Slösurfar. Ibland. Sånt som fastnar i nätet, som man bokmärker utan att riktigt tänka efter.
Samlar det, så vet jag vart det finns.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
2012-02-03
Note to oneself / Januari
Tomma rullar
Ännu en rulle utan någonting på.
Helt blankt.
Man undrar ju.
I somras sköt jag tre rullar med en Hasselblad, med rullarna på fel håll...inget då heller. Men här, min gamla goda Canon AE-1.
Har försökt med lite pinhole.
Väldigt lite.
1000% överexponerad.
Nästan så att man tror att den varit framme i ljuset någonstans.
_________________________
M
2012-01-28
vinter i Bottna
Vi var i skogen. I Bottna. Vid strukturen. Det tredje landskapet - dialoger i 1:1, som nu är I händelsernas centrum.
Vi var där med Robert Bolin, som läste platsen verket orden.
Det var snö och stilla.
Allt stod som det skall.
Nya polaroider och bilder på projektsida.
2012-01-22
SAS
Snyggt.
Utsikten gör att man pissar utanför.
Ännu en pappa-helg över
Sitter på bussen o i magen finns båda fjärilsvinge o stenar.
Både längan o rädsla.
I sorterandet av intrycken kommer kraften.
Mina vänner.
Jag älskar er.
/Papa Mat
2012-01-20
You have to work harder to make me cry when you die.
Kvinnorna hade randiga tröjor o pratade om annat.
Wisby IPA är en måltid.
Uppe runt Strömstad finns ingen mobiltäckning. Tur att man inte bor här.
På väg till Oslo.
Träff med pappavänner.
Försöka avsluta film-projektet med Tommy.
Det skall ju snart visas.
13/2 på HDK. I biblioteket.
Såg den finfina bok-utställningen i HdK biblioteket igår.
Otroligt inspirerande.
Lånade genast alla böcker om att göra böcker.
O så hade jag glömt Korali & Supakitch men kom på dem o blev rejält sugen på att måla stort.
2012-01-10
Vintern tar hand om landskapet
Fotograferade. Tack.
Trots höst och vintervindars framfart i landskapet står strukturen stadigt.
Obeveklig.
Orden finns.
Snart skall de läsas.
Nu stundar våren och nya interaktioner på platsen.
2011-12-26
Inga projekt tar någonsin slut
Förändras med tiden, får ny mening, men slutar aldrig.
Hantera stress
Är det verkligen hantera stress vi behöver lära oss?
Är det inte att ha mindre av det i tillvaron som stressar?
_________________________
Mattias Gunnarsson
t. 0709.480832
2011-12-23
Juletid i julefrid
Klapparna är rimmade.
Skinkan är i ugnen, snart klar.
Här är några saker jag har funderat på:
I Göteborg har vi inte haft lokaltrafik där man får gå på i mittendörrarna tillräckligt länge för att folk ska ha lärt sig att man står vid sidan av o väntar tills alla har gått av, inte mitt framför som en jävla bonnläpp som aldrig åkt spårvagn.
När systemet vants in kommer mycket irritation sparas på morgnarna i höstmörkret.
Jag funderar oxå på att "Mat & vänner" är en skitbra tidning, men att den är hopplöst gubbig.
O efter ett samtal med några studenter funderar jag vidare på det de sa om att fler o fler tjejer läser på högskolan o tar examen, då börjar marknaden fråga efter entreprenörer. Något man är snarare än något man har examen i.
Något som oxå känns som en manlig (socialt konstruerad) egenskap.
Pojkar är entreprenörer, flickor tar examen.
Det känns inte riktigt bra det där.
O så tänker jag på att Göteborg går en ny stadsarkitekt efter sisådär 10-15 år.
Det är ju enastående.
Jag hoppas att det kan bli en nytändning i tankarna kring staden.
O att vi äntligen får en förtätning med fler bostäder o en mixad stad.
Det hade varit shysst.
O jag har lämnat Facebook, men är på twitter. Det känns bra.
Skinkan är i ugnen, snart klar.
Här är några saker jag har funderat på:
I Göteborg har vi inte haft lokaltrafik där man får gå på i mittendörrarna tillräckligt länge för att folk ska ha lärt sig att man står vid sidan av o väntar tills alla har gått av, inte mitt framför som en jävla bonnläpp som aldrig åkt spårvagn.
När systemet vants in kommer mycket irritation sparas på morgnarna i höstmörkret.
Jag funderar oxå på att "Mat & vänner" är en skitbra tidning, men att den är hopplöst gubbig.
O efter ett samtal med några studenter funderar jag vidare på det de sa om att fler o fler tjejer läser på högskolan o tar examen, då börjar marknaden fråga efter entreprenörer. Något man är snarare än något man har examen i.
