2007-05-03

Fire walk with me

Jag har byggt ett litet hus. O eldat upp det. O filmat. Jag hade god tro till projektet, jag hade en idé om hur det skulle bli om hur det skulle se ut när det brann o hur det skulle se ut när det var nerbrunnet. En liten ruin tänkte jag mig, med några pinnar förkolnade som stod upp som ett skelett av något som varit. Spår av en händelse. En berättelse.
Det blev inte riktigt så:










Det blev en liten brandjävel på en o en halv minut, med kameran i en vinkel så att man inte ser o sen var det över o hela alltet brann bort. Så istället för en fin liten kvarleva av ett skeende så har jag en smutsig bit MDF.
Jag har nog lärt mig något bra, kanske att det var bra för mig att inte ha kontroll över resultatet, eller annat.
Jag får prova igen.




Jag har lagat en kopp

Koppen kommer från farmor o farfar. Den har funnits med länge som fan. Jag har haft 12, jag har 4 kvar. Jag blir glad av att se den. Jag blir glad över lagningen. (fast man får dricka lite snett annars kommer näsan emot). tyvär är den inte helt tät ännu, så det blir såhär när man fikar med den:


2007-05-02

tystnad

Det kan behövas rum för allt.
Speciella för ändamålet. Bara för ändamålet.

Så lätt att bryta magin, ladda om o av rummet, ge det annan mening.

Jag har rum för allt. Stora o små.
Vissa är inuti andra är man i.
Rörelsen till o från är lika viktig som rummet i sig.
Förflyttningen är en del av arbetet. En del av processen.

2007-04-23

är detta framtiden, frågade han ängsligt och jag tog hans hand och svarade ja.


om du skickade flaskpost, vad skulle det stå?

Att gå vilse, det är ett äventyr, säge Lennarts kompis (Lennarts listor). Spännande. När jag var liten var en pojke vilse i pannkakan o hans päron bannade honom för att han inte åt upp maten o han vandrade i ett galenskapsbefolkat matlandskap. Bill Murray o Scarlet Johansen är vilse i ett språk ett land de inte förstår, inuti sig själva som de inte förstår.

Vilsenheten kan vara befriande eller obehagligt. Det kan ju vara tomaste mellanland i väntan på Godot eller något annat. Det kan vara att röra sig på bruket mellan kaklet på gatorna mellan husen mellan.
Emellan det man väntar på eller inte vill se vara i upptäcka.

Vilsen är ibland motsatsen till alla som med framgångsblick går med stadiga steg mot segern. De som vet. Som vet hur man gör hur det skall vara vad allt gåt ut på.
När man tittar upp på stjärnorna kan man käna sig lite liten o vilse i det stora världsaltet o universum o allting. Litenheten o undran över ens futtiga mening blir påtaglig.

Men hur hittar man igen?
Var finns den undangömda bokhandel som i sagorna säljer kartor över ens själ.
Var finns dörren till Narnia Nangiala Fantàsien?
Vart köper man Austers blå skrivbok i vilken saker blir sant?

2007-04-21

före o efter

Efter den dagen blev inget sig likt, o det skulle komma att dröja många år innan jag insåg betydelsen av det som hände.
Kärlek min vän.

ibland är det svårt att se vad människor betyder


2007-04-20

...


Julian Carax o samtal som ger ny riktning

Samtal om bilder o process slog mig av banan. Alla fina ord som lärare blev tomma o jag såg i mitt arbete samma ängslighet o rädsla för att ompröva omformulera som jag så slagkraftigt kritiserar. Fram växer en ny bild.
Något som kräver större närvaro större tillit. Till processen kanske, men framförallt till betraktaren. Våga berätta mellan raderna o utanför bilden, lita på att den som tittar ser.

tack.

Jag fick en bok av mamma. Vindens Skugga. Tårar rinner tills ögonen svider. En mystisk roman med enastående språk, om böcker o far-son-relation o vänskap o kärlek o Barcelona, om hemligheter i de trånga gränderna o om mörka figurer i ögonvrån.
Skall en bok läsas i år, låt det bli denna, läs inte på baksidan, lyssna inte på samtal. bara läs. sidorna o tiden rusar o det blir gryning.

2007-04-19

snart är det tid för tårar

Det kommer liv ur jorden.
Underjorden.
Under.
Urjorden urmodern. Modern.
Moderitet.

Det finns en röst innanför huden en rörelse en vilja.
En drake.
En vrede.







o det finns tårar vackraste silvertårar i allas ögon om man tillåter dem om man låter dem.

...


jävla skitregering

Jag mår så illa. Vill kräkas.
Jag hoppas att alla som röstade fram skitalliansen går in i väggen eller blir uppsagda eller något annat som gör att ni får känna på vad det faktiskt innebär med den nya förfördelningspolitiken. Jag vill inte någon illa, egentligen, jag blir bara så ledsen när jag ser i vilken takt högern demonterar o river hål i skyddsnätet. det känns som att de redan nu har fattat att de är chanslösa nästa val o bara jobbar på allt de har för att göra det så bra det bara går för alla sina rika polare.
Det ser fan inte bra ut detta.

2007-04-17

vissa sover gott även när bomberna faller

Amatör:
1) (numera föga br.) i allm.: person, som med förkärlek omfattar en viss konst o. d. utan att syssla med dess praktiska utöfning; älskare (af ngt);
jfr
KONSTÄLSKARE, MUSIKVÄN. Et sällskap litterat folk, rika Amateurer af vackra konster. SP 1780, s. 178. Man kallar också dem Anatörer, som utan kunskap gerna höra musik, och bivista musikaliska öfningar. ENVALLSSON Mus.-lex. 11 (1802). 2) person, som (för nöjes skull) utöfvar l. sysslar med konst l. idrott o. d. utan att hafva den till yrke; stundom med bibegrepp af bri­stande skicklighet;
jfr
DILETTANT Amatör på fiol, i pianospelning, i målning, i velocipedåkning. Konsert af amatörer. Täflingslopp för amatörer.

