Zygmunt Bauman skriver om flytande rädsla om våra neuroser som ersätter dödsfasan* hur vi måste fylla tillvaron med andra saker att vara rädda för, John o´Farrell omsätter det i Kan innehålla nötter där yoga-neurotiska Mama-föräldrar vill allt det bästa för sin avkomma o konkurrensen är mördande. Doppler gör en Struts de Luxe o flyr hela duktighetsskiten o det går att känna precis så o också vilja flytta ut i skogen o döda en älg. Det känns verkligt o idag hittade jag björn hos slaktarn o jag blev glad för jag har frågat efter det förut men då var det nästan omöjligt att få fatt i o jag var på stan för att köpa en sån där riktigt fet rita-på-väggar-tuschpenna o det var en fin känsla att ha den i fickan.
O det var länge sen jag skrev o orden fastnar inuti.
Kanske är de slut?
Jag?
Jobbar för att bli färdig inför nästa fredag.
Det tar ju lite på krafter. Vill så mycket o vill ha det gjort har nya saker jag vill har mer inuti utanpå.
O våra studenter arbetar i uterummet o det blir så förbannat spännande o jag vill bara juuuuubla!
Läser JPod o den är ju sådär jävlarrs bra som jag ville att den skulle vara o det är Coupland o jag kan inte få nog av hans språk det går inte vill aldrig att det skall ta slut bara för det skall jag sluta här o lägga mig å läsa.
*Avlägsen släkting till dödsTranan. Elaka rackare det där.
