Mattias thinks you should give Pinterest a try

Haha...såhär går det när man av misstag skickar en inbjudan till sin Pinterest-board till alla i sin telefonbok. Förlåt. Hi! Mattias has been using Pinterest, a place to discover, collect, and share inspiration, and wants you to join and start pinning. Accept Invite Check out Mattias's pins: ©2013 Pinterest, Inc. | All Rights Reserved Privacy Policy | Terms and Conditions

Matkultur

Idag har jag plockat fläder.
På Allmänna vägen.
Och gjort saft.
Precis som morsan alltid gjorde saft. Och mormor. Och en gång när jag skulle bjuda Kim på flädersaft så tyckte han att det ine var gott o då blev jag sur o gick hem.
Jävla Kim.
Det var starka band. Den hemmagjorda saften och jag.

För några veckor sen var jag på en träff med lite olika matintresserade i Göteborg. Vi var inbjudna för att lära känna varann och kanske formera oss. På ett eller annat sätt.

När vi skulle presentera oss fick vi frågan om vilken matkultur vi hade med oss. Hemifrån.

Det var intressant att fundera på det.
Vad åt vi när jag växte upp, på 70-talet i ett hem präglat av Tore Wretman och den svenska husmanskosten.
De snälla kryddorna.
Traditionen.
Laga mat.
Vad minns jag av maten från min uppväxt?
Morsans fiskpirog, skidrow stroganof och hembakta bröd. Farsans julmat med de extra små köttbullarna, bruna bönor med fläsk, fisk, panerad stekt eller kokt med äggsås.
På 80-talet minns jag fläskfilé med gorgonzola på grön bandspaghetti.

Säkert annat.
Corn Flakes.
O findus fiskgratäng.

Aldrig asiatiskt.
Eller afrikanskt.

Vad har jag med mig in i mitt eget kök?
Svårt att säga.
Framförallt idén att det går, att det går göra allt från grunden, och förmodligen att det är lite bättre.

-----------------------------

Det jag önskar mig är lite mer tålamod.
I köket.

ritar igen.

...nu finns det tid för det. Lite. Jag stjäl den ändå.

Nonsensvers och nonsensbild

Läser Malte Perssons sista-ordet-krönika i Fokus (9-15 maj 2014) och gläds över idén om nonsensvers.
Den utopiska möjligheten att ägna sig åt en genre som: "varken är populär eller prestigefylld" så att man löper "minimal risk att bli publicerad och därför kan känna sig säker på att skriva utan beräkning och låga motiv".
Han talar även om sällskapsspelens liknande opiatiska möjlighet att fullt sysselsätta intellektet, utan krav på något mer än stundens upphöjda närvaro.

Jag känner så väl igen mig Malte.
Fast jag ritar.
(Och såklart ibland, som nu verkar det som, skriver några rader på en blogg)

Jag ritar och ritar. Mina bilder. Mina egna.
Som ju varken berättar eller beskriver, som sällan ingår i något mer eller har ett narrativ.
De är anteckningar.

Å så lägger jag dem på nätet.
På websida o bloggar.
O så gör jag små zines.

Inget har något egentligt värde.
Det är bara något som måste fortsätta.
Om o om igen.

I den utopiska fantasin om att vara intensivt sysselsatt o samtidigt helt utan ansvar.
Det är en vacker plats.

Billigt billigt allt skall bort

Allmänna vägen.
Fullt. #megaloppismajorna
Billigt billigt.
Det började 11 men redan vid 7 var några ute med bord.
Kanske de professionella lopparna.
Eller de med mest panik över ägandet.

Bord efter bord efter bord med samma IKEA startpaket, Beck-filmer, Nesbødeckare och barnkläder.
Vi har alla köpt samma saker samtidigt och nu vill vi bli sv med dem.
Samtidigt.

och pizzeria Contessa gör halva årets försäljning på en dag.

O det är klart att det är genbruk o återbruk men sällan kvalitet.

I kväll kommer containern vara överfull för den som vill fynda till källarförrådet.
Frälsis lastbil var redan halvfull med allt det som ingen vill köpa o ingen ville ta med hem igen.

Folkfest.
Önskan om klippet kapet det där man letat efter jättelänge.
Eller bara inte visste att man verkligen behövde.

En köpte det gamla TP.t från 1900-talet för att det var bättre...o för att det var från när man växte upp.
Loppis är nostalgi och det är nog egentligen det vi köper: vår historia.

[OANSVAR] på Zines of the zone

Vi var där. På galleri ORO.