Är vi rädda för amatören?
Är det bara geniet som får finnas o synas o uttala sig?
Jag vill tro på amatören, jag vill troo på att alla som vill får vara med. Jag vill tro på att det är självaste grunden för demokratin, att man får säga att man får tycka att man får prova sig fram.
Det bloggas o skrivs i dagspress o debatteras med jämna mellanrum om själva bloggandet som någon form av kvasi-txt en massa ordbajs ut o ingen som orkar läsa o bla bla bla.
jag vill tycka tvärtom ( o det är jag övertygad om att en massa redan har gjort) att själva formatet hade aldrig växt så stort om inte en massa massa människor hade saknat en kanal ut för sina ord åsikter idéer.
Kanske, bara kanske, är det så att det finns ett avstånd mellan människorna o politiken o dagspressen, att vi levt med envägsinformationen ett bra tag, sen TVn invaderade våra hem, o dialogen har uteblivit för de allra flesta. Att gå i demonstrationståg o rösta o skriva en insändare räcker bara så långt.
Så kanske vi nu får ett sköljande flöde som är svårt att sålla i, när man googlar så dränks man i bloggar bland träffarna...eller är det så att man upplever sig dränkt för att man 1. inte anser sig ha tid att leta bland dem, o varför är det så ? 2. man tror inte att det kan stå något viktigt i bloggarna??
Kanske är det där det viktiga finns?

Inom det konstnärliga arbetet tror jag att den genihyllande kulten är den mest hämmande av alla. Om man inte är en jävel på det så skall man icke göra sig besvär. fuck det! självklart skall man arbeta med de frågeställningar som känns verkliga, o man får väl lära sig under vägen.
Jag kan bara se att hyllandet av geniet är en önskan om att bevara makten hos dem som redan har den, oavsett fält. Att man skall låta området man innehar befolkas av de som kan, inte av plebejer o amatörer som degraderar o gör det åtkomligt för allavemsomhelst.

nej. på med alla. också blir återigen ett av språkets viktigaste ord. inte antingen eller, utan oxå.


Hem
1) (†) bebyggd jordegendom l. tomt; fastig­het; gård; hemman. Fjerdedeelz heem. JOHANSSON Noraskog 2: 363 (i handl. fr. 1644). Hemmet som iag nu åboor är af een sådan ringheet att iag näppligen en häst mig till hielp der på föda kan. VDAkt. 1696, nr 89. Gården .. bestod af 2 hela Hem, som utgjorde 52 Stigar kol. HULPHERS Dal. 65 (1762). AdP 1800, s. 134.
jfr
KRONO-, KVARN-, SKATTE-HEM. – särsk. i sammanställning med hus (jfr 2 a); svårt att skilja från 2. G1R 1: 29 (1521). PERINGSKIÖLD Hkr. 1: 326 (1697). 2) om (förhyrd l. med äganderätt bebodd) gård l. bostadslägenhet ss. stadigvarande bo­ningsort l. bostad för en l. flera personer, i sht för (var särskild medlem av) en familj l. ett hushåll; särsk. om bostad vari man bor med egen uppsättning av möbler, husgeråd o. d.; äv. med inbegrepp av l. med tanke företrädes­vis l. uteslutande på de personer som bo i ett hem, särsk. de personer (i sht make l. maka o. barn l. föräldrar o. syskon) som man har jämte sig i sitt hem; ofta mer l. mindre känslobeto­nat, med särskild tanke på hemmet ss. en plats där man njuter av förtroligt samliv, lugn l. trygghet l. trevnad l. där man kan öppna sitt hjärta med anspråk på att vinna förståelse l. sympati. Grunda ett (nytt) hem. Upplösa ett hem. Hava (ett) eget hem, särsk. om äkta makar l. vuxen man l. kvinna som satt eget bo. Egna hem, se EGEN 1 e δ. Hemmet är barnets värld. Lämna sitt hem l. hemmet. Vara utflugen ur hemmet. Komma från ett bildat, obildat, fattigt, rikt, godt, ordentligt hem. Hemmets (dvs. särsk. föräldrarnas) inflytande på barnet. Han hade aldrig haft något värkligt hem. Flicka med hem i staden får plats som ensamjungfru (i an­nons). LUCIDOR (SVS) 279 (1672).

Sedan jag flyttade hemifrån har jag haft 18 hem.

Ser ett kaos träda fram. En rastlöshet. En rädsla kanske, för rutin för vanligt för trygghet.
Rörlighet rörighet.
Så många adresser så många saker som hänt så många berättelser så många människor.

Att fly o att flytta är nästan samma ord.

2007-04-16

MySpace är RupertSpace

o jag läser om MySpace som ägs av Fox Interactive som ägs av Rupert Murdoch o nu vill de ha tillbax lite av de 580 mijloner dollars (!) som de investerat. Kan det verkligen stämma, eller har jag läst fel?
Men oavsett, så måste ändå frågan komma upp, varför köper man en sån sajt/comunity för den groteska summan, när den är gratis...?
Det borde ju rimligen vara för att man vill ha åsiktsföreträde. eller?

Hur går egentligen idén om dem fria marknaden som den enda vägen ihop med den ständiga strävan att äga ALLT. roff roff roff.

jag ser ju att det är bitar här som går utanför min ringa förmåga till förståelse, det måste finnas andra som ser det bra i detta. för mig luktar det bara corp. greed o jag vill kräkas.

2007-04-15

sakernas tillstånd o vidare granskning av tillfälligheter

Promemoria:
1) (skrivelse innehållande) anteckning(ar) gjord(a) till stöd för minnet, minnesanteck­ning(ar); numera i sht: (mer l. mindre skissartad) skrivelse innehållande anteckningar om de mera väsentliga fakta rörande en viss fråga l. vissa huvudpunkter i en framställning l. vissa upp­gifter, avsedd att tjäna till ledning vid (det slutgiltiga) utarbetandet av en skrivelse l. vid behandlingen av en fråga l. ledandet av ett sammanträde o. d. I går fann jag åter et hem­ligt Pro memoria i hans skrifbord, så lydande: NB den 29 hujus . . skickas . . (låntagurens) obliga­tion tilbaka (osv.). DALIN Arg. 2: 294 (1734, 1754). Jag . . har hos mig liggande en slags Pro-Memo­ria, som jag för min egen enskilta upplysning . . författat. AdP 1789 s. 576. Drottningen erhåller ett slags promemoria eller föredragningslista. AB 1838, nr 59, s. 3. SFS 1937, s. 1424. – särsk.