Något som oxå känns som en manlig (socialt konstruerad) egenskap.
Pojkar är entreprenörer, flickor tar examen.
Det känns inte riktigt bra det där.
O så tänker jag på att Göteborg går en ny stadsarkitekt efter sisådär 10-15 år.
Det är ju enastående.
Jag hoppas att det kan bli en nytändning i tankarna kring staden.
O att vi äntligen får en förtätning med fler bostäder o en mixad stad.
Det hade varit shysst.
O jag har lämnat Facebook, men är på twitter. Det känns bra.
2011-12-03
En kväll med Stumble.
Saker som fastnar.
Empty Kingdom / J R-G
Gizmodo
Vertical Forest
My creative team thinking
Sitter o försöker få grepp om Final Cut.
Det skall gå bra.
Saker som fastnar.
Empty Kingdom / J R-G
Gizmodo
Vertical Forest
My creative team thinking
Sitter o försöker få grepp om Final Cut.
Det skall gå bra.
arbetet fortsätter
Om allt går som det skall så visas det i början av februari.
Två månader.
Jag bygger o filmar.
T gör ljud till.
Börjar bli dax att klippa nu.
2011-11-06
2011-10-27
Återbesök i stenbrottet
Vi är i Bottna.
Återbesök, seminarium, presenterar vårt pilot-projekt om Experimentyta Land Art.
Om händelser.
Strukturen står stadigt. Lite mörkare av väder.
Strukturen står stadigt. Lite mörkare av väder.
Solen tog sig igenom den regntyngda luften.
Anywhere is a playground.
_________________________
Mattias Gunnarsson
t. 0709.480832
2011-10-25
2011-09-29
2011-09-24
Tillbaka i tiden
Hittade gamla saker.
Lådor fyllda med sparade bilder modeller projekt från KV o HDK o innan o efter.
2011-09-10
Dagarna
Pågår.
I svindlande fart.
Förut hade alla en blogg o en twitter o sju andra socialamediergrejer.
Alla pratade i mun på varann.
Få lyssnade.
Hur är det nu?
Statusrad o check-in.
Är det så enkelt att vi bara är varumärken o allt vi gör relaterar till berättelsen om egot. Jaget.
I svindlande fart.
Förut hade alla en blogg o en twitter o sju andra socialamediergrejer.
Alla pratade i mun på varann.
Få lyssnade.
Hur är det nu?
Statusrad o check-in.
Är det så enkelt att vi bara är varumärken o allt vi gör relaterar till berättelsen om egot. Jaget.
2011-09-07
Jag skulle bara ha en svart...
En del av ett forskningsprojekt.
För att hantera stressen drabbades jag av penn-bullimi på IN-EX. den o den o den o den.
Att köpa material är ett sätt att förbereda sig för det oväntade, och för det oprövade.
Nu har jag lyssnat. O ritat.
Det känns bättre.
Fått bra respons på vad som funkar o inte.
2011-09-05
2011-09-01
2011-08-25
Arbetet står kvar ett år
Vi kommer att underhålla o dokumentera under året och projektet kommer sedan att få ny form. Mer om det senare.
2011-08-17
Dokumentation
Den porösa strukturen står fortfarande i skogen.Den finns o åldras.
Vattnet porlar fortfarande bredvid.
I Bottna byggde vi (cell) ett Land Art projekt.
Nu finns det bilder från det:
Innan vi byggde, grejade vi med en modell, för att fatta hur stort det kan bli, med 3000 träpinnar, läkt.
2011-08-15
2011-08-11
Nya böcker o makt
Bra.
Är på fötter.
Bra.
Nya böcker.
Douglas Coupland, Mike Davis och Andrew Kaufman
Schemapusslet läggs o höstens konturer framträder.
Kanske en ny stickad tröja?
2011-08-03
2011-07-30
utropstecken*
*som för att markera att det är nu det gäller
hur man än vrider o vänder på det
what the fuck?!
2011-07-20
Äta ute i Lysekil, nej.
Tanke för dagen, om man har ett av västkustens bästa lägen, fin utsikt o hav o det hele, tänker man då att det räcker? Att gästerna nöjer sig med att äta överkokt pasta, sega räkor o euroshopper-grönsaker?
Att man skall vara så jävla glad över utsikten att man gladeligen lägger upp 169 spänn för en portion bajs?
Om jag var kock (vilket jag inte tror att den som micrar maten på Däcket är) skulle jag skämmas.
O för två månader sen googlade jag mat i Lysekil för att se om det fanns nåt spännande, o fick tips om "gastropuben" vad-den-nu-hette.