Vi inspirerades och donerade #1 + #2 till den kringresande utställningen.

Zines of the zone

Sergej Vutuc

------------------------------------

yeah

OANSVAR #2

Nu är det ute. I brevlådorna. [OANSVAR] Nummer 2.

Färgutskrift med färgade häftklamrar. 

Texter, bilder.

Får du inte den i brevlådan är det för att du inte prenumererar.

Include 2014. Uppsala.

 Konferens. Uppsala. Include. Min första.

 

I de anrika lokalerna på Uppsala Universitet.
jag kan inte låta bli att fundera på att det skaver. Det skaver att vi sitter i de stora salarna i de gamla fantastiska husen och har konferens om inkludering o breddad rekrytering vidgat deltagande och vi är så överens, så otroligt överens, o ändå
skaver det
när vi sitter i de fina fantastiska lokalerna i det anrika universitets rum.
Vi minglar med sherry i salarna med guldporträtten av kungarna
av herrarna
av makten.

Såklart är det enastående när universitetets rektor Eva Åkesson säger Lyft arslet från gnällbänken om lärarna som klagar o klagar över att studenterna bara blir sämre o sämre istället för att titta på vad de kan istället, vad är den nya tidens kunskap.
Studenter med nya kunskaper kräver lärare med nya kunskaper.
Studenter med andra erfarenheter kräver lärare med andra erfarenheter.

Och det var vackert när Golnaz Hashemzadeh läste ur sin bok Hon är inte jag.
Hon läste och läste.
Hon krävde att vi skulle lyssna. Hon tog platsen. Vi hade inget val.
Det var stort att se hur poesin och den gestaltade berättelsen gav ett så stort djup och la ett extra lager i diskussionen.

-------

Och hur man än vrider och vänder så går det liksom inte att komma undan det att Sverige är ett Pyttelitet land, uppe i norr, som många knappt känner till. Vi är liksom världens Brunflo, eller Sveg.
Vi är inte många och vi är de enda som pratar vårt språk.
Om vi skall klara oss.
 Och inte falla igenom. O krascha.
Så kan vi inte stänga ute talang.
Vi har liksom inte råd.
Vi i ett självutfärdat överflöd.
Vi anser oss ha råd att slösa och vaska kunskap, erfarenhet, profession och talang i värsta stekarstil.

men

Vi har inte råd.

Att slösa bort talang.

Vi måste se till att ge plats för den talangen nu fort som fan innan det är för sent.

Och om o om kommer diskussionen om att oavsett vad vi vill, vad alla vill, så är det den ekonomiska tryggheten som måste komma först. För alla.
Alla behöver en bastrygghet som gör att man kan våga.
Drömma.
Satsa.

Hur vi skall göra allt detta. Hur det skall gå att vända det smårasistiska snåla lilla landets riktning emot en öppnare och större framtid vete fan, men det skall gå. Det måste det.

---------------------

Och samtidigt som vi satt i stora salen o lyssnade på föreläsningar så talade Gudrun om feminism och antirasism i rummet intill och när hon var klar lyfte hela taket o vi hörde jublet.
När vi skulle hem var Uppsala fullt av poliser för att SD skulle manifestera.
Och det blev så tydligt hur den ansamlade frustrationen hos de rädda männen framkallar vrede.Hos dem och hos omgivningen och allt hängde ihop.
De rädda
De som är utanför
De som inte får vara med
De som vill en ny väg

Och på morgonen sa tv-nyheterna att en undersökning visar att 25% av kvinnorna i Sverige, idag 2014, säger att de har upplevt våld i en nära relation.


25%

Det är ju var fjärde.
Då finns det ingen möjlighet att längre arbeta efter tesen att det finns några stycken idioter som slagit varenda kvinna de levt med o därigenom drar upp statistiken o resten av oss är liksom schysta killar...

Det går inte längre.
Fy fan.

O det hänger också ihop. FI / SD

Vidgat deltagande.

Jag ritar på kuvert

Jag ritar p å kuvert o annat.
Nya bilder på tumblr / itsjustsomedrawings

Livet går vidare.

Knife box pyramids

Halmstad.

Nu var det tett tag seda n jag övade mitt skrivande. det går fortfarande lönsamt ... långsamt men det gpr gpr går illa fall. i alla fall.

Har pratat lite ifa...idag om Dave Eggers "The circle" som helt klart är en bok föra för alla ... TT att läsa för alla som jobbar med / studerar digital design och vad vi skall med den uppkopplade världen till. Ett post-google-samhälle fullt av likes o frowns o smiles o zings o livefeeds av allt allt...