Plenum:
1) fulltalig församling l. styrelse o. d.; för­samling sam1ad till plenum (i bet. 2.


Kausal:
Jfr KAUSALITET, KAU- SATIV, KAUSERA] (i fackspr., i Sht filos.) som hänför sig till en orsak l. till orsaker, orsak­lig, orsaks-. ConvLex. (1821).


Plebej:
1) hist. om förh. i antikens Rom (l. dess lydländer): med­lem av den (bl. a. gm erövringar o. invandring skapade) samhällsklass som stod utanför kret­sen av de gamla ätterna o. urspr. saknade (vissa) medborgerliga rättigheter, men små­ningom tillkämpade sig likställighet med pat­ricierna; äv. (i fråga om förh. under senro­ mersk tid): person tillhörande de fattigare sam­hällslagren. EBERHARDT AllmH 2: 91 (1768). GRIM­ BERG VärldH 3: 387 (1928).


Mondän:
1) (†) världslig, världsligt sinnad. PFEIFFER 1837. 2) som lever med i l. tillhör den stora o. eleganta världen resp.: som brukas i l. är karakteristisk för l. präglad av (livet i) denna; ytterst fin o. ele­gant (o. modern); societets-. Mondäna kvinnor. I mondäna kretsar. Mondänt sällskapsliv. GHT 1896, nr 161 B, s. 1

2007-04-12

Samma färg som kniven gör

Scen 1.
Ett nästan tomt, men inte kalt, rum. Ljust. En dagbädd i skinn, fyra kartonger i vit papp på golvet. Kläder på golvet. Hans o hennes.

Fermenca Bandolin, naken, håret utsläppt.
Han [Solo], naken, verktygsbälte utan verktyg.

FB: - Här, smaka min längtan. Håller fram sig i en fin ask.
- Du har en känslig mun. Jag litar på att du lovar mig.

HAN: - Jag har taggtråd i munnen. Och min tunga är av glas.

FB: - Du kan väl smaka ändå. Ser på HAN ser igenom inuti finns tusen munnar ögon klippdockor.

HAN: - Jag kommer att skada dig.

FB: - Det gör ingenting, jag blöder för dig om du bara lovar.

HAN: - Jag lovar.

anavrin

- Tror du på ett liv efter detta?
- Detta är livet efter detta.

- Vad gör fåglarna i holken?

Morgonljus. Morgonstad.
Drakeld.
Kaffe.
Längtan.
Kartläggningen. Minnen. (spatiala)
Drömmar.


Förundras över den kroppsliga kraften att söka geografin för frågorna.

Ställtid tanketid nutid härtid.


Hon är jag. Objektet är subjekt. Jag bär hennes smärta och hon bär min.


Säng
Spis
Dumstrut
Vin
Bord
Stol stol
Kanin
Hopphage
Kartor (över min längtan)

Konstruktioner. Berättelser.

2007-04-10

under timmarna ligger framtiden på lur

Dagens omkostnader:

Espresso + kaka, Bar Italia: 30.-

Malboro lights + tändstickor, 7Eleven: 48.-

Torskpaj inkl. sallad, Konstmuseet: 52.-




Plausibel
1) (†) be­haglig, angenäm; fördelaktig; äv.: behjärtans­värd (se d. o. 2. Det är fuller något plausibelt att hon är enkia, och (jag) håller före att expenserne upphefvas. RP 15: 157 (1651). När man ibland avancerar (dvs. låter utkomma i tryck) något, som är plaucibelt in gloriara gentis (dvs. för folkets ära). SCHÜCK VittA 4: 139 (i handl. fr. 1695). Plausible, (dvs.) angenämt som väl låter höra sig. BIURMAN Brefst. 162 (1729);


Funderar på kroppens behov av att återvända till, eller stanna i, den geografiska plats som innehar roten till det som senare upplevs som ofärdigt. Återvändandet som skärseld. Återkomsten.

farväl goda hopp, farväl tussilago


2007-04-09

2007-04-08

jerry cotton räddar en fallande dag

Det snöar. Vaffan är det?! Var finns rättvisan i detta? Det är ju vår, då skall det vara kaffe på uteservering under filtar, sol i ansiktet o lite snuva…inte snö!
För att liva upp stämningen lite skall jag återge några rader ur FBI-agent Jerry Cotton Den galne konstsamlaren.

Nu förstod Phil vad det hela gick ut på. De bägge männen var gangsters, ocj det var ingen tillfällighet att de dök upp just här. Deras närvaro hade säkert med Cathy Briggs telefonsamtal att göra. Ver det en fälla?
Phil insåg att han under inga omständigheter fick köra därifrån. Med en snabb blick i backspegeln förvissade han sig om att revolvern inte var riktad mot honom.
Det var tydligt att gangsterna helst inte ville väcka uppseende. Östra 64:e gatan ligger nära södra änden av Central Park, mitt på Manhattan. Det är alltid mycket folk där, och gatorna vimlar av bilar. Det står en polis i vartenda gathörn.
- Okay, mumlade Phil och låtsades finna sig i sitt öde. Bara han betalar så…
- Här, sa ganstern som stod utanför bilen och höll fram en sedel.
Phil spärrade upp ögonen. Hundra dollar.
- Pengarna är dina om du skyndar dig, sa gangstern.
Phil sträckte sig efter sedeln, men samtidigt öppnade han dörren med andra handen och kastade sig mot den så att den gick upp. Den träffade den överraskade gangstern i huvudet så att han for baklänges, och Phil rullade ur bilen.
Gangstern i baksätet återfick snabbt fattningen. Han försökte öppna bakdörren, men det gick inte. Phil hade låst bakdörrarna i denna något speciella taxi. Mannen satt inspärrad. Den andre rusade på Phil men sprang rakt på Phils knytnäve, som träffade honom mitt i ansiktet.


