är att föredra, det man gärna visar upp, det som samarbetar exhibitionistiskt med omgivningen, det som välkomnar insyn där man arrangerar böcker på sängbordet och dammar av den omöjliga citruspressen i köket, det som är en förlängning av den medvetna urbana fattande intellektuella spännande individen som bor där.
Hemmet blir en neuros istället för en trygghet.
Men i de första två, tänker jag mig att det ryms en trygghet och en personlighet som kan vara lugn. Det handlar om funktionen av hemmet. Vem får komma dit? När bjuder man in gäster? Varför har man ordning eller inte?
Vad gör man i sitt hem? Den stora jobba-hemma-boomen som kom i slutet av det nya flexibla mobila trådlösa 90-talet som gjorde folk mer rörliga, men aldrig fria från jobbet. Ta med jobbet hem var nu något fint för folk som jobbade med Medija och Reklamm o lite andra flexibla områden. Ett hemmakontor det var minsann nåt det! nu knappt tio år senare ser man att det är inte något gött med att alltid se sitt jävla jobb. Det ligger enbart i arbetsgivarnas bästa att vi skapar total identitet av våra jobb. Vi är det vi sysslar med.
Jobbet har oss, inte tvärtom.
Jag tror att kontor är en dålig dålig idé, just för att det är så lätt. Det är så lätt att bota ledan med att kolla lite mejl eller skriva lite eller rätta lite. För tråkigt är uteslutet. Tråkigt betyder att man inte maxar, o fan ta den som inte maxar i ett samhälle där det går att maxa i allt hela tiden och där hela samhällsekonomin bygger på vår vilja att maxa. Tråkigt betyder att man ligger på soffan o inte vet vad man vill o man grubblar o funderar på om man verkligen behöver det ena o andra o så kan vi INTE ha det. nej maxa maxa hela tiden o du skall inte vara i ditt hem o ligga där utan att varken jobba eller fundera på vad du vill äga. Nej.
Man måste ha tråkigt.
Man måste måste ligga o glo i väggen o lyssna till sin andning o undra. Undra över små o stora saker.
Man måste ha stunder där man oåstadkommer.
O i hemmet är det viktigt att det finns plats för detta.
En gång när jag gick i skolan så arbetade jag på ett projekt om en känd persons arbetsrum. Tanken var väl att man skulle välja en kändis och sedan fundera ut själv hur denne skulle kunna tänkas vilja ordna sin arbetsmiljö. Jag valde Slas, författaren och konstnären, men istället för att tänka själv så skickade jag ett brev o frågade. Till lycka o förvåning fick jag ett tre sidor brev med mycket tydliga idéer om hur han vill ha det. en viktig del har jag burit med mig sedan dess: det får inte finnas TV radio telefon dator eller något annat att roa sig med, man skall av leda arbeta.
Man skall av leda arbeta. Smaka på den.
Ut genom fönstret alla påklistrade ideal av den kreativa inspirationen o lustfyllda skapandet.
Man skall av leda arbeta, och i det kommer lusten.
Jag tänker ofta på det.
2006-08-12
Lär dig laga grejer
060812_
I dagens GP skriver Karin Widegård (s.110) om hemmet som stressfaktor. Eller snarare jakten på det perfekta hemmet som en nagelbitare för många. Jag blir glad när hon talar om det och jag vill prata mer. Jag hat nog bloggat om det tidigare, men va fan, det är viktiga grejer, Hon nämner IKEA, den trendkänsliga jätten som lika delar följer vår önskans lag, och lika delar skapar den. Hon talar om Snusmumriken i Mumindalen som slår upp sitt tält här o var o sitter inne i o hör regnet o njuter. Nomad Royal. Och inredningstidningarna en masse som berättar värsta glassiga glossiga våta drömmen om hur vi nog bör ha det och vi bör nog jobba ytterligare lite över för att få ihop till den där soffan eller platta TV:n o lägenhet skall heta våning och det skall vara medveten design (från de godkända designhusen) blandat med loppisfynd och ett o annat resefynd.
Jag tänker mig att det sätt på vilket vi uppmanas att neurotiskt sneglande fixa våra hem är en dold socialt accepterad form av bulimi / anorexi. Precis som att det i ett flertal jobbsituationer är en bra sak att man vill jobba sex dagar i veckan och inte ha ett liv utanför kontoret. Det är typ lite sexigt med en som verkligen vill någonstans. Samma är det med inredningen av hemmet. Du duger inte köp köp köp släng ut släng ut släng ut. IKEAfieringen av våra liv är ett jävla hot mot både planeten och oss som individer. Det är egentligen inte IKEA i sig som är problemet utan det sammanhang som skapas när ett företag får så stort inflytande över konsumtionsvanorna. Det handlar alltså som jag ser det inte om huruvida IKEA gör fina grejer eller inte, om de gör bra kvalle eller inte, utan att de arbetar utifrån att man skall kunna byta hela sitt förbannade hem varje fyra fem år. Som en garderob. Mode. Det handlar om att ingen längre kommer att ärva möbler, för spånplattor håller inte så länge. Och det värsta är att när vi väl har vant oss så blir det en omöjlig tanke att helt plötsligt köpa möbler för en långsiktigt planerad hemmiljö. Vem ger två tusen spänn för en köksstol (som visserligen kommer att hålla resten av livet, o kanske ärvas) när man får fyra stolar o ett bord på IKEA. Det är det som är problemet.