[OANSVAR]#2 har gått ut, förra veckan, bilder från det kommer snart.

Jag skall dricka kaffe.

Dave Eggers / The Circle

The circle.
Läser.
Trots sin klara systemkritik får jag hela tiden lust att gå online.
Vara en del av flödet. Av molnen o informationen o delandet.
Sharing is caring.
Privacy is theft.

Den börjar som en fortsättning 10 år senare av Microslavar o Jpod tar vägen via Bradbury och närmar sig nu 1984 och Kallocain.
Framtidsdystopin och den kontrollerade människan.

Men det är ingen riktig sci-fi o inte heller någon stark drivande hjälte eller rvltn. Den bara liksom pågår.
I en perfekt manikurerad värld där allt skall vara tillgängligt.

En utsträckt tanke, en naturlig fortsättning av en timme på Fb Instagram Tumblr Foursquare Pinterest ...

Historien liksom mer direkt, mindre eterisk än You Shall Know Our Velocity, språket likaså, rakare.

The Circle sätter ord och en möjlig upplevelse av den riktning vi har i relation till delande likes clouds posts emojis links url / irl och det evigt pågående flödet.
O jag vill liksom både koppla ner helt, för alltid, och koppla upp mig ännu mer.

Helix first ride och autotypography

det ser bra ut, starkt. detta kan ju till o med få mig att vilja gå till Liseberg.

<<Möten och examinationer o planeringar och föreläsningar och vi laddar för nåäsat nästa nummer av [OASNVAR...OANSVAR] som kommer i början an av Msj maj Maj och I frölunda Frölunsa Fräluns...Frölunda formeras ett tema och hjälp för kommunikation och i Halmstad får en plattform grafiskt uttryck och KU-medlen har fått en inramning och en början till riktning och härom dagen kom ett paket från Printed Matter i NYC och det var som en liten julafton.
(och jag blir varm kroppen bar av att veta att den här affären ens finns...och min önskan är att göra en liten publikation av ngt slag som skulle kunna få säljas där...det skulle jag se som någonting väldigt fint)

Och jag tror att jag gillar de här två websoidorna...(och jag gillar inte att skriva utan att lyfta fingrarna fråna från tangenterna för det blir lätt sp så fel så fel.

Crap is good

A U T O T Y P  ....

En stunds stillhet

Nu börjar helgen.
Den har ju naturligtvis redan börjat, men nu börjar stillheten.
Det svartvita.
Linjerna. Mönstren.

Och ett paket från HongKong.
FerseVerse.
Ett litet häfte med bilder och en Goodmorning-handduk.
Nya narrativ.
Jag har några olika, de har dykt upp och samlat sig. Nu börjar de alla få ny innebörd.
Papper.
Textil.
Små samlade sparade.

create paths in PS / export to AI

I was looking for it, and I found it. Thanx ShootItMagazine
Creating paths from a line drawing.

Cykelköket 0 Mini Happ y meal

Jag såg en bild med kartor över Europa, där alla var indelade på olika sätt tex "Tomato Europe / Potato Europe" med ett streck vid ungefär spansk-franska gränsen o bort emot Italien.

Där fanns också en gräns dragen genom Östersjön o ner igenom typ Polen som delade "Fixes problems with sink / Have someone else fix problems with sink".

Hehe tänkte jag o ja det  vr ju träffande, fast sen när jag tänkte lite till så tänker jag att ja fan jag kan ju knappt laga en cykelpunktering o då blev det lite underligt.

O så hittasde hittade jag detta:

och blev glad.

Jag skall fan vår-rengöra min cykel själv!

Och så kan man ju laga sin egen mini-HappyMEal o Äckligt har en ny innebörd...

Fy fan

The scared is scared (of things you like) and Lara Glazou och ett nytt förlag

Nice.
I think the way itds told and animated thru the storytelling kid s thoughts is lovely.
for me it really gives image to a thought process.

------------------------------------

-------------------------------------------------

och ett nytt förlag: Rojal

Smash hit brings out memories

Playing smash hit on telephone and iPad and it brought back memories of me and Magnus standing on Olivedalsgatan ghrowing stones at windows of a house that was being taken down. I remember us doing this at other houses too.
It was such a great feeling, to get a good shot having not the stone to just go straight thru leaving a small hole but rather taking the whole window down.
I think in Smash Hit its the sound that does it.