Rafflande så det förslår. Snitsigt av Phil att hinna låsa dörrarna o kasta sig ut o golva gangstern!
Det är ju fantastiskt detta. Framförallt epitetet Gangstern om de dumma, ingen tvekan här inte. Jag hittade boken i min bokhylla, den har bott där oläst genom otaliga flyttar, har ingen aning om var den kommer ifrån, men nu är jag glad. Jerry Cotton o hans kollega Phil knockar skurkar o lurar ut gangsternätverk i en rasande fart. En konststjälande internationell liga, med sliriga bankirer o toppchefer o kontor i WTC o sluggerbovar med varma skjutjärn o kliande avtryckarfingrar.
Hur kan detta inte lysa upp en grå senvinter/tidigvår-dag?

2007-04-07

o r o

Från hörnet ser jag hela rummet. Jag ser allt vet allt luften är så tunn här jag flämtar efter syre drar in djupaste jag kan djupaste inuti. Jag har små sår på fingrarna händerna tunna tunna repor huden svedd efter elden blåsor i händerna jag har burit glödande kol vetat att det bränns.
Alla orden tankarna kommer samtidigt utan någon synlig kronologi eller samhörighet. Bilder radas efter varandra då o nu o sen o varför o jag vill ge alla lika mycket uppmärksamhet lika mycket verklighet alla skriker lika högt fyller mig med en ostämd kör av idéer tankar ord borde måste skulle jag står på knä försöker sortera försöker få en ordning.

Jag skall följa dig mig genom det som varit o det som kommer o jag är ju så jävla jävla nervös. Inte rädd inte på flykt jag står rak naken inför mig själv. Ser i spegeln ögonen ser igenom mig ser väggen ser nåt annat


ORO
ω³~rω², r. l. f. (l. m.); best. -n (Fatab. 1909,s. 121 (1602: oronn; i bet. 3) osv.) ( (†) oroan VDR 1661 – 62, s. 56 (i bet. 3); oroen SCHMEDEMAN Just. 333 (1664; i bet. 1 c), Posten 1769, s. 1034 (i bet. 3)); pl. (numera bl. i bet. 3) oror ( PJANGERMANNUS CChristierni B 2 b (1602; i bet. 2 b), ORUDBECKD. Ä. Vitt. 22 (1693; i bet. 3; i ordlek) osv.) l. oroar (SAHL- STEDT (1773; i bet. 3) osv.). ( oro (ooro, oroo) 1536 osv. orodh 1619. uru 1642) [fsv. oro; jfr fd. vroo (d. uro), fnor. úró (nor. uro), isl. úró, mlt. unro(u)we, mht. unrno(we) (t. unruhe); av O- 1 o. RO, sbst.]
1) saknad av l. brist på ro l. lugn l. vila; tillstånd l. förhållande som utmärkes av (ten- denser l. möjligheter till) störningar l. för- ändringar l. växlingar o. d. (i den normala till­varon); särsk. om (tillstånd av) rörelse som stör ngts l. ngns stillhet o. vila; äv. mer l. mindre bildl. (jfr 2); förr äv. i uttr. göra ngn oro (jfr d), åstadkomma störningar i ngns nor­mala tillvaro. Det blev oro i lägret; jfr 2 o. LÄ­GER 8 b. Tagher tu en fremmande in til tich, så gör han tich oroo och driffuer tich vth ifrå tin eghendom. Syr. 11: 36 ("12") (öv. 1536). Hoo kan alla oroo och olycka vpräckna, som Menniskian swäffuar vthi medan hon leffuer? PJANGERMANNUS CChristierni B 2 b (1602). Then Oro som far­tygen orsaka i thetta stora farvatnet. BROMAN Glys. 3: 720 (c. 1740). Jordens Oro Wiker / För den frid, som varar. WALLIN Vitt. 1: 194 (c. 1830);


o jag känner draken sliter river min hud inifrån känner hur det går hål klöser forsande rödaste blodet. Jag ritar kartor jag vet att den vill ut o jag

kom inte för nära


i mellanrummet är luften så tunn att den inte går att andas men vi försöker ändå


2007-04-05

den egna rörelsen

Martina Lowden har skrivit en bok till mig . Tänka sig. Jag läser o bläddrar o känner o vill känna igen mig i allt o samtidigt känns det så helvetes nära o ändå så distanserat. Så på håll som det alltid känns när man skall försöka återkänna tonårens finniga bergodalbana. När allt var så satans sant o verkligt o oändligt o allt kunde bara få fortsätta.
O jag läser Allt o låter orden o namnen o tankarna skölja mig o jag kan inte sluta. Vill inte sluta. Vill läsa som Naiv Supers huvudperson som tejpade en loop av ett litet faxmeddelande så att det inte slutade sända förrän mottagarens papper var slut vill jag läsa som en loop om o om igen o jag som aldrig har läst om en bok.


OBSTRUKTION

ob¹strukʃω⁴n l. op¹- (åbb­strucktschón DALIN), r. l. f.; best. -en; pl. (†, i bet. 1) -er. (förr äv. -struct-) [jfr t. obstruktion, eng. o. fr. obstruction; av lat. obstructio (gen. ōnis), tilltäppande m. m., vbalsbst. till obstruere (se OBSTRUERA)]

1) (numera knappast br.) med. förstoppning; förr äv. konkretare, om hårt tarminnehåll som åstadkommer l. är ett resultat av förstoppning; i pl. förr äv.: magbesvär i form av förstopp­ning, anfall av förstoppning; förr äv. om av­stannande l. hämning av cirkulation o. d. i andra organ än matsmältningsorganen. Uthi Lijfwet plågades han mycket af weder och .. obstructioner. TRANÆUS Medewij 25 (1690). At .. gamle obstructioner uthi inelfworne .. blifwit uplöste. LINDESTOLPE SuurbrFr. 3 (1718). Mat utan dricka giör obstruction. LINNÉ Diet. 1: 57 (1750). Lokal obstruktion i hjärnans blodomlopp. PT 1901, Br 18, s. 2. 3NF 8: 260 (1928).
(hela det här stycket var egentligen overstruket o jag ville ha det så här oxå men det verkar inte gå o det gör mig ledsen för jag ÄLSKAR det där överstrukna. fan!)