Jag hörde nyligen (källa glömd) uppmaningen: lär era barn att laga grejer, för när de är stora så är oljan slut o då kommer det inte att tillverkas nytt. Till det kan man ju lägga att det inte heller kommer att skickas från löneslavländer.
Laga.
Laga är ju ett fint ord.
Stoppa strumpor.
Vem kan laga grejer idag?
O vem har grejer som tål att lagas, målas om, slipas ner igen, lutas av, målas
Jag tror att det är sant. Jag tror på att köpa kvalitet. Jag vill så gärna tro på vikten av att omge sig med saker som håller, som gör det de skall och som inte är bundna till ett tidsspann på 8 månader.
I dagens GP skriver Karin Widegård (s.110) om hemmet som stressfaktor. Eller snarare jakten på det perfekta hemmet som en nagelbitare för många. Jag blir glad när hon talar om det och jag vill prata mer. Jag hat nog bloggat om det tidigare, men va fan, det är viktiga grejer, Hon nämner IKEA, den trendkänsliga jätten som lika delar följer vår önskans lag, och lika delar skapar den. Hon talar om Snusmumriken i Mumindalen som slår upp sitt tält här o var o sitter inne i o hör regnet o njuter. Nomad Royal. Och inredningstidningarna en masse som berättar värsta glassiga glossiga våta drömmen om hur vi nog bör ha det och vi bör nog jobba ytterligare lite över för att få ihop till den där soffan eller platta TV:n o lägenhet skall heta våning och det skall vara medveten design (från de godkända designhusen) blandat med loppisfynd och ett o annat resefynd.
Jag tänker mig att det sätt på vilket vi uppmanas att neurotiskt sneglande fixa våra hem är en dold socialt accepterad form av bulimi / anorexi. Precis som att det i ett flertal jobbsituationer är en bra sak att man vill jobba sex dagar i veckan och inte ha ett liv utanför kontoret. Det är typ lite sexigt med en som verkligen vill någonstans. Samma är det med inredningen av hemmet. Du duger inte köp köp köp släng ut släng ut släng ut. IKEAfieringen av våra liv är ett jävla hot mot både planeten och oss som individer. Det är egentligen inte IKEA i sig som är problemet utan det sammanhang som skapas när ett företag får så stort inflytande över konsumtionsvanorna. Det handlar alltså som jag ser det inte om huruvida IKEA gör fina grejer eller inte, om de gör bra kvalle eller inte, utan att de arbetar utifrån att man skall kunna byta hela sitt förbannade hem varje fyra fem år. Som en garderob. Mode. Det handlar om att ingen längre kommer att ärva möbler, för spånplattor håller inte så länge. Och det värsta är att när vi väl har vant oss så blir det en omöjlig tanke att helt plötsligt köpa möbler för en långsiktigt planerad hemmiljö. Vem ger två tusen spänn för en köksstol (som visserligen kommer att hålla resten av livet, o kanske ärvas) när man får fyra stolar o ett bord på IKEA. Det är det som är problemet.
Jag hörde nyligen (källa glömd) uppmaningen: lär era barn att laga grejer, för när de är stora så är oljan slut o då kommer det inte att tillverkas nytt. Till det kan man ju lägga att det inte heller kommer att skickas från löneslavländer.
Laga.
Laga är ju ett fint ord.
Stoppa strumpor.
Vem kan laga grejer idag?
O vem har grejer som tål att lagas, målas om, slipas ner igen, lutas av, målas
Jag tror att det är sant. Jag tror på att köpa kvalitet. Jag vill så gärna tro på vikten av att omge sig med saker som håller, som gör det de skall och som inte är bundna till ett tidsspann på 8 månader.
2006-08-09
att resa
Jag hittade denna macho-kart-funktionen hos sigge. Här har jag varit:
Dax att skrapa fram lite fler flyer miles.
Dax att skrapa fram lite fler flyer miles.
2006-08-08
igår fyllde jag
34
en mellanålder.
inget speciellt som 20 eller 30, eller 32 som var min bästa ålder, det var då som allt skulle sitta.
min rygg är av och jag går som en gammal fabbro. en inblick i ålderdomen kanske.
rygg-knakare imorgon.
sen börjar allt om.
är jag utvilad efter sommaren? ja
solbränd? ja
solen i ögonen och skuggorna bakom mig? njä
My future´s so bright I gots to wear shades stod det på en t-shirt som jag tyckte var koolaste när jag var 16. ganska koolt fortfarande. (det fanns oxå en som sa does your mom still dress you? get naked and dress yourself!) 80-talet! yeah. då låg allt framför en och imorgon var garanterat bättre än idag.
har jag solglasen på? nä
kommer de att behövas senare? som fan!
nu jävlar!
en mellanålder.
inget speciellt som 20 eller 30, eller 32 som var min bästa ålder, det var då som allt skulle sitta.
min rygg är av och jag går som en gammal fabbro. en inblick i ålderdomen kanske.
rygg-knakare imorgon.
sen börjar allt om.
är jag utvilad efter sommaren? ja
solbränd? ja
solen i ögonen och skuggorna bakom mig? njä
My future´s so bright I gots to wear shades stod det på en t-shirt som jag tyckte var koolaste när jag var 16. ganska koolt fortfarande. (det fanns oxå en som sa does your mom still dress you? get naked and dress yourself!) 80-talet! yeah. då låg allt framför en och imorgon var garanterat bättre än idag.
har jag solglasen på? nä
kommer de att behövas senare? som fan!
nu jävlar!
2006-08-04
ett år har gått...
o fem o tiden stannar o börjar igen o livet går i cykler o min är över trettio år.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.....