Not a great game but a delivery of 1980s childhood kickback that was very nice.

film school

They days are revolving around talkin ga nd finding solutions .
grea t dasy sa days.
Such luxury it is to be within this cloud of great ideas, thoughts and visions.
Today we attended  a lecture about children film school and found perhaps a ma method for new exploring. Tomorrow I am getting cameras .

Determination.

is

key.

KU-medel för att rita

Medel för att rita en dag i veckan..resete  resten av året tillsammans med Susanne.
vi skall fortsätta det arbete vi påbörjade under utställningen på Stadsbyggnadskontoret december 2012 .

KOnstnärliga utevklingsmedel

YEAH!

Det

blir 

riktigt

jävla

fint 

!

Sad Cloud Boy and the tropical

Det har lönat sig att kratta visar det sig.
Just nu faller saker Tetris-på-plats o det ätr bara att tacka och åka med.

skål!

Sad Cloud Boy 

Att rita o förändras litegrann

En vanlig kväll. Gör vanliga saker. Kollar lite mejl, läser nån sartikel artikel.
Har tecknat lite igen o det är ju alltid avkopplande och häromdagen satte jag ihop det till  ett litet häfte. Jag vill säga Zine för att det  låter likson m tuffare, amen men jag tror det får klassas so m häfte.

Det är lite spännande att se hur tns bilder ens bildr bilder (jävla skrivövning) utvecklas över tid trots att det inte märks när man håller på.
Tittar jag nu på det jag gör så känns det så otroligt långt ifrån det jag gjorde bara för någraår några år sen.

Ast Fast det kanske inte är så stor skillnad.
Fast det är det nog.
Är dtet det bättre idsg idag?

hmmm

Bättre är ju svårt att säga, men jag kan nog tycks att tycka att det är mer dynamiskt, och kanske lite mer vågat.

Modet att göra det jag vill utan att tänka på vad någon anna skulle e evilja se är större idag, även om jag har otroligt långt kava kvar.

När jag köpe r böcker med konstnärer så är dt nästan alltid såna som vågar på olika sätt.
Det kan vara innehållet, men lika ofta uttrycket, att våga göra fult ler nästan inget på papprtet ...
Att ha teet ett fint papper o sen bara dra några streck, det tycker jag är modigt. När jag gör det sitter Lutter Luther i hörnet o skrockar io krafsar o säger att man skall fylla pappret minsann om man nu har sn t sånt fiiiiint papper ...

Fy fana för det.

Och en vän visade mig idag CreateSpace...Amazon´s eget publiceringsverktyg...som är gratis.
Det verkar verkar lite intressant tycker jag.
Jag gjorde ett konto, så skall vi se om det går att göra små böcker med bilder...som funkar.

World politics and the sense something bigger is going on

Yes, a really good day. very inspiring. and one of those days when I felt like a fucking idiot several times...Which should trigger me. Anfd i think it will. Later.

Day started after lunch, eh ok, it started earlier, but with normal things like meeting and such, but after lunch there was a lecture @ HDK with Cenk Dereli from Istanbul and he spoke and showed projects from the "Architecture for All" and  it was super inspiring how they worked with real issues of building up communities, archival recording of political events (as here, the Gezi park riots and the activism supporting it) in the , acting local with culture and irt was all set up as I understood it thru identifying a problem, or an issue, or something of interest, then "open calls" out to people thru social media (hm I don't like that term...cnat can't we just say the internets, or the webs or something) anyhow, the open calls resulted in biggerir smaller groups depending on the projects and then project groups we're formed where people put in hours and worked and got paid in the feeling having been part of something bigge r than themselves.

It was pretty damn beautiful.

I am gonna copy that method.

On how or what Im not sure, but its a grey great method.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Then.

Later.

Was this.

It was quite a bit over my head, but at the same time very very interesting. The issues being discussed and the way one can interpret space in "challenged urban contexts" and what that spatial quality can be was really eye opening.

Again I felt like a narrow minded euorcentric moron with far too less notion on global politics ( actually politics at all).

I promise to start reading the news and even some books. This has to stop.

I took notes.

Learned new words and names.

---------------------------------------------------------------

There is something within the whole issue of engaging in the questions of social and public that triggers me. Its like I have this urge to enter this field of play but can't find the entrance.

I think I will use the spring to think about it.

Nikhil Arora and Gary Vaynerchuk on the 99U

Speed talking visionary.
Makes me wanna hop on that flow of works and images and the just do it.
Make money and do good.