2) förhalande, hindrande, fördröjande; äv.: motstånd; försök l. strävan att fördröja l. för­hindra ngt; äv.: vägran att (lojalt) deltaga i ngt.


Obstruktion
Wikipedia

Obstruktion är en medicinsk term som kan översättas till betydelsen "blockering", ofta av en anatomisk gång.

Jag har efter samtal börjat tvivla på att mina berg som jag arbetat med verkligen är berg. De är ju små. De går att kliva över. De är kullar knoddar högar.
Obstruktioner.
Jag tycker om det. Ordet. Obstruktioner blir större o öppnare. Mer möjligt. Berg är så statiskt.
Berg.
Obstruktioner. Små ivägen ifrågasättande. De som får mig att ta en annan väg, lite annorlunda. De bär berättelser o de är sina egna. Obstruktiva element.

O jag är hemma idag. Från allt. hemma ordnar sorterar grejar pysslar försöker se mina konturer det är inte det lättaste. Är gas flyter som en tanke genom rummet försöker få fatt i mig rinner mellan mina egna fingrar rinner sand.
När den här dagen är slut så tror jag att jag har fastare form.

2007-04-02

nya bilder i webosfären

Elin ritar vidare. Illustrerar o fyller oss med bilder o idéer. Tack för det.

världen är större än man vill veta

Från wordfighter får jag denna länk. Det är nästan svårt att tro det är sant. Det bor människor i Irak. Hon är en.

O med ens blir den egna världen så liten o futtig. Så fåfäng i sin bedräglighet över saker o det rätta o det fela o det koola o latte.

2007-03-30

nummer 400

Våren spräcker knoppar kroppar. Det smärtar sliter värker.














tornar upp sig sen oöverskådligt o den helvetes jävla skitregeringen bara gynnar de få rika på bekostnad av folket som inte har förmögenhet o vill o lön över 30 lök i månaden.
Jag spyr på en gubbe som får behålla sitt hus eller en liten elitgrupp som inte får förmögenhetsskatt på bekostnad av A-kassan.
HoodRobin-fasoner...ta från de fattiga ge till de rika.
man vill ju spy.

2007-03-28

nu



Nu börjar det. På riktigt. varje vecka. Det bor en oro i min mage.

inuti



Jag står klädd naken inför dig. Jag är så rädd för att du skall se igenom mig. Se mitt mörker. Jag vill inte vara ful.

2007-03-23

hejhej

Nu drar jag till landet. Skogen. Lugnet.
Pojkarna. Böckerna. Grillkorven.


Det blir fint det.

2007-03-22

tv döden o sömnad i staden

När man väljer bort tv-döden, så kan man göra detta istället. det var fan ta mig den mest fantastiska jag upplevt på länge! Se filmen, läs txten, njut. Kristoffer är Gud.
Vive la carne! ja jävlarrr.

...


2007-03-20

...


På samoaöarna är mitt o ditt samma ord


Nu skall jag fundera lite över upphovsrätt o immateriellt ägande. Intellektuell egendom. Jag blir inte riktigt klok på det. jag känner i magen att det är något fel med det hela. Jag kan inte riktigt hitta mina egna argument. Jag försöker ibland, med varierande framgång.
I senaste numret av Ord & Bild (1/2007) skriver Horace Engdahl och Susanna Broms om frågan ur olika vinklar, för eller emot kanske. Intressant o relevant. Susanna Broms tar upp frågan om rätten till sitt eget verk. Om vem som äger rätten till det skapade. En txt som är utgiven av ett förlag ägs av förlaget. Idén var författarens, men den utgivna txten är förlagets. Författaren kan alltså inte tillåta en tredje person att använda den om inte förlaget tillåter det. Hennes eller hans egen txt. Det känns väl lite märkligt. Myntets framsida är ju givetvis att txten utgivits och kan läsas av många o det kommer pengar från försäljning till författaren. Det är klart att det kostar att trycka o marknadsföra o greja med en bok, men txten. Vad händer med den? Är det inte lite som att den dör? Den blir ett monument, låst i sin form o ägd.
Hur skulle annars författaren kunna skriva, om hon eller han inte fick betalt för det? ja det kan man ju alltid fråga sig, ändå kommer det ut nya debutromaner hela tiden o jag gissar utan att veta att dessa är skrivna mellan jobb som betalar hyran. Jag säger inte att det skulle vara bättre, eller att det är ett bra liv i längden att alltid vara tvungen att vända på slantar eller försaka annat som vänner familj resa.
Men ändå. Det är något i hur förlagen, gallerierna, filmbolagen, mediahusen, musikbolagen suger upp allt som går att sälja som går att ge ut som går att försvara o sedan under den kulturella fanan ropar om kreativitetens död om inte det immateriella skyddet stärks, upphovsrätt o patent utökas o förlängs. Det känns inte rätt. Bryr de sig egentligen om kulturen? Kunde det ha varit vad som helst bara det säljer?

Jag tänker att vi kanske tittar åt fel håll. Vi ställer fel frågor, möjligen för att de som har ekonomiskt intresse i saken ställer den högljutt åt oss, eller för att vi blivit lärda att det är via konsumentmakt som vi påverkar det samtida samhället. Det är genom att köpa KRAV o Fair Trade som vi kan få de stora företagen att ändra sig. Detta förutsätter att vi fortsätter att handla, konsumera.
Kanske skall vi fundera över producenterna. Är det kanske kulturproducenterna alla genrer som skall skifta fokus? Jag tror att vi lever fortfarande med bilden av det konstnärliga geniet, den som kommer på o genomför o som genom detta skall avnjuta framgång o rikedom.