Eller hur.
Vad är det frågan om?
Hur svårt kan det va?
Att ta så lite hand om sina gäster är direkt aggressivt.
Lysekil får en trasig fyr i betyg o jag hoppas hoppas att alla som sysslar med mat här fet-konkar bums o lämnar över till någon som har lite lite mer intresse för mat.
Snälla.
Som tur är behöver vi aldrig komma tillbaka.
2011-07-15
En sammanfattning kanske, Bottna Land Art
presentationstext till projektet:
Mattias Gunnarsson och Oskar Broberg, CELL.
För oss är CELL ett förhållningssätt, en plattform för mötet mellan forskningens och konstens praktik. Nätverk, dialog, spel-lek är begrepp som varit centrala i vårt arbete. Vi utforskar det uttalade eller outtalade som händer i gemensamt arbete. Vi strävar efter att frigöra lekens revolutionära kraft. CELLs verksamhet omfattar bland annat textproduktion, workshops, föreläsningar och händelser.
Det tredje landskapet – dialoger i 1:1
Material: 7 000 buntband (UV-beständiga), 3 000 läkt (180 cm, 25x25 mm)
Text: Ord från 370 ungdomar vid invigningen till En Kulturskola i Rörelse
Den 20:e juni 2011 arbetade CELL med invigningen av festivalen En Kulturskola i Rörelse, som samlade 370 ungdomar i åldrarna 12 till 18 år. Under tre timmar skrev deltagarna på läkten utifrån fyra givna ingångar, dessa byggdes sedan ihop till en gemensam struktur. Det gemensamma arbetet var en tidsspecifik händelse, strukturen monterades ner samma dag. Det tredje landskapet – dialoger 1:1 är en platsspecifik händelse som återanvänder materialet från invigningen genom att placera det i ett av stenbrotten vid Stångeberget. Läkten och buntbandens rörlighet ställs i dialog med urbergets fasta karaktär och stenbrottets tydligt avgränsade rum.
Funderingar, en vecka efter vernissage.
I stenbrottet: spåren av samtal, arbete, tankar.
Det framträder med tydlighet att det hela är en händelse utan varken början eller slut, en del i ett moment, rörelse. Kanske är det just detta som är styrkan i Cell, att processen verkligen är det betydande.
En man klappade mig på axeln i skogen o förmodade att jag väl gör annat oxå för det här kan man ju inte sälja.
Men det är ju inte heller meningen.
Det är sammanhanget som är det centrala. Mötet.
Egentligen skulle vi varit där varje dag hela sommaren, det hade varit att ta konsekvensen fullt ut av det vi påbörjat. Det hade blivit ett annat verk, men i mötet med människor, i samtalen som uppstod i skogen, fanns det verkliga verket.
Det var dialoger i 1:1
Det är lite krångligt det där, med processen [i relation till produkten]. När man gör något, som blir kvar, så är det ju produkten, oavsett hur innerligt man vill hävda att det var processen som var central. o produkten, slutmålet, kanske behövs, om inte annat så för att säga att här har en process försegått.
Men det är spåren man ser.
I detta blir undervisningen, pedagogiken, närmre det processorienterade arbetet än andra kreativa former. Undervisningen är efemär i det att den baseras på samtal, snarare än artefakter, och resultatet [produkten] blir till inuti den lärande (och läraren).
Vad är spåret av en händelse?
ur anteckningsbok:
Kapslad tid. Mötet mellan rörligheten i det temporära materialet och stillheten i den frusna tiden i stenbrottet.
En rörelse genom landskapet. Inom mig är detta ett stort möte mellan arkitekturen och det fria konstnärliga arbetet.
2011-07-11
Hemma från arbete i Bottna.
Börjar sortera bland bilder skisser ord.
Försöker förstå vad som hänt.
2011-07-08
Finissage, dag 12
Ätit en smaklig lunch på KKV.
Sitter på Botnik Studios, dricker kaffe, lämnat byggarkläderna.
Regnet strilar. Sköljer stenbrottet.
Har fotat tusen bilder. Alla kamerorna uppe.
Med tiden skall det bli en sammansatt dokumentation.
O filmklipp. Mängder.
Det blir säkert en film oxå.
Är vi nöjda?
Ja.
Det har varit en fin upplevelse.
2011-07-07
Färdigt, dag 11
Helt plötsligt stod allt där. Färdigt.
En bra resa.
En händelse.
Spåren av samtal, arbete, bärande, möten står kvar.
Imon städar vi undan verktygen.
16.30 är det vernissage.
Projektet står till 28 augusti.
Välkomna.
Ett minnesvärt projekt som kommer att bli en viktig referens.
Välkomna.