-----------------------------------------------------------

and another fast talker...
Storytell like its fuckin 2014!
Mind the context, be human...(then of course...sell shit...:)

Om spel o lek. Carse, Design och Homo Ludens

Vi samtalade idag om design, om Game changers i vår plattform som designers.
  Det är ett pågående projekt, att mötas i arbetsgruppen och diskutera ämnat ämnet. Vi pratar , delger och diskuterar vad som har kommit att vara de saker som ändrat vår väg under åren. Game Changers.
Vi kom att prata om hur den kreativa processen och undervisningen fungerar fär flr ossför oss och hur vi kan arbeta för att skapa en miljö som möjliggör det öppna undersökande landskapet.

Här erbjuder James P Carse en god plattform i sitt arbete med finita och infinita spel (finite and infinite games). Med Cell har jag ju diskuterat detta mycket men sdet är ett tag sen. Hela resonemanget och begreppsappaaraten har legat i träda.
Men som vi har jobbat i Cell med begreppen,  så funkar hela apparaten bäst när de finita spelen får heta Spel och de infiinita infinita spelen får ehtheta ha heta Lek och utifrån det argumentera att i Leken relaterar man till regler så att dessa är i ständig förhandling eftersom de alltid måste (kunna) ändras för att leken skall kunna fortsätta. Man leker för att fortsätta leka.
I Spelet är använder man reglerna för att kunna avsluta spelet. Man spelar för att vinna.




Dessa två poler kan eventuellt bli användbara när vi vill prata om kreativ process och hur vi förhåller oss till den, och hur vi förhåller oss till en sekvens av val över längre tid.

I detta blir den lekande människan, Homo Ludens, eventuellt något annat än i Huizingas text där den lekande människan just leker, medan vi i ingången via Carse snarare talar om en människa som agerar utan att vilja sluta, en som gör för att få fortsätta göra. Leka för att få fortsätta leka.
Söka för att få fortsätta söka.

Den versionen av den lekande får kanske snarare stå som tankemodell för en som vill vara i sin process, som vill fortsätta söka undersöka fråga... som gläds åt att en riktning och fråga (och till o med svar) öppnar nya frågor, ger en ny våg av energi att följa. Här blir leken ett tillstånd, eller ett state of mind som genomsyrar helheten.

Och just det faktum att det inte går att vinna i lek gör just det tillståndet så unikt och eftersträvansvärt... man kan inte vinna lek, lika lite som man kan vinna i process.
Häri trtor jag att begreppets styrka ligger.

Hur skall vi då inkorporera detta i en värld av spel?
Hur gör vi utbildning som bygger på lek när så mycket av det övergripande Bolongastrukturerade organisationen är
S P E L

Hur får man studenter att bli trygga och vilja verka i en Lek-miljö, när de samtidigt hela tiden skönjer Spelets lärandemålsspöke i rummet?

detta skalla skall vi ta reda på.


------------------------------------

Hurra! Brev från Hong Kong.

En tråkig avi med rek brev har legat i hallen över en vecka
Jag trodde helt säkert att det var nåt från en bank jag inte längre använder så jag har liksom dragit på att hämta.
Låtit det bero.
Idag, på morgonen, i den gnistrande bårmorgonen nej vårmorgonen så tog jag mig i kragen o hämtade, så att det inte skickades tillbaka.

Överraskning!

Det var ett litet finfint zine jag hade beställt från FERSE-VERSE som jag inte trodde skulle komma på flera veckor.

Bra start på dagen.
Idag är det ritdag.
I den nya ritboken.

Drawings, Adrian Paci @ Roda Sten and the cinematic view on creative work

On dunday sunday (damn typing...will I ever learn?)
O n sunday I went to Röda Sten and saw the cinematic storytelling of Adrian Paci.
When watching The Column, the center piece of the show, it felt like I had seen it before...even tho its all new.



But when I think abiut about it I guess that it it very much a part of a contemporary language of how to tell the story of creative work.
Last fridy there was a lecture @ HDK with Studio Swine, and the imagery and language of the film making is very similar.



The pace and focus shifts, the slow motion and the rhythm.

Its all really semiotic, the sign of creativity captured.
Beautiful to watch, tho slightly McArtfilm-ish.

Akvarellmuseet

Vernissage. Olli Lyytikäinen.

Det är i skisserna o undersökningen allt händer.
Kom ihåg det.

När avgrunden fortfarande är öppen. Såren ännu inte läkta.
I sökandet efter det oformulerade är allting möjligt.
Möjligheten.