För mig är Internet www det stora havet som alla kan ösa ur o alla kan tillföra till. Dunsta regna rinna tillbaka. Det är inte nätet i sig som är det intressanta utan vad det gör med oss som människor, hur det får oss att ändra vårt beteende. Som det är nu så ser vi oftast det som ett skitstort bibliotek där man kan hämta information, uppgifter, kunskap, bilder, musik osv, men hur ofta regnar rinner vi tillbaka? Hur många producerar för nätet, havet, i relation till alla som konsumerar?
Här tror jag att det ligger en nyckel. Att bjussa tillbaka. Att inse att havet är stort så stort men inte oändligt o inte evigt o inte för alltid vitalt om vi inte alla är med o uppdaterar det. O om vi lyfter ut frågan från www o sätter den i världen utanför (eller också snarare) så skulle man kunna tänka sig att det är redan i producentledet som förändring måste ske. Att se att konsten inalles som uttryck inte alltid behöver de stora profitaktörerna, att uttrycket o intrycket o det stora gemensamma utbytet av idéer o upplevelser o berättelser kan ske på andra arenor. Att konsten inte behöver legitimera sig genom att den har köpare. Att verk av olika slag inte är bra bara för att de har köpare, o vice versa.
Men så länge konsten leker i samma sandlåda som marknaden o iden om den autonoma individen som fattar sina egna goda välavvägda beslut o genom detta utövar demokratisk konsumentmakt, så har den bara validitet om den väljs av konsumenterna. Att bli köpt är att vara bra.


Min tanke i detta blir kanske då att alla de som stjäl musik (o annat upphovsskyddat material) från nätet är i början av sin fas där de nu inventerar o samlar, för att senare (om de inte redan gör det) producera o ge tillbaka. Dunsta regna rinna. Det tar givetvis tid o det genererar inte pengar, men det ger eventuellt ett livskraftigt kultur- o idéliv som på sikt kan vara värdefullt för vårt samhälle.

O jag tänker på Horaces diskussion som jag upplever nästan lite raljerande (något vi givetvis inte är främmande för här…) i att antingen så skall upphovet helt släppas (en inte ointressant passage han har där han säger att det bästa sättet att testa ifall folk verkligen är så öppna med sina verk o det de sagt o gjort att vem som helst får tolka o använda det är att felcitera dem, då brukar de enligt H komma farande. ”Om jag bevisar att jag är en illusion, vill jag förstås bli ihågkommen för det”, det är ju underbart!) eller så skall det skyddas av intressenter andra än den ursprunglige i evigheters evigheter. Helt ärligt…alla som läst Hornbys Om en pojke ser ju det besynnerliga i att leva på royalty från det någon annan gjort långt tidigare.
Alla fall, jag tänker mig att det inte behöver vara så svart o vitt. När diskussionen ligger så binärt blir den fattig o vi känner oss tvingade att välja sida. Kanske kan det vara så att man lämnar konsten öppen för tolkning sampling postproducerande användande rivande undersökande, men man berättar vart man fått det. Är det orimligt?

Man återkommer väl alltid till frågan då: Vad skall man leva av då?
Ja, det får man väl fundera på. Blir konsten bättre för att man jobbar med den heltid, eller är det så att den faktiskt vitaliseras av att man också gör annat delar av sin tid?

Kanske, kanske inte.

2007-03-19

en teckning i rummet

Ett berg. Ett till. De är en liten familj nu.
Ett RitBerg.

2007-03-18

man borde mer


Det är så mycket man bör. Så mycket som borde bli gjort så mycket man borde vara. Det är så lätt att peka finger titta på duktiga flickan titta på duktiga pojken men så står man framför spegel spegel på väggen där o det är du du du som duktigast är. Så mycket borde.
Läsa mer vara kool mer vara rolig intressant vara stark vara själv är bäste dräng vänta hålla på sig inte kyssa på första dejten inte fråga korkade frågan inte visa dåliga sidorna.
Alla runtomkring blir spegel spegel o tystnaden ropar det är du det är du.
Vara mer i världen säga smartaste orden fatta fetaste grejen.
Nätverka nätverka tjena tjena läget visst grymt jag är på jag är med välj mig välj mig sist kvar igen sista ensamma ok han får va med oss rödaste kinder ropar inåt snälla välj mig snälla snällaste.

O dom andra är kollaste ballaste tuffa gör fetaste tuffa o snälla välj mig.
Snälla.

O ingen har sagt vad man bör det fattar man ju själv. Man vet ju vad man bör.
Vad man borde ha gjort vad man borde göra.

O det är så lätt att stå utanför o säga att det spelar ingen roll det är ok att inte borda någonting o jag bör inget jag bara är. Jag bara är så lugnt o självklart o det är så lätt att säga att man promenerar med händerna på ryggen lugnaste samtalar men inuti rusar rusar tankar o måsten o borden o hemma själv i tystnaden i den skrikande tystnaden ligger borde på lus som vassaste klor o lava.
Som skratt bakom ryggen som sist kvar.
Snälla välj mig. Snällaste snälla.

2007-03-12

ordning i skolan, en fråga för utbildningssystemet?

Om lärare i skolan skall sätta ordningsbetyg.
Om de skall kunna bedöma, o inte bara döma på godtyckliga grunder, elevers förmåga till uppförande.
Om lärarna skall kunna ta tillbaka klassrummen o få lite jävla ordning.

Så kanske de behöver lite stöd.
Kanske skulle det kunna se ut såhär, med en kurs i lärarutbildningen, men även som en möjlig fortbildning för redan verksamma lärare.

Jag har lite svårt att se detta som vägen att gå, men vad vet jag. det är ju ändå politiker som talar om ordningen o de tydligare kunskapsnivåerna o de borde ju veta.




Ordning och Uppförande 15 högskolepoäng
Order and behavior

2. Kursens inplacering
Ordning och uppförande 15 högskolepoäng utgör en bas i lärarutbildningen. Kursen ger behörighet för verksamhet inom förskola och grundskola och kan följas av specialisering (Ordning och tillrättavisande 15 högskolepoäng) med inriktning mot grundskolans senare del och gymnasiet.
Kursen kan även ges som fristående kurs.