2011-07-06
Vi närmar oss slutet, dag 10
Vi är tre som bygger.
En filmare var på plats en stund, med intervju.
(det är alltid svårt att inte titta in i kameran när man pratar)
Vi har en titel: Det tredje landskapet - dialoger i 1:1
Vernissaget närmar sig. (fredag 16.30 på KKV, Gerlesborg)
Vi funderar på ingången.
Hur tar man sig in i stenbrottet.
Tillbaka full kraft, dag 9
Nu är vi igång igen.
Flera i brottet samtidigt. Det går fortare.
Kamerorna har kommit. Tack.
Vi definierar o grejar. Försöker förstå det vi gör.
Vi enas om att det är en händelse, summan av tankar och erfarenheter under arbetets gång.
Cell arbetar med händelser.
Det är bra att hitta sina definitioner.
2011-07-04
Kaffe och vila, dag 8
Kärleken o förstärkningen kommer.
Tältet är nerpackat.
Liggunderlaget gick inte att få in i den minimala påsen :)
(gör det hemma)
Allt är packat.
Nya kläder kommer.
Det andra åker hem.
Ser fram emot dusch o rakning.
Anywhere is à playground.
Trötthet, dag 7
Energin o kreativiteten tog slut.
Imorgon städar jag upp campingplatsen o sover resten av projekttiden på vandrarhem. Det skall bli fint.
Imon kommer kärleken.
O de andra byggarna.
Imon blir en bra dag.
Ledigt.
Bada kanske.
En dag för eftertanke.
Det blåser o prasslar i tältduken.
Kanske får vi äntligen lite regn?
2011-07-02
Nature is satans church, dag 6
Lite fakta om huggorm: http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Huggorm
Träffade min första orm idag.
Och min första fästing.
Eld och vin.
Kväll.
Stenbrottet börjar mer o mer likna en Angry Birds bana.
Storskaligheten är befriande. Att få komma upp i skala o jobba 1:1 är enastående.
Läser i Art Monitor (#8 2010) om txt. Om skrivandet och språkliggörandet av den konstnärliga processen. Om möjligheten att hitta nya vägar i det konstnärliga arbetet genom att inte bara jobba på, eller möjligtvis prata lite, utan att oxå skriva, formulera sig inifrån processen.
Jag skall ta det till mig.
Våga vara tydligare.
Jag skriver hela tiden, har alltid gjort, men det tenderar till att bli mer beskrivande av tillvaro än att faktiskt reflektera över vad som händer och vad det är jag gör.
Vad är det jag gör?
Jag arbetar med repetition. Flera, många, av samma.
Upprepar.
Enkla processer, tillgängliga beståndsdelar som återkommer o tillsammans bildar nya mönster, nya möjligheter.
Jag upplever en motsättning mellan de repetitiva, som kan verka för lätt, och det mer varierade, till synes mer komplexa och eventuellt mer innehållsrika/fördjupade.
Jag vill vara varierad, innehållsdjup.
Men jag är en sån som repeterar.
Som gör om
O om
Som arbetar i näst intill banala material.
O gör dem igen o igen.
Jag tänker på den porösa strukturen (se: www.mattiasg.se) som består av engångsätpinnar och buntband. Två delar, om o om.
Nu är jag där igen: läkt o buntband.
Enkelhet.
Samarbetet.
Den porösa strukturen var lika delar samtal, form och möjlighet.
Det pågående arbetet adderar ett givet innehåll. Vi utgår från texter skrivna, direkt på träet, av ungdomar från Kulturskolan, från invigningen av "En Kulturskolan i rörelse" där 350 ungdomar o deras lärare (samt en förbipasserande förskoleklass) skrev och sammanfogade tillsammans.
Innehållet har flera delar.
Form
Ord
Tid
Samarbete
Jag tar en klunk vin o löser ett fuktigt korsord och återkommer om vad det är som faktiskt händer.
På fredag är det vernissage.
Tills dess måste vi vara klara.
Hoppas på regn i natt.
En vind i berget, dag 5
Är lite trött på alla insekter som skall ha mitt blod.
Har lagt en presenning över tältet, lite för regnet som skall komma (det skulle varit här idag, men av det sågs intet) o lite för att insekterna stannar ute.
Utöver det går det framåt. En vind genom stenbrottet.
Följer rummet, adderar, ett annat landskap.
Nu ligger grunden snar klar, så att vi kan avsluta tillsammans, med texter, orden.
Jag är en sån som...
I skymningen, när det är nästan mörkt och färgerna försvinner, kommer dualiteten mellan de olika materialen fram extra tydligt.
Träet blir vitt o stenen svart o rörelsen framträder tydligt i tystnaden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.....