3. Tillträdeskrav/förkunskaper
För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier.

4. Kursens lärandemål
Studierna inom kursen kommer att ha fokus på hur ny kunskap bildas om och genom ämnet ordning och uppförande. Kursen syftar till att de studerande skall utveckla sådana grundläggande kunskaper och insikter att de med ett yrkesprofessionellt förhållningssätt skall kunna utveckla barns och ungas förståelse för vikten av ordning, tystnad och respekt inför auktoritet i skolan samt göra barn och unga medvetna om ordningens roll som samhällsfenomen. Förståelse för barns och ungas tänkande och erfarenheter liksom jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv samt mångkulturella aspekter skall genomgående beaktas.

Efter avslutad kurs ska studenten:
- ha kunskaper om teoribildningar och begreppsbildningar som hör till kursen och deras betydelse i förhållande till barn och unga..
- ha kunskaper om ordning och uppförande som en aspekt av kommunikation.
- ha utvecklat kunskaper i att se, framställa och använda ordningsskapande metoder och eventuella hjälpmedel av olika slag i olika syften och att kunna analysera och tolka dessa samt ha grundläggande kunskaper om dessa metoders möjligheter och pedagogiska tillämpning.
- förstå och kunna tillämpa ordningens språkliga dimensioner, dels som eget kunskapsområde, dels som redskap i olika lärandesituationer inom grund- och gymnasieskola.
- ha kännedom om barns och ungas ordningsutveckling sett från olika
forskningsperspektiv samt kunna redogöra för och diskutera dessa.
- ha tillägnat sig adekvata begrepp och grundläggande ämnesteori för att kunna planera, iscensätta, värdera och bedöma ordning och uppförande i lärandemiljön.
- ha tillägnat sig verktyg för att urskilja, bedöma och betygsätta kunskapsnivåer.
- kunna analysera, förklara och diskutera ordning och uppförandets målsättning, struktur och ansvarsområden för barn, unga samt andra vuxna och därigenom vara aktiv i en kommande yrkesroll.


5. Innehåll
Utifrån en mer traditionell kunskapssyn kommer studierna inom kursen att belysa hur ordning och uppförande utvecklas inom och med hjälp av olika former för tillrättavisande uttryck. Studierna inom kursen kommer att belysa hur förtrogenhet med ämnesinnehållet, förankringen i ämnesdidaktik och erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samverkar och bildar en helhet.
Fokus kommer även att ligga på ergonomi, historiska erfarenheter och en allmän det-var-bättre-förr-mentalitet.



Kanske?
Det är möjligt att det är överflödigt, de flesta vuxna vet väl vad lite uppförande betyder. Ska det vara så svårt för ungjävlarna att säga tack? Är det för mycket begärt?

2007-03-07

världen brinner, vad gör skolan?

Skolan.
Vad står vi inför?
Vad skall skolan göra, vad är vårt ansvar?

Världen står i lågor, bomber faller på barn. Det är det samhälle vi har, det är den värld vi lever i, det är det globala samhälle våra barn skall bli en vuxen del av. Vad gör vi för att förbereda dem på det?
Hur förhåller vi oss till innehållet i undervisning diskussion samtal?

Jag skall verkligen inte peka med några pinnar, jag vet inte hur det ser ut överallt, men jag vet lite o det jag ser kan skrämma mig något. Metoder o skalor o gamla invanda teorier o kanon sitter i många väggar. Vi gör som vi gjort.
Hur länge skall vi göra det?
Vad händer med innehållet? Jag upplever att det är flyktigt o lätt går förlorat när metoder o tekniker går före. Det känns som att vi alla ingår i myten om att först måste man kunna sina skalor, sen får man jazza. Vem fan har kommit på det o när? Så mycket nya möjligheter går under i den reproducerande auktoriteten av omnipotenta lärare som upprätthåller mästare-lärling-systemet, och i vår tid behöver vi nya tankar. Jag är ju knappast statsvetare eller idéhistoriker eller ekonom, min kunskap om vår tid är synnerligen subjektiv men jag vill ändå hävda att den är skakig diffus individualiserad stor som fan o det finns så många ekonomiska intressen i allt vi gör att våra barn måste förberedas. Kanske skall vi ta nutiden på allvar o släppa in den i skolan?

Hur ser vi på skolans uppdrag?
Jag vill se på det uppdraget som att ge plattform för o verktyg för att förstå individen i samhället, i gruppen. Att förbereda våra barn o unga för att bli goda MEDmänniskor, goda MEDborgare o goda aktörer i en demokrati. Låt barnen vara medskapare av en bättre värld.

Släpp fram det kritiska tänkandet, var stolt varje gång en elev frågar varför o menar det. Släpp loss ifrågasättandet! Låt dem vara frustrerade o tillåt dem att hitta sina egna vägar.
Vi pratar om en curling-generation som kommer till skolorna o förväntar sig att banan skall sopas.
Grusa den! Tvinga dem av banan. Låt deras nyfikenhet födas ur frustrationen av att inte kunna. Ge dem nycklar att undersöka o bli förbannade. De har all rätt att vara förbannade. Vi lämnar en globalekonomiskt fasansfullt ojämn, ekologiskt sargad planet efter oss i arv. Vi skall nog vara mycket tacksamma om de inte återinför ättestupan när vi blir russin.

Våga tolka läroplaner, skolplaner, kursplaner o andra strategiska dokument. Ta utrymmet. Ta platsen. Äg klassrummet o bygg en plattform för de unga att stå på för att ifrågasätta omvärlden på sätt som vi inte gör. Bygg deras självförtroende för att förändra.

O jag läser senaste numret av Ordfront, som så passande handlar om barn, o skola.
Jag vill helst skriva av hela den första artikeln, men det verkar konstigt, så istället ropar jag ut: skall du köpa eller läsa en tidskrift denna månaden, låt det bli Ordfront mars 2007, o stärk dina argument för att skolan är fan i kris, den nya regeringen gör INTE saken bättre o det måste bli ändring!!

Behöver industrin folk som kan stava, eller risktagare och problemlösare? Anne Bamford

Industrin borde med lätthet kunna bytas ut emot Samhället.

Sluta idissla gamla metoder o material o idéer.
Var på plats nu, idag, för att ge barnen möjlighet att vända skeppet.
Våga tro på utopin.
Nu kör vi!

vad väntar du på?

Ja nu börjar nästa kapitel.
Jag går själv på bommen jag ser horisonten jag vet att en dag springer jag ikapp den.

2007-03-06

...


...

Vad betyder utbildning?
Vad är skolans roll?
Vem utbildar vi för?

jag håller andan

2007-03-03

vad är sant?

Viljan att berätta mer komplexa historier. Önskan att låta delarna själva bli egna helheter, läsbara ur alla vinklar ur alla ögon. Hjärtan.
Varje del bricka i växande pussel i värkande drömmar i flämtande andning.

O vem berättar jag för. Egentligen?

Är det privata innersta innersta person. Är det lekar med ord bilder delar som flimmrar förbi utan paus utan verklighet. Är det sannaste verkligt Cassandra?

att göra det man behöver för att man behöver

En resa.
Som jag måste göra själv.


Kanske otäckt. Kanske viktigt.

Kanske ensamt.

2007-03-02

SVT suger marknadens kuk

Som vuxen barnTV-periodare hamnade jag framför Wild Kids förra fredagen. Ett till synes lättsamt litet barn-i-skogen program med Ola o natur o finfint.

men va i helvete!

I rutan har jag en dokusåpa om o för småungar. En jävla naturkuliss, som är vid en sjö med godis istället för inne i en studio bara för att ungarna inte får kröka än, o några lekar som fond för en relations-såpa. Va?!
11 åringar.
jag ville kräkas.
o dessutom, så var klimax detta avsnitt byggt emot en tävling för barnens föräldrar (där vi följt barnens kamp mot tårar o längtan efter mamma o pappas famn i 20 minuter). o i tävlingen kan föräldrarna välja om de vill träffa sina barn eller få en bil.
en fin bil som Arne Hegerfors säljer i skogen till de dreglande vuxna.

EN BIL!

o en pappa väljer bilen o kameran hittar blixtsnabbt flickan o förtvivlan o vi sitter där hemma framför rutan o det är tyst o jag kan inte hålla tillbaka tårarna o vaihelveteärdetförettbarnprogram!?

var är vi på väg?

skall allt handla om pengarna?
skall vi verkligen tycka att det är ok att barnen skall agera relationsdrama i TV?

jag fattar inte.
jag blir så beklämd över ett samhälle som så obesvärat dyrkar den fria individuella konkurrensen o marknadsstyrda idén. (se artikel i DN)

detta vill jag säga till SVT. Till er som producerar. O bestämmer.

För helvete, tänk!
detta är inte OK.
Vad gör det med ett barn när hela landets ungar ser hennes pappa välja en bil framför hennes saknad? Hur är det möjligt att motivera det med ...eh...tittarsiffror?

Skall barn inte få vara barn mer?
Skall vi se dem som små vuxna nu? (men förfasas över barnarbete i andra länder... HEJ HYCKLERI!!!)

Jag spyr!

om en resa till Oslo, ur en dagbok

Fredag.

Sitter på en buss. Snö.
Läser Happy Sally orden river lungorna ur mig. Sara S berättar om kamp o kärlek så att allt annat tystnar. Går det att läsa något efter detta?



Helvetes jävlar. Revolution!
Min hud är så tunn hahaha jag skrattar o samtidigt rinner tårar svider på kinderna. Jag är inte ledsen inte glad inte arg. Jag är allt. Blodet i mina ådror hettar bränner mig från insidan jag vill be den reaktionära auktoriteten dra åt helvete. Jag hör de kritiska orden de slipade frågorna det tydliga fokuset skifta jag ser i era ögon viljan. Jag vill så gärna se.
Jag satt längst bak o ville gråta jag var stolt som tuppen ville skrika ni kommer göra skillnad.



Tankarna orden känslor rusar som en instrumentpanel på crack bleep bleep bleep allt samtidigt min mun måste bli bredare tänjas ut allt allt måste ut samtidigt.



Jag hatar blodiglarna i marknaden. De säljarleende ståkukarna i KD i de nya Moderaterna stöveltramp tramp tramp klack i ansiktet på de som ligger draken inuti vaknar argaste blodtörstigaste draken vassaste klorna över vad den nya skitalliansen gör med vårt samhälle våra barn vår skola med idén om kollektivet.



O samtidigt blöder mitt hjärta min blick ser igenom allt jag är 2.0 jag behöver aldrig mer sova jag kan springa ifatt horisonten o jag slutar aldrig.



Vi talade idag om att sätta spår. Ja jävlarr!
Åt helvete med sitta stilla tysta snälla
Ok ok massa.
Fuck det!



Söndag.

O man sitter på en buss. Igen.
O igen har man lämnat vänner bakom sig de som får min mark att bära gör att jag alltid kan falla trasa grusigaste knän randigaste tåransikte o komma upp blodet rödaste rött viljan tillbaka.

I mötet trots tiden emellan finns ingen ställtid känntid frågtid bara varmaste hjärtan bubbligaste skratt småpojkar storpojkar vinpojkar. O tiden emellan milen emellan spelar ingen roll gör ingen skillnad i mötet då är det sannaste på riktigt o vin o kött o bilbana o konst o planer idéer om en framtid där tiden o milen blir kortare o skratten blir fler o jag vill så mycket.



O man läser vidare Happy Sally o min kropp tar eld kan inte slockna kan inte stoppa alla tankar alla idéer ord rusar våldsamma fors hjärtat bankar runt blodet så att det går svallvågor under min hud inuti mig utanpå mig.



O man sitter på bussen ser vägen ser snön in o ut ur sömn kroppen tung tung som bly förändringen vi talat om har resonans inne i mig utopia revolution o sätta spåren avtrycken o modet att kasta sig ut av på. O vart jag än ser finns längtan brinner o vill inte slockna o jag försöker se annat o ändå är det ett hål där jag stod.



O man sitter på en buss i mellanland o det är stilla o kroppen fylld av ny energi. Vilja.

_arkiv

.